Klockan är 15:00 och så här långt har jag kommit i dag.
Nattlinne, morgonrock och ett stycke flätad sovfrisyr. Min imaginära förlossningsfrisyr som jag testkör. Gnuggar mot kudden, vinkelsäkrar och testsliter i.
När andra lagar laxrullar att ta med till BB, så gör jag noggrann research i exakt vilken frisyr som jag ska ha när jag ska slita av håret mitt. Inga kläder är nedpackade i BB-väskan, men frisyren, ja, den är banne mig klar.
Och så har jag smetat på eyeliner och läppstift. Hade någon fin plan om att åka för att göra ett par sista ärenden, men måste vila stup i kvarten.
Och bebisen därinne har börjat flyttstäda. Alternativ möblera om mina organ.
Ibland måste jag bara luta mig bakåt (som här) eller ligga raklång så att den där personen därinne får plats. Som att hen går ner i spagat (vilket är högst otroligt med tanke på hens ömma moders bristande vighet).
Här kommer nästa inlägg där en läsare sätter rubriken och jag skriver inlägget. Alltså älskar era uppdrag måste jag bara säga. Så himlans roligt!
Jag fick i uppgift av Maja att lista “xx underbara makeup-produkter du bara måste ha”. Så här kommer 12 stycken favoriter som jag älskar.
1. Foundation: Make up store liquid foundation, i nyansen “milk”. Lätt, underbar foundation som blir ett med huden. Jag har testat hundratals foundations (när man jobbar på modetidining är det vardag kan jag lova), men hälften har legat som ett obehagligt täcke ungefär två centimeter ovanför huden (!?), medan andra har varit tok för täckande, nästan så att man känner sig smutsig.
En annan favorit är Jane Iredales Purpresses Base Mineral Foundation som passar utmärkt på sommaren när en vill ha en lätt makeup där fräknarna syns. Eller ja, singlar för min del. Jag äger bara en fräken (sitter mitt på näsan så att man kan prickskjuta).
Jane Iredales Purpresses Base Mineral Foundation är en pressad foundation i puderform, som du borstar på precis som ett puder. Ju mer du borstar på desto mer täckande blir resultatet. Gillar starkt. Enda nackdelen med Jane Iredales Purpresses Base Mineral Foundation är att dosan väger ungefär ett ton. Men det kan jag leva med om min hy ser smashing ut.
2. Eyeliner: Max factor color X-pert waterproof eyeliner. Regel nummer ett när det gäller eyeliner – använd en vattenfast. Och en som torkar snabbt. Annars ser du ut som en Pollock-tavla in the end of the day. Max factor color X-pert waterproof eyeliner kan du dessutom hitta till ett riktigt bra pris.
3. Puder: Isa Dora Velvet Touch Compact Powder, i nyansen “10 Sheer Transparent”. Budgetpuder som är transparent, mattande och håller bra. En riktig favorit!
4. Läppstift: Max Factor Colour Elixir Lipstick 711 Midnight Mauve. Jag är en extrem läppstiftsnörd och är väldigt picky när det gäller nyanser. Röda läppstift går helt bort för min del eftersom jag tenderar att bli skär i hyn. De röda tonerna skapar en lätt tomateffekt all over me. Så jag går alltid mot det hallonröda hållet eller ceriserosa. Så fort jag får in blått pigment försvinner tomateffekten i ett kick. Max Factor Colour Elixir Lipstick 711 Midnight Mauve är en ny favorit som är lätt hallonrosa. Perfekt dagar en inte vill maxa på, och ett superfint sommarläppstift.
5: Nagellack: Essie nail color i nyansen “watermelon”. Essie har de bästa nagellacksborstarna och håller bättre än de flesta andra nagellack. Just nyansen “Watermelon” är en nyfunnen älskling som är helt smashing.
6. Solpuder: Dior Diorskin nude glow i nyansen “002 sunset”. När det nalkas sommar så skippar jag nästan allt smink, men om det är något jag bär så är det solpuder. Diors solpuder har en aning skimmer i sig, och själva nyansen är inte så distinkt. Jag eftersträvar en så naturlig look som möjligt, så då gäller det att produkten inte krämar på för mycket.
En annan favorit, som är matt (utan skimmer), lätt och billigare är Yves Rochers Bronzing Powder Duo. En riktig hit som jag använt flera säsonger. Bra borste medföljer också – sådant gillar en ju. Brukar applicera solpuder på kinderna, i pannan, längs käklinjen och ett drag över näsbenet. Ger fin sommartouch, samtidigt som det skulpterar ansiktet.
7. Ögonskugga: Make up store microshadow i nyansen “white”. Okej, detta är verkligen en favorit för mig. En matt, kritvit ögonskugga som sitter hela dagen. Gör att man ser pigg och fräsch ut. Jag brukar lägga ögonskuggan både över och under ögat och sedan dutta lite extra vid den inre ögonvrån. Enda nackdelen med denna ögonskugga är att ögonskuggsdosan alltid går sönder. Men annars – töppers!
8. Mascara: Max Factor 2000 Calorie Mascara Waterproof. Jag är en högst otrogen människa när det kommer till mascara. Just nu använder jag vattenfast mascara i form av Max Factor 2000 Calorie Mascara Waterproof. Bästa mascaran jag haft? Måste nog vara Oriflame Master Curl Mascara. En riktig höjdare. Ger tjocka, långa ögonfransar utan att klumpa i hop sig. Jag har bara ett krav när det kommer till mascaror: Att de inte har en fjösig borste. Men inte heller för fet, för jag vill inte ha mascara på underfransarna. Hamnar det mascara där tar jag bort det bums. Ser hur konstig ut som helst när jag har målade underfransar kan jag lova …
9. Rouge: Oriflame Studio Artist Cream Blush i nyansen “Pink glow”. En lätt rouge – i perfekt rosa nyans – att dutta på kinden. En annan rougefavorit är Bare minerals Ready blush i nyansen The faux Pas. Bra mineralrouge i underbar nyans. Utan rouge ser jag ut som ett spöke, så rouge är ett måste i min makeup-rutin.
10. Ögonbrynspenna: Dior Powder Eyebrow Pencil i nyansen “Sand”. En ögonbrynspenna med kulört i ena änden och borste i andra. Ligger i det övre prisspannet, men jag kan garantera att den håller i en smärre evighet. Min förra penna höll i två (!) år.
11. Läppstift: Art deco Perfect Color lipstick i nyansen “No. 13.82 pink cabaret”. Mitt ceriserosa läppstift som jag älskar. En färgklick i den perfekta nyansen.
12. Ögonpenna: Lumene Eye makeup Pencil with Artic Blueberry i nyansen ”7 White”. Sista touchen (som inte fick vara med på bild på grund av att det bara är en sönderanvänd stump som ändå inte skulle ha synts). För att öppna upp ögonen och få en pigg blick så lägger jag en vit kajal på nedre fransraden, på insidan av nedre ögonlocken. Bästa, bästa makeuptipset ever.
Ps. Antalet ekologiska makeupprodukter är skrämmande få på min lista som du ser. Det är långt i från ett aktivt val, utan jag har helt enkelt bara kört på gamla godingar. Men jag vill så klart gärna komplettera med/byta ut mot ekologisk makeup, så om du har bra tips – skriv gärna dem i kommentarsfältet nedan eller släng i väg ett mejl till mig på emma@emmasundh.com.
Kramar!
Då var det dags igen. Att dyka ner bland bildhärjet i mobilen och ta oss en liten titt på hur det sett ut i mitt Insta-flöde den senaste tiden. Om du vill följa mig på Instagram så heter jag kort och gott emmasundh.
Vänster: Så här har varje morgon sett ut de två senaste veckorna. Morgonpromenader genom Vintervikens koloniområde tillsammans med John. Finns inget bättre sätt att börja dagen. Höger: En vissen dag fick jag den här bilden i mitt instaflöde. Skickliga Anna Grundberghar målat av mig tillsammans med min citronväska.
Vänster: Spenderade en kväll på Vintervikens klipportillsammans med John. Höger:Senaste numret av Sofis mode kom ut i butik, och däri kunde ni hitta min vintageguide över Sveriges bästa vintagebutiker.
Vänster: Blev sjuk, helt totalmatt, ont i magen och skrev insta på vers.“Dagen till ära skulle jag signerat böcker på Årsta slott. Vintage och antikmässa, så flott! Men jag har legat sängliggande sedan i går. Med värk i magen och onda lår. Grinolle har jag också varit – en pers! I brist på härlighet kör jag insta på vers.”
Höger: På söndagen pallrade jag mig i väg – inte helt hundra kan man ju lugnt säga – på Chaplins namngivningsfest. Men med lite läppstift och solglasögon kommer man långt =)
Vänster: Lade upp en hög med bilder från Malmö vintagemässa. Höger: Sportade min nya guldkappa! Alltså fräsigheten jag kände.
Vänster: Det blev torsdag och jag drog på mig mina gula skor, jeans och skinnjacka och drog på AW på Trädgården. Höger: På fredag morgon drog jag och John till Värmland. Min mamma har nämligen legat på sjukhus ett par dagar med en misstänkt tia, så jag ville hem till mami, se till henne och passa på att njuta av den lummiga trädgården. Så istället för att fira bröllopsdag med John med picknick i Stockholm (som vi brukar göra) så lade vi ut filtar i trädgården där vi alla kunde ta det piano.
Vänster: På lördagen fyllde pappa år. Det firade vi med sång och paket på sängen. Höger: Dagen därpå fortsatte vi firet. Jag och John bakade en jordgubbstårta till pappa som vi smaskade i oss under äppelträdet i trädgården.
I onsdags såg det ut så här hemma hos mig. Jag satt vid köksbordet och slet med deadlines medan jag hade storstilat besök – med rött läppstift – hemma. Kan ni gissa vem?
Denna talangfulla lady, Elsa Billgren, svepte in som en virvelvind, flyttade om i vardagsrummet och trixade och fixade. Det var en jävla fart kan jag lova. Och vips så hade hon löst alla våra inredningsproblem (ni ska få se hur det blev så småningom). Det var ju inte riktigt därför hon var hemma hos mig så klart, utan för att plåta till sin kommande bok Inred med Vintage.
Mitt i allt stök bjöd jag på kaffe och citronbakelse.
Q: Hej Emma! Jag heter Anna och läser med nöje din blogg. Såg din fina byrå som du målat om (den mintgröna), och blev genast sugen på att måla om min egen! Därför undrar jag var du fick tag på färgen? Om du vill dela med dig av det vill säga. Hittade ingen kontaktinfo inne på din blogg, därför jag mailar här, ;)Ha en fin dag!/Anna A: Hej Anna! Tack för peppen. Klart jag vill dela med mig – remake är ju det bästa jag vet. Tyvärr har jag lyckats med konststycket att måla över nyanskoden på burken som jag använde när jag målade skåpet. Classic. Men jag var på färghandeln i dag och försökte luska ut vilken mintgrön nyans det var, och enligt mitt detektivarbete har den koden S 1015-G. Kan även rekommendera Alcros färgkollektion – isglass, manet eller monsun är några av mina favoriter. Alla är finfina nyanser i grönt. Testade även nyansen mint, men jag tyckte att det blev lite mesigt. För lite grönt. Så det fick bli en nyans poppigare.
Skåpet fick verkligen ett lyft – det är som ett helt nytt skåp, så jag rekommenderar varmt en redig – och mintgrön – remake.
Q: Kul med frågestund! Jag vill verkligen veta vad det snygga mörkrosa lacket som du har på fingrar och tår heter.
Och precis som skrivits ovan skulle jag gärna se fler hair tutorials och en beskrivning på hur man målar rutiga golv.
Allt gott! /Bea A: Hej Bea! Det är klart att du ska få veta var jag köpt mitt nagellack. Eller ska jag säga mina nagellack. För jag varvar flera olika, men som alla är i samma rosa nyans som mitt läppstift. Några favoriter är ett rosa nagellack från Yves Saint Laurent, i nyansen Fuchsia och Max Factors Disco Pink, som är i samma poppiga rosa nyans. Jag gillar de där rosa nyanserna som går lite åt blått, det passar min skära hudton. Rött – på både läppstift och nagellack – blir helt fel på mig. Jag ser helt enkelt rödflammig ut i de gulare nyanserna …
Och självklart ska jag lägga ut en “Måla rutigt golv”-guide! Jag har lovat att göra det förut, och sedan har livet kommit emellan och guiden glömts bort. Men nu är den på gång – var så säker.
Kram
emma
Q: Hej Emma!
Gillar verkligen att läsa din blogg, den är så inspirerande med alla fina bilder 🙂 Jag har precis köpt bildredigerings programmet Lightroom och håller på för fullt och redigerar mina bilder. Men jag skulle vilja veta vad du gör för redigeringar av dina bilder? Dom är så fina i färgerna och har ett härligt lugn. Använder du några presets, eller redigerar du varje bild separat? Om du redigerar varje bild separat, vilka inställningar brukar du då göra? (liksom måsten för att få den där känslan) Om du skulle ha några presets, kan du inte då lägga ut dom på bloggen? Vad har du för kamera förresten?
Tack på förhand!! Ha en härlig dag!! Mvh Cattis A: Hej Cattis! Tusen tack för dina fina ord. De värmer. Vad roligt att du är i fotoredigeringstagen, och jag hoppas att jag kan hjälpa dig en bit på vägen.
Jag använder Photoshop när jag redigerar mina bilder, och har lite olika “mallar” som jag använder, beroende vilken känsla jag vill åt. Men varje bild behöver sin unika behandling så klart, så jag behöver alltid dra, lägga till eller mixa olika redigeringslager. Några måsten i varje bild är ökad kontrast, intensitet och ett extra sting i ljushet. Sedan brukar jag dra ner gula toner en aning och dra istället upp de svarta tonerna, så svart blir riktigt svart. Jag gillar när det blir tydliga kontraster helt enkelt. Dessutom brukar jag lägga på ett blått alternativt gult filter på mina bilder, beroende på vad tonerna kräver. Hoppas jag bringade någon klarhet i redigeringshärvet, det är så svårt att förklara i text kan jag känna. Man vill helst visa att när jag gör så här, så händer det här och så vidare.
Numera finns ju mängder av spännande presets att använda sig av, så jag skulle rekommendera att leka loss med dessa – då lär man sig massor! Leka är den bästa skolan. Passar också på att tipsa om Vintagefabrikens fotoredigeringskursmed fotografen Emily Dahl den 30 januari, där du kan få massor av tips på hur du skapar krispiga, drömska eller poppiga bilder.
Kram emma
Q: Hej! Såg att du var på Gran Canaria förra året i april, jag och min sambo sitter och ska boka en resa till samma ställe, Playa de cura. Men jag undrar hur vädret var när ni var där? Var det som svensk sommar eller hur var det? Supertacksam för svar! Hälsningar Camilla A: Åh, vad härligt med Playa de cura! Ni gör helt rätt som åker just dit – just då. Det är mycket riktigt som svensk sommar där då. Det är varmt på dagarna, vattnet är svalkande (tänk juni-varmt) och om kvällen behöver du lägga en kofta över axlarna. Helt perfekt med andra ord. Bon voyage!
Q: Hej! Har längtat till en bok om Vintagefrisyrer ! Var kan man köpa den? Har den kommit ut?
Anna A: Hej Anna! Vad roligt att du är så pepp på boken Vintagefrisyrer. Det är jag med kan jag lova. Boken släpps i butik och på nätet först i mars, men du kommer kunna förbeställa den om ett par veckor. Jag lovar att säga till så fort den läggs ut till försäljning. Håll koll här på bloggen vettja. Tjing!
Q: Har du plick? Det skulle vara superkul att kunna få tag på någon liten snygg smågrej (som du vanligtvis brukar ha så himla mycket av ju!) för ett pris som lite mer passar en fattig student :’)
kram! Hanna A: Hej Hanna! Jag vet pårecis hur det är att vara fattig student, så jag förstår suget. Tyvärr har jag inte Plick, däremot har jag ju finfina Vintagefabriken. Och där hamnar alla mina klänningar, pinaler och möbler när jag inte har längre har plats för dem. Min egen lilla guldgruva. Varma hälsningar emma
Q: Så fin kofta, men jag är mer nyfiken på var har du hittat galgen? 🙂 Fröken H
A: Hej Fröken H. Den fina sammetsgalgen köpte jag på Lagerhaus för ett par år sedan. Helt underbar. Önskar så att jag hade köpt fler, för sammetsgalgar kan ju vara det bästa som en välsorterad vintagegarderob har sett. Snälla mot kläderna och rysligt vackra. Hoppas innerligt att Lagerhaus tar in dem igen.
Det började med kulörta ögonskuggor, cerise läppstift och låtsascigaretter med folieglöd på Dallas-kontoret (pappas arbetsrum). Jag (vid tidpunkten sju öppen hög) och min syster (några äpplen högre) var utklädda till vampiga damer som fyllde i (pappas) blanketter, svärtade fingrarna med karbonpapper och målade tipex på alla stämplar. Det var just här – i Sue Ellen-karaktär – som jag tog mina första trevande sminkstrykningar. Min boss, en bestämd dam, med taskig peruk, 1970-talsglasögon och sju storlekar för stora high heels uppslängda på skrivbordkanten var min coach i mammas badrumsskåp. Min syster.
Jag såg fördjävligt ut, och skulle nog så göra i ett par år. Det var innan jag började använda smink och frisyrer för att framhäva mina karaktärsdrag … istället för att gömma mig bakom tjockt crémepuder och tonårshyns bästa vän – indieluggen.
Om detta – och att jag använder smink för att uttrycka det tivoli som pågår inom mig – berättar jag om Beauty Insider på Rodeo.net. Där avslöjar jag även mina mina skönhetsfavoriter och berättar varför mina grannar är de snyggaste jag vet. Spana in vettja!
Psst. Den skickliga och stört trevliga fotografen Christian Gustavsson kom hem till mig i söndags kväll – med fantastiska Isabelle Pederson – och tog dessa fina bilder. Sväng förbi deras bloggar efter ni läst Beauty Insider vettja. Bra människor med bra bloggar.
It started with colored eye shadows, pink lipstick and fake cigarettes with foil glow for the Dallas office (dad’s home office) . I ( at the time about five years old) and my sister (three years older) dressed as vamp ladies who filled in (dads) forms, blackened fingers with carbon paper and painted Tipex on all stamps. It was here – in the Sue Ellen character – I took my first tentative makeup steps. My boss, a certain lady, with shitty wig, 1970s glasses and seven sizes too big high heels on the edge of the desk was my coach in mother’s bathroom cabinet. My sister . I looked … like hell, and would probably do so for some years. That was before I started using makeup and hairstyles to accentuate my trait of character … Instead of hiding behind thick foundations and the skin of a fourteen year old’s best friend – indie bangs .
You can read about this – my history of makeup and hair – on the Beauty Insider at Rodeo.net. Here I reveal my beauty favorites and tell you why my neighbors are the most good looking. Check it out!
Psst. The skilled and nice photographer Christian Gustavsson came to my home on Sunday night – with fantastic Isabelle Pederson – and took these great photos Swing past their blogs after you read Beauty Insider. Good people with good blogs.
Q: Jag undrar varifrån du fått den fina “anslagstavlan”?
Och sen är jag så nyfiken på var i Värmland du kommer från? Helena A: Hej Helena! Den finfina anslagstavlan har jag gjort själv, med hjälp av mina kompanjoner på Vintagefabriken.
Min vän Chrille hjälpte mig att köra hem själva skivorna, sedan målade jag dem vita och skruvade upp dem på reglar. Själva skivan kallar jag för verktygstavla, eftersom min käre far Arne har en exakt likadan för sina verktyg inne i “verkstan” hemma i Värmland. Jag vet inte vad de heter egentligen, men jag tror man kan fråga efter en verktygstavla på byggvaruhusen.
I hålen kan man sedan sätta skruvar i vilka man kan hänga pappersklämmor eller sätta gummiband mellan. Hur fiffigt som helst.
Q: Skulle så gärna vilja veta vilket smink du använder till vardags? Vilka är dina rutiner och favoriter?
Elin A: Hej Elin! Jag bär samma typ av smink både till vardags och till fest. Här är det fest veckan lång vettu.
Jag grundar med Make up Stores liquid foundation i nyansen “Milk”. Därefter pudrar jag över gnasiga partier med Isa Doras transparenta puder Velvet touch compact powder “10 sheer transparent”. På kinderna lägger jag en lätt rouge i en rosa nyans. Just nu använder jag Shiseidos crémerouge Carmellia compact. Jag applicerar rouget på kindens högsta punkt med hjälp av en fingertopp. Runda rörelser tills det ser bra ut. I början ser jag ut som en påskkärring. Just saying. Men med runda rörelser så smetas rougen ut och skapar en naturlig look. Därefter lägger jag en vit, matt ögonskugga både över och under ögat. Just nu använder jag Max effect mono eye shadow i nyansen “01 White satin”, men är även ett stort fan av Make up Stores vita ögonskugga. Love it! Ögronbrynen får en extra skjuts med hjälp av ögonbrynspenna från Christian Dior. Den är så sönderanvänd att jag inte ser vad det är för sort.
Hela karaktären på makeupen kommer ändå med eyelinern. Jag är helt såld på två sorts eyeliner. Dels Precision eyeliner från Face Stockholmoch även – på senare tid – Art decos eyeliner High Precision Liquid Liner. Sitter som berget. Efter eyeliner lägger jag på mascara. Just när det gäller mascara så använder jag olika från gång till gång. Just nu använder jag Volume build från Oriflame. Sista touchen är läpparna. Jag gillar knalliga färger, men kan över huvudtaget inet bära rött läppstift. Jag tenderar nämligen att bli lite röd i hudtonen, och det förstärks när jag antingen bär röda kläder eller använder smink med röda nyanser i. Så jag går alltid mot det blåa hållet. En favorit är No. 13.82, pink cabaret från Art deco. En annan favorit (för en mer naturlig look) är Dior Addict Lipcolor 663 Rose Broderie från Christian Dior. Just ja, inte att förglömma. Vit kajal som gör att man ser så där pigg ut! Jag använder Eye makeup Pencil with Artic Blueberry i nyansen “7 White” från Lumene.
Q: Hur träffades du och din man? She with her honey hair A: Hej du med vackra håret! Jag och John träffades första gången för kanske 8-9 år sedan på en fest hos hans kompisar Helena och Helena som bodde i en stor lägenhet på Södermalm.
Min kompis Åberg var bekant med en av Helenorna, så hon tog med sig mig och vår kompis Lisa till festen. Vi kände ingen. John var på samma fest, men på något vis lyckades vi med konststycket att vara på samma fest, men inte träffas. Eller så lade vi helt enkelt inte märke till varandra.
Några månader senare blev Åberg tillsammans med en kille i ett kollektiv i Linköping. I samma kollektiv bodde … taddaaa … John.
När Åberg kom hem (vi bodde också i ett kollektiv då, men i Stockholm) från sina besöksresor hos sin boyfriend i Linköping berättade hon alltid om kollektivet och om en kille som var som jag, “fast lite mer som en apa”.
Det här med förhållanden var inte min grej då. Jag hade en rad misslyckade förhållanden bakom mig. Antingen var jag dökär (och de inte lika kära), eller så var det tvärtom, eller så var vi för lika och bara missförstod varandra hela tiden eller så fanns liksom inte det där extra där. Så i brist på lyckade BF-historier så hittade jag helt enkelt på en låtsas-pojkvän. Han fick heta John (detta var John så klart HELT ovetande om). Allt för att ha något och någon att flika in när mina vänner berättade om romantiska middagar och weekends: “Jag och John ska också åka iväg. En charmant, ytterst romantisk höstresa”. Jag hade denna låtsaspojkvän i ett halvår, i brist på IRL-pojkvänner. Detta kan närmast förklaras som ett skämt som gick för långt.
I alla fall. Jag, Åberg, Nina och Lisa bodde i ett kollektiv i Enskede då. Och eftersom Åberg pratade på om detta fantastiska Linköpings-kollektiv, med den där apan John, så bestämde vi oss för att anordna en fest så att kollektiven kunde få träffas. Platsen blev Lisas föräldrarhem i Norrköping. Vi ställde till med middag, var så nervösa att vi trodde vi skulle kissa på oss och så – till sist – kom hela gänget. Och då även min låtsaspojkvän John. Det var inte många ord som jag sa till den där John under middagen, men det skulle jag komma att ta igen senare. Om man säger så.
Linköpings-gänget var lika fantastiska som Åberg beskrivit, och efter middagen drog vi ut på klubb. Vi såg Markus Krunegårds band Laakso spela. Efteråt går jag fram till John och säger så här: “Hej! Bara så du vet så är du och jag menade för varandra. Jag vet att du har tjej och så, och det är ju okej om du är tillsammans med henne, men bara så du vet så passar du och jag mycket bättre i hop”.
Jag har gjort många sjuka saker i mina dar, men det där var nog den sjukaste av dem alla.
Om jag vore John skulle ju jag ha sprungit i från den där, uppenbart sjuka kvinnan, illa kvickt. Men icke. Han stod kvar. Och sa “Jaha”.
Jag gick därifrån som om ingenting hade hänt.
Sedan stod vi på dansgolvet resten av kvällen tillsammans med gänget, vi gick på efterfest och dansade som om det inte fanns någon morgondag. Det var en galet rolig fest. Men det hände inget mellan mig och John. Han hade ju tjej.
Nästa dag åkte jag hem till Stockholm. Efter några veckor fick jag ett brev av John, leverat av Åbergskan, och efter det började vi mejla lite granna. Efter ytterligare några veckor fick jag ett brunt, vadderat kuvert på posten. Kuvertet innehöll en skiva som det stod “sätt in mig i datorn” på. Ingen avsändare, ingen lapp, ingenting. Skivan (detta var på tiden då man använde skivor och inte USB:n eller herrelösa filer) innehöll en kort film som visade en kostymprydd man (men man såg bara från halsen och ner till magen) som höll upp skyltar med rebusar på.
Jag fattade ingenting.
Och jag kunde verkligen inte lösa rebusen. Det hade gått några månader sedan den där helgen i Norrköping, och jag hade flyttat till studentkorridor. Jag bodde uppe på Lappkärrsberget i Stockholm och hade fått en rad underbara korridorskompisar. När rebusen inte kunde lösas av moi, kom alla mina korridorsvänner in i mitt rum och hjälpte mig. En kille vid namn Erik, som läste fysik, kunde lösa rebusen efter många om och men. Resultatet blev ett datum, en tid och en plats: Katarina kyrka.
Jag hade ingen aning om vem som hade skickat kuvertet, men eftersom jag är så sjukt nyfiken så var jag ju tvungen att gå dit. Mina korridorsvänner stod på helspänn, de önskade lycka till och jag bad till gud att jag inte skulle bli rånmördad. Väl vid Katarina kyrka stod John och väntade.
Han var uppenbarligen lika sjuk i huvudet som jag. John bjöd ut mig på middag, och efter den kvällen började en intensiv period av besök i Linköping, och några veckor senare frågade jag chans.
Q: Hej Emma! Du skrev förut att du tvättar håret bara någon gång i veckan och jag undrar vilket shampo/balsam/hårinpackningar du använder och vad du tycker om dem?
Tack! Erika
A: Hej Erika. Jag använder flera favoriter. Bland annat Björn Axèns shampoo cool silver och L’Oréal Silver Shampoo. Jag använder silverschampoo vid varje tvätt, det är därför jag har så pass silverblont hår. Efter schamponeringen applicerar jag alltid en inpackning. Min absoluta favorit är Revlon Nutri Color Creme 1002 White Platinum. Om jag inte använder inpackning blir mitt hår torrt och trassligt. Eftersom jag tenderar bli lite rödmosig i hyn så stävar jag alltid efter en så kall färg i håret som möjligt. Så fort håret blir lite gulaktigt ser min hudton skev ut. Så ju silvrigare desto bättre om du frågar mig.
Q: Undrar kort och gott hur du får till dina fina hårsnurror. Gör gärna steg för steg med bilder! Kärolajna
A: Hej Kärolajna! Jag gjorde faktiskt en liten instruktionsfilm för ett tag sedan. Den kan du se här:
Q:Har du några tips på bra loppisar i stockholmstrakten? Linnea A: Hej Linnea! Just loppisar i Stockholmstrakten kan vara lite knivigt, men jag skulle gå all in på bakluckesloppisarna och de olika loppisarna som anordnas i allehanda gympasalar runt omkring Stockholm. Ett exempel är megaloppisen i Solna som ska vara bra. Men – en brakslapp – priserna är högre än loppisar ute i landet. Tyvärr för oss i Stockholm. Hurra för alla andra!
The dress. Den här hallonröda vintageklänningen köpte jag på Vintagemässan Bakåt Framåt för några år sedan. Jag föll pladask, men kände samtidigt att den var lite … bekant. Inte så konstigt visade det sig. Min vän Lollo hade så klart en exakt likadan.
Nu kallar jag och Lojsan klänningen för tvillingklänningen. För vi ser ut som evil twins när vi bär den samtidigt. Blondiner, med hallonrött läppstift och mönstrad vintageklänning. Ofta vita strumpbyxor till. Som en blandning mellan The Shining och Hitchcocks svala blondiner.
Nu har klänningen blivit en … trillingklänning. Bästa Elsa Billgren har nämligen också köpt ett exemplar av denna perfekta vintageklänning – som hon för övrigt passar utmärkt i. Klänningen finns i ett begränsat antal och ibland dimper det ner bilder i min mejlbox med ämnesraden “jag har en likadan hallonröd klänning som du”.
Vi kanske helt enkelt borde ha en klänningsklubb där vi ses i vår klänningar, ser sjukt läskiga ut på håll och pratar om vår enormt goda smak för klänningar.
Skepp å hoj i söndagsdvalan! Jag tänkte att vi skulle ta en truddelutt längs de senaste dagarna sett ur min telefon (instagram. Om du vill följa mig där så heter jag emmasundh. Lätt som en plätt!)
Så här börjar tillbakablickstruddelutten. Min lilla kattfarbror Sockan satt i en strimma solljus en platt måndagmorgon. Han tittade på medan jag lockade håret, snurrade upp testar i loopar och satte den sista touchen läppstift på läpparna. Sedan vinkade jag hej då och pep i väg till mitt jobb.
Bilden till höger visar en bild ur boken Vintageparty som jag lade upp på Instagram. Bilden plåtades den 6 juni 2012, på min och Johns bröllopsdag. Om ungefär 8 veckor (ÅTTA VECKOR) är vi där igen. I sommaren.
Mina kollegkompisar Volangen, Lollo (och så jag förstås) var med i Nyhetsmorgon en tidigt morgon. Det var hemskt roligt. För att inte tala om alla kommentarer vi fick efteråt. Roligast tyckte jag att det var att ni alla trodde att jag pratade grovare värmländska. Alltså jag KAN ju “stri på” om det behövs.
Två dagar efter Nyhetsmorgon åkte jag hem till Värmland, till mina föräldrar. Hemma på kylskåpet satt världens roligaste löpsedel från NWT, Nya Wermlands-tidningen. Löpet prydde mitt Värmland för ett par veckor sedan, i samband med att jag blev intervjuad om boken Vintageparty. Högst upp till höger ser ni mig – glad skit – som en liten puff för helgbilagan som medföljer. Och ja, nedanför ser man ju löpet, som i alla fall jag kopplade samman med kvinnan på bilden … ja, innan jag insåg att det var JAG på bilden. Årets roligaste. Jag har bluffat allt. Tydligen.
Var hemma i Värmland och latade mig i ett par dagar, firade påsk och drömde om fina hus. Sedan pep jag tillbaka till Midsommarkransen igen med en bil full i koffertar, klänningar och möbler. Till den kommande butiken Vintagefabriken. Det ni!
I fredagsottan snabbjobbade jag på Vintagefabriken (och förälskade mig i denna hund) för att vid halv nio snåret gå på mitt pass som vikarierande webbredaktör på Damernas Värld (jag vikarierar alltså på min gamla tjänst, det är himlans roligt!). Eventuellt så pratar jag lite för mycket på redaktionen, men det är liksom bara för att jag har saknat alla fina människor.
Lördagen kom och jag hoppade i min favoritklänning och begav mig till Vintagemässan Bakåt Framåtdär jag och mina Vintageparty-kompanjoner sålde böcker på löpande band. Det var fasligt roligt! Framförallt att träffa alla underbara människor som kom förbi. Ett inlägg om vintagemässan kommer snart. Var så säker.
Söndag. Krokig släpade jag mig hem efter Vintagemässans andra dag – hem till Midsommarkransen. Helt slut. Slängde på mig mjukiskläder, satte upp håret i söndagstofs och peppade loss på söndags-lat-mys. Katten Sockan var inte riktigt lika entusiastisk. Men i skrivande stund ligger vi båda i vardagsrumssoffan. Sockan ligger i min armhåla och agerar laptopstöd. Mycket funktionellt.
Nu var det hemskt länge sedan jag svarade på era frågor. Men nu så! Inom kort tänkte jag även svara på några frågor kring mitt och Johns bröllop – jag får nämligen in flera frågor i veckan på det ämnet. Men innan dess kommer här en första fråge-skörd.
Blir du nyfiken på något? Släng väg ett mejl till emma@emmasundh.com eller kommentera i kommentarsfältet.
Q: Du matchar alltid kläder så fint. Hur tänker du när du klär på dig? Har du några tips? Mvh Förvirrad A: Nämen tackar! Jag tycker om att matcha eller missmatcha olika färger. Det får inte bli för platt och mjäkigt, det känns inte som jag. Bär jag exempelvis en pastellig klänning, då vill jag ha svarta skor eller någon annan accessoar som sätter punkt efteråt. Bär jag en svart figurformad klänning? Då väger jag upp med ett par vita strumpbyxor eller strumpbyxor med söm. En helsvart outfit är inget för mig.
Jag matchar sällan två färger, exempelvis en hel outfit i blått. Hellre att jag då matchar olika nyanser eller bryter av med en färg. Annars blir det för platt. Lite så tänker jag.
Mitt sminkbord i sovrummet.
Biostolar i vardagsrummet.
Q: Hej, gillar din blogg skarpt, många fina och enkla idéer! 🙂 Jag undrar hur stor lägenhet ni har egentligen? På bilderna känns det som det finns olika rum och möbleringar i oändligheten hos er, därav började jag fundera på hur mycket yta ni har på att skapa allt detta på!
Emma A: Tack så mycket för de fina orden. Jag och John bor i en tvårummare på 59 kvardatmeter i Gamla Midsommarkransen. Vi tar vara på varendaste vrå, och inte minst – vi flyttar om och ändrar om var och varannan vecka. Byter plats på tavlorna, flyttar om Emma-fåtöljerna och gör nya projekt-planer. Jag älskar ju inredning, så det här med att ändra om är som honung för själen.
Tavelväggen i vardagrummet, tillsammans med kakelugn, en grå fåtölj och en trearmad golvlampa.
Q: Bland tavlorna bakom skeppet har jag sett tidigare att du har en poster från Karl Lagerfelts kortfilm för chanel paris-moscou. Var kan man köpa en sådan? Har letat överallt och ingenstans efter den så nu tänkte jag fråga dig 🙂
Ellen A: Hej Ellen! Det är faktiskt ingen poster, utan det är framsidan på pressmapp som jag fick från Chanel för några år sedan. Jag har ju jobbat som trend- och modejournalist och då får man sådana här vackra ting i brevlådan. Just den här pressmappen innehöll pressinformation om Paris/Moscow-kollektionen. Som den mode- och formnörd jag är, så föll som en fura för framsidan och bestämde mig för att rama in den. Sagt och gjort.
Q: Hej Emma!
Väntar spänt på er bok som verkar så himla inspirerande!
Jag ska gifta mig den 9 mars och undrar om jag kommer att hinna få några sista-minuten-tips.
Vilket datum släpps boken?
Tack för all fin inspiration du ger! Ska för övrigt till Paris på bröllopsresa och tar med din guide.
Mvh Ida A: Men åh, grattis! Vad himla roligt! Boken Vintageparty släpps den 27 mars (du kan förhandsboka den här: Förhandsboka Vintageparty), så tyvärr hinner den inte komma ut. Men det är klart att jag kan bjuda på några sista minuten-tips.
1. Använd loppisfynd i dukningen. Tallrikarna kan vara udda och ni kan leka loss med dekoration – som exempelvis böcker – på borden. Se er omkring hemma och ta med små pinaler som sänger något om er som personer – och använd dem i dukningen. Om det så är eiffeltorn, böcker eller små playmobilfigurer spelar ju ingen som helst roll – huvudsaken är att det känns ni!
2. Ge gästerna en lite giveaway som tack för att de kom. Det kan vara allt från en strut med godis till en liten planta med er favoritblomma. Inget måste, men om ni vill ge era gäster ett minne så är detta en himla fin grej.
3. Och här kommer ett tips som inte alls har något om hur bröllopet ser ut, utan mer om känsla. Kom i håg att ha roligt. Något går med högsta sannorlikhet åt pipsvängen, men vad gör väl det? När jag gifte mig så pajade ugnen och alla cupcakes som skulle agera dessert pös ut i sina formar. De blev inte alls så där fluffiga och fina. Där hade jag ett val. Bryta i hop i sant bridezilla-manér eller servera cupcakes som såg ut som snoppar och kalsonger med devisen att de har såg lika skeva ut som jag och John är. Vi gjorde så klart det senare. Alla skrattade och nu i efterhand så är det ett av mina käraste minnen av det där bröllopet.
Q: Hej! Läste precis ikapp din blogg efter att ha varit borta i några dagar, och kom in på den där listan om Jude Law och andra saker vi inte visste om dig. Men ville ju inte kommentera där för då kommer du väl inte märka det, så det får bli här.
1. Angående acne: VAAAA? Du? HUR fick du sådan porslinshy? Mvh försöker-växa-ifrån-tonårsfinnar.
2. Angående djur i vatten: Alltså. Jättebläckfiskar. Varför pratar ingen om hotet från dem? Kraken är ute efter oss! Fy vilken ångest jag får bara jag tänkar på hur stora deras ögon och tentakler är.
Bello A: Hahaha, underbara frågor, Bello! Här kommer ett par svar:
1. Jojomänsan, jag har haft riktig problemhy. När jag var tonåring ville jag mest av alls gömma mig bakom långa luggar. Gömma finnar, kvisslor och rödheter.
Foundation min bästa vän och jag kände mig naken utan smink. Skämdes. Så jag sminkade mig jämt. När jag skulle till stranden, när jag var hemma (själv) och när jag skulle ha myskväll i pyjamas med mina bästa kompisar. Jag hade alltid makeup på mig. Jag gick till och med upp tidigt på morgonen för att sminka mig innan min dåvarande pojkvän vaknade. Jag klarade inte av att se mig själv eller visa mig utan smink. Det var ett sådant enormt komplex för mig. Så här i efterhand hade jag önskat att jag kunde ha struntat i de där rödheterna och prickarna och levt lite granna. Jag hade flera vänner som sträckte på sig och struntade i att de hade ojämn hy – och de var ju stört snygga. Men en ihopkurad Emma med lång lugg som helst av allt vill sjunka genom jorden – och alltid var rädd för att det skulle börja regna eller att det skulle stå badhus på skolschemat – och “sanningen” skulle avslöjas – det var nog mindre charmigt om man säger så.
Jag hade ganska mycket finnar fram tills jag var 18 år, sedan avtog det. Mer och mer. Nu har jag nästan aldrig finnar eller utslag.
Och när jag får finnar, vilket jag får exempelvis när jag ska få mens och när hormonerna skjuter i topp, så nojar jag inte så mycket. Jag bryr mig helt enkelt inte i lika hög grad (vilket i sig säkert håller finnarna borta). Om jag får en finne – vilket så klart händer – så stannar inte hela världen. Jag är mer än den där röda pricken helt enkelt. Jag har viktigare saker att uträtta i den här världen än att stressa upp mig för hur min hud ser ut.
Jag skulle inte säga att jag har porslinhy, utan en hy som vissa veckor kan se riktigt fin ut och andra veckor kan gå bananas. Jag måste sköta mig för att min hy ska må bra. Träna, äta bra och dricka mycket vatten. Och inte stressa. Sköter jag mig så mår jag – och min hy – bra. Min hy säker ifrån på en gång när jag har misskött mig. Den är som en cranky baby, vilket faktiskt är bra. Det gör att jag lyssnar på min kropp och ger den vad den behöver.
Min hy är som den är, och det enda jag kan göra är att ta hand om den och vårda den. Jag gillar den på något sätt, även jag kan beundra människor med vacker, slät hy, mest för att det är min hy. Jag gillar mig, så då får jag banne mig gilla hyn min också.
2. Hahaha, VERKLIGEN! Usch, jag får rysningar bara jag tänker på det. Jag må gillar havet, men så länge jag slipper vara i det så är jag lycklig.
Prince Edwards Island.
Q: Anne på Grönkulla. Åh Gud i himmelen. Mycket har jag varit besatt av men den historien slår nog allt. Som tolvåring lyssnade jag, läste jag och tittade jag på den slaviskt och undrade varför jag inte föddes där och då?! Har du sett serien? Den. Är. Fantastisk.
Kram http://hannaalmgren.blogspot.se A: Hej du kindred spirit! OM jag har sett serien. Jag levde serien. Varje vecka jag såg avsnitten från början till slut på nötta VHS-kassetter. Men. Jag hade satt sista avsnittet på inspelning eftersom min familj skulle äta middag. När jag efter middagen skulle sätta mig ner och se avsnittet insåg jag till mitt stora förtret att bandet hade tagit slut. Hela avsnittet hade inte spelats in, så jag fick aldrig se hur det slutade. Jag såg serien om och om igen, men bara fram tills Diana sitter i trädgården med sitt nyfödda barn. DÄR tog bandet slut. Så jag såg aldrig slutet. Det var först när jag hittade hela serien på DVD för ett par år sedan som jag fick knyta ihop storyn. Ps1. När John och jag var på bröllopsresa på Prince Edwards Island bodde vi på ett B&B som hette Kindres spirits. Nördo-me. Ps2. Gilbert Blythe var min första stora kärlek. Ps3. Jag älskar fortfarande Gil.
Q: Åh läppstiftet! Gud vad fint! Var kommer det ifrån?
Emma
A: Hej Emma! Mitt läppstift kommer från Mitt läppstift heter 13.82, pink cabaret och kommer från Art deco. Hur bra som helst! Nu börjar det emellertid ta slut. Buhuu. Eventuellt letar jag vidare i läppstiftsdjungeln. Har nämligen fått ett tips från min vän och ex-kollega Carin om det perfekta hallonröda läppstiftet!Stay tuned!
Q: Så otroligt charmigt område! Var ligger denna Midsommarkrans förresten? Vilken del av stockholm? =) http://kingemarson.wordpress.com/ A: Gamla Midsommarkransen är den finaste platsen i Stockholm om du frågar mig. Midsommarkransen ligger sydväst om Södermalm. Två tunnelbanestationer från Hornstull och ett stenkast från Liljeholmen. Min vän Lollo, som bor två trappor nedanför mig, har bott här i Kransen ett par år och var den som fick mig och John att flytta hit. Nu älskar jag detta plejs och har svårt att tänka mig flytta härifrån.
Gamla Midsommarkransen är en av få bevarade stadsdelar i Stockholm. På 1960-talet skulle ju allt gammalt rivas för det nya, som då värderades så högt. Men tack vare några hängivna eldsjälar i Midsommarkransen så står de gamla husen kvar. Tacktacktacktacktacktacktack! Hatten av för er.
Q: Hej bästa Emma! Jag undrar vilka dina favoritaffärer på Etsy heter?
Maria A: Oj, jag har inga specifika. Alltid när jag går in på Etsy.com söker jag efter något specifikt. Antingen en randig klänning, papperssugrör, washi-tejp, Ball-burkar, en gammal fläkt eller en väska. Jag är en typisk Etsy-sökare, som klickar mig runt och vidare mest hela tiden …
Q: Hur gör du gnuggisstatueringarna? Så himla bra festgrej!
Sara A: De är helt underbara! Du kommer kunna läsa om hur du gör gnuggistatueringar i boken Vintageparty som kommer ut den 27:e mars. Kan du hålla dig? Annars kan du faktiskt se hur man gör i nya numret av Family living!
Q: Hej,
Har du lov att tala om var kortet på Fatima är taget. Vi ska gifta oss i oktober och jag har inte sett många kort på det stället men det pytte lilla jag sett har gjort mig väldigt nyfiken.
Eller kanske lokalen kommer att vara specificerad i boken?
Karolina A: Yes! Detta fotografi på Fatima är tagit bakom kulisserna när vi plåtar ett kapitel till boken Vintageparty. Jag kan inte avslöja vad kapitlet handlar om, men jag kan avslöja att just detta vintageparty utspelar sig i en folkpark på Ekerö, närmare bestämt vackra Ölsta folkpark. Om jag skulle gifta mig dagsläget skulle jag helt klart välja Ölsta folkpark. Det ligger vackert, har en underbar dansbana, små försäljningsbodar, kulörta lyktor i träden och även en festlokal i ett anslutande hus. Om du är nyfiken på hur man kan anordna en fest just på Ölsta folkpark, ja, då måste du bara spana in Vintageparty.
Q: Grattis i efterskott! Jag fyller också år den 4:e:)
Undrar var glasburken som rosorna står i kommer ifrån? Så fin!
Frida A: Nämen grattis! Vilken ära att få dela födelsdag med dig! Den 4:e februari är det bästa datumet, så är det ju bara (jag är inte alls partisk i frågan). Just den där burken kommer från min mammas jordkällare. Mina föräldrar bor på den värmlädska landsbygden och älskar att påta i sin stora trädgård, plocka svamp, sylta och safta. De tar vara på allt, konserverar och förvarar i en gammal jordkällare. Där finns hallonsylt från dackefejden typ. Varje gång jag är hemma hos dem får jag en laddning med konserverade kantareller, pappas hallonsylt eller svartvinbärssaft. Allt förpackat i gamla burkar och flaskor. Just den här burken har varit laddad med kantareller, som sedan har blivit till goda svampsmörgåsar i mitt kök i Midsommarkransen. Burken agerar vas tills jag åker till Värmland igen. Då rengör jag burkarna och så får de en ny laddning av något göttigt från trädgården.
Q: Saknar du att jobba på Damernas Värld? A: Ja, ibland gör jag det. Framförallt saknar jag min chef Martina Bonnier som jag tyckte/tycker mycket om och så en drös underbara kollegor (ni vet vilka ni är). Och så klart att jobba med mode. Men jag tycker det är oerhört spännande att vara frilans, att pyssla, illustrera, formge, styla inredningsjobb och föreläsa – sådant som jag gör nu och som jag inte hade tid med då. Var sak har sin tid tänker jag.
