Planer för sommaren?
Hyr vår sekelskifteslägenhet i Gamla Midommarkransen vettja!
Bor du i Stockholm och behöver renovera din lägenhet, har svärföräldrar som vill komma och hälsa på eller vill du semestra i Stockholms skönaste hörn? Perfekt för en barnfamilj som vill ha barnvänligt boende eller dig som bara vill hänga runt i härlig miljö.
I juni drar vi till Gotland för sommaren och då står vår lägenhet tom i ett par veckor.
Intresserad av att hyra? Hör av dig på sundh.emma(a)gmail.com <3
God morgon från nya lägenheten!
Medan barnen tittar på Mamma Mu så kikar jag in här med en bild från vår nya lägenhet. Så här ser vårt nya vardagsrum/matsal ut, med levda trägolv och en kakelugn som ska värma oss under vinterhalvåret. Fortsätter en in genom dörröppningen till höger så kommer en in i barnrummet (och där finns en till kakelugn)! Väggarna är ganska slitna som sig bör, men så småningom ska vi måla om och tapetsera med någon flott tapet. Det blir grejer det!
Den här bilden tog jag i torsdags, precis innan alla hörn fylldes av kartonger, möbler och pinaler. Sedan dess har jag stått med näsan i en flyttkartong i timmar. Sorterat, sorterat, sorterat. Rensat ut en hel del som jag ska sälja på loppisen i vår också.
Snart är det mesta böset på plats. Ja, förutom bokhyllan som ska få konsoler av något slag.
Den här lördagen kommer vi att städa, rensa och försöka komma i ordning så gott det går. Och så ska jag ta en massa bilder som jag ska visa er.
Älskar redan den här lägenheten djupt. Den är så sablans mysig! Och ännu mysigare ska den bli när vi är klara.
God morgon!
Nu ska ni få se vad jag knåpade ihop på kvällskvisten i går: en film från vår lägenhet!
Kolla vettja!
Och tyck gärna till, hojta om ni vill att jag gör fler film och berätta gärna vad ni vill se mer av.
Kram!
Tillbaka i vår lägenhet i Midsommarkransen, med utsikt över snöiga hustak, i en fullkomligt iskall lägenhet. Vi eldar för full muggar i kakelugnen, pälsar på oss stora koftor och lägger strumpbyxorna på uppvärmning på elementet innan de ska på.
Det är väldigt mysigt att vara hemma, med massa bebisfix, pocket-knarkande, musik-lyssnade, dokumentär-tittande och så en ståtlig julgran som står och ser stolt ut.
Denna söndag har spenderats med “Downton Abbey” i sängen, lunkande promenad till Aspudden (i jakt efter ett öppet café), lunch på Ett skafferi i Kransen (obisouly inget öppet i Apsis), ett besök hos Lollo, Hasse och Gertrud. Och där någonstans emellan så knäpptes den här bilden.
Fyra nyanser av vinrött och en gravidmage vecka 30. Tio veckor to go.
Ekologisk, varm undertröja från Åhlens (ett måste i vår lägenhet just nu), kofta från Nice things, skärp från Myrorna, pennkjol från Asos, strumpbyxor från Lindex och hårspänne från bortglömd vintagebutik.
För ett par veckor sedan hörde härliga Maria Soxboav sig och frågade om jag ville dela med mig av min mysigaste hörna hemma. Klart jag ville!
I nya Amelia tittar jag nu fram som gubben i lådan och berättar om mitt vardagsrum. Som ni vet så har jag och John gjort om i vardagsrummet hela hösten, men nya Amelia får ni en liten tjuvkik.
Spring å köp vettja.
Denna lördag är jag hemma vid kakelugnen och baddar min sjuka vapendragares panna. Jag behöver bara titta på John febriga ögon för att smälta totalt. Själv är jag inte den kaxigaste i gänget, tog nämligen influensa-vaccin i går och känner mig lätt hängig.
Mellan baddningsvarven går jag igenom gamla bilder, och minns hur mitt liv såg ut för exakt ett år sedan. En november-månad full av fest och hemligheter, som började här.
I Varberg.
Efter en jobbig höst flydde jag och min familj till Varberg, doppade fötterna Leninbadet, gick långa promenader, rensade hjärnan, pratade och åt en massa god mat. Precis vad trasiga jag behövde. En massa bomull, inlindat i Varberg-hav.
När jag kom hem ställde jag och mina kompanjoner till mest fest på Vintagefabriken. Vi bjöd in en massa vintagevurmare (som Emma på bilden till exempel), skålade i bubbel och spelade jazz på hög volym.
Lollo och jag som tragglade oss igenom den där jobbiga hösten, sida vid sida, med mycket gråt. Vi grävde ner oss i fest och jobb. Då hade ingen av oss någon aning om att vi ett år senare skulle ha varsin växande kalaskula där vi saknade en.
Bytte vintageklänningar mot High school.
Fyllde kalendern till bredden och rände runt på pressvisningar.
Och så kom den här ut. Ett stycke Älskade hem vars omslag jag och Lollo stylat.
En dos vintageinredning pillade vi visst också in …
November slutade som den började. Med fest och bubbel på Vintagefabriken. Denna gången hattfest.
Denna stiliga lady, Sandra, vann hattävlingen som vi anordnade. Och ja, ni förstår nog varför. Smashing!
Och inte att förglömma, den årliga bokstavsfesten som jag och John anordnar sista helgen i november varje år (2014 är inget undantag).
Här har vi Isabelle som var helt elektrisk.
För precis ett år sedan, i november 2012, traskade jag kullerstensgator fram på Riddarholmen.
Jag bar på tunga bokmanus i konjaksbrun vintageväska och hade precis börjat frilansa som journalist och stylist. Tänka sig va? Att ett år har gått. Och jag som trodde att jag aldrig skulle våga ta steget, lämna en fast anställning som journalist på en av Sveriges största tidningar, våga starta eget och kasta mig ut i något totalt okänt och skitläskigt. Tja, jag överlevde ju uppenbarligen.
Avnjöt frukostmöten med storslagna framtidsplaner hemma med hos Volang-Linda.
Drack kaffe, läste bokkorrektur och funderade på hur det skulle vara att ha ett eget frilanskontor. Kanske med en vintagebutik? Men det var mest drömmar. Trodde vi då.
Skrev artiklar på löpande band från mitt kök och färgade novembermörkret i nejlikorosa.
Startade upp Emmasvintage.se (min alldeles egna portal) och det första jag gjorde vara att lägga upp min Paris-guide. Så klart. Som när man flyttar in i en ny lägenhet och det första man inreder med är sin absoluta favoritpinal. I mitt fall är det alltid min vinröda Emma-fåtöljsom placeras ut.
En alldeles vanlig tråkdag fick världens finaste present av John: en 1950-talsklänning från min favoritbutik, Lyckliga gatan i Midsommarkransen.
Den finaste klänning jag sett. Av den finaste snubbe jag mött.
John köpte biostolar på Blocket och jag ramade in min Damernas Värld-poster. Ett minne från min gamla arbetsplats.
Jag och några av mina vänner, Fatima och Lollo bland andra, åkte i väg på en höstweekend i Uppsala.
Mellan alla frilansuppdrag gick jag Kransen-gatorna fram och insåg att jag trivdes ganska bra med att jobba i dessa gamla kvarter …
Ja, och så här såg det ut. Mitt lilla spartanska hemmakontor.
Jag, som alltid drömt om att ha en egen mugg på jobbet, köpte mig den finaste och stoltaste kaffemugg jag sett till mitt kökskontor.
Jag blev fotograferad för tidningen Älskade hem. Av alla inredningsjobb som har gjorts i mitt och Johns hem tycker jag bäst om det här faktiskt. Du kan se delar av det här: Hemma hos mig!
Jag känner knappt igen mitt vardagsrum på bilderna, så här ett år senare. Det har hänt så mycket därinne det senaste året och jag har ju inte visat ett dyft av förvandlingen. Men snart mina vänner, snart ska jag visa er!
Jag och John hälsade på svärföräldrar i Skellefteå, gick på museum och jag tog en ball bild på min älskade.
I Skellefteå fyndade jag en Pippi-tröja på en secondhandbutik. 30 riksdaler fick jag ge för den.
I slutet av november var det dags för årets fest, bokstavsfesten. Årets bokstav var D som i dockor. Denna bild är lånad av Silversaga som du ser till höger.
Resten av november piffades upp av en rosettkappa och en kanin-mobil.
Kylan kom och …
… så föll den första snön på innergården i Midsommarkransen.
Jag klädde mig i vintervitt och gick i bolltofflor över det kalla trägolvet. Det är fint som snus att bo i gamla hus, men kallt som bara fan (rent ut sagt). Eldade i kakelugnen och tjockade på mig varma tröjor. Nu hade det blivit vinter minsann.
Söndagmorgon i sängen. Starkt kaffe i favoritkoppen omhuldad av vita, krispiga lakan. Ni vet sådana där som en gång har manglats så hårt att de kunnat användas som brännbollsraket.
Sunday Morning in bed. Strong coffee in my favorite cup, cherished of white, crisp sheets. You know the old ones that are so mangle that they could be used as rocket rounders. Love them.
Min morgonvy. Pompoms i taket.
My morning view. Pom poms in the ceiling.
Min gamla väckarklocka som jag köpt på loppis en gång i tiden. Den står på mitt nattduksbord, vid kakelugnen. Den har stannat på halv fyra.
My old alarm clock that I bought at a flea market once. It stands on my bedside table, at the stove.
Tavlorna ovanför sminkbordet.
Vogue above the makeup table.
Och det bästa med lata söndagar. Solkatten på vardagsrumsmattan som ligger utsträckt för att få så mycket sol på sig som möjligt.
And the best about lazy Sundays. This cat on the living room carpet – stretched out to get as much sun as possible.
Nu var det hemskt länge sedan jag svarade på era frågor. Men nu så! Inom kort tänkte jag även svara på några frågor kring mitt och Johns bröllop – jag får nämligen in flera frågor i veckan på det ämnet. Men innan dess kommer här en första fråge-skörd.
Blir du nyfiken på något? Släng väg ett mejl till emma@emmasundh.com eller kommentera i kommentarsfältet.
Q: Du matchar alltid kläder så fint. Hur tänker du när du klär på dig? Har du några tips? Mvh Förvirrad A: Nämen tackar! Jag tycker om att matcha eller missmatcha olika färger. Det får inte bli för platt och mjäkigt, det känns inte som jag. Bär jag exempelvis en pastellig klänning, då vill jag ha svarta skor eller någon annan accessoar som sätter punkt efteråt. Bär jag en svart figurformad klänning? Då väger jag upp med ett par vita strumpbyxor eller strumpbyxor med söm. En helsvart outfit är inget för mig.
Jag matchar sällan två färger, exempelvis en hel outfit i blått. Hellre att jag då matchar olika nyanser eller bryter av med en färg. Annars blir det för platt. Lite så tänker jag.
Mitt sminkbord i sovrummet.
Biostolar i vardagsrummet.
Q: Hej, gillar din blogg skarpt, många fina och enkla idéer! 🙂 Jag undrar hur stor lägenhet ni har egentligen? På bilderna känns det som det finns olika rum och möbleringar i oändligheten hos er, därav började jag fundera på hur mycket yta ni har på att skapa allt detta på!
Emma A: Tack så mycket för de fina orden. Jag och John bor i en tvårummare på 59 kvardatmeter i Gamla Midsommarkransen. Vi tar vara på varendaste vrå, och inte minst – vi flyttar om och ändrar om var och varannan vecka. Byter plats på tavlorna, flyttar om Emma-fåtöljerna och gör nya projekt-planer. Jag älskar ju inredning, så det här med att ändra om är som honung för själen.
Tavelväggen i vardagrummet, tillsammans med kakelugn, en grå fåtölj och en trearmad golvlampa.
Q: Bland tavlorna bakom skeppet har jag sett tidigare att du har en poster från Karl Lagerfelts kortfilm för chanel paris-moscou. Var kan man köpa en sådan? Har letat överallt och ingenstans efter den så nu tänkte jag fråga dig 🙂
Ellen A: Hej Ellen! Det är faktiskt ingen poster, utan det är framsidan på pressmapp som jag fick från Chanel för några år sedan. Jag har ju jobbat som trend- och modejournalist och då får man sådana här vackra ting i brevlådan. Just den här pressmappen innehöll pressinformation om Paris/Moscow-kollektionen. Som den mode- och formnörd jag är, så föll som en fura för framsidan och bestämde mig för att rama in den. Sagt och gjort.
Q: Hej Emma!
Väntar spänt på er bok som verkar så himla inspirerande!
Jag ska gifta mig den 9 mars och undrar om jag kommer att hinna få några sista-minuten-tips.
Vilket datum släpps boken?
Tack för all fin inspiration du ger! Ska för övrigt till Paris på bröllopsresa och tar med din guide.
Mvh Ida A: Men åh, grattis! Vad himla roligt! Boken Vintageparty släpps den 27 mars (du kan förhandsboka den här: Förhandsboka Vintageparty), så tyvärr hinner den inte komma ut. Men det är klart att jag kan bjuda på några sista minuten-tips.
1. Använd loppisfynd i dukningen. Tallrikarna kan vara udda och ni kan leka loss med dekoration – som exempelvis böcker – på borden. Se er omkring hemma och ta med små pinaler som sänger något om er som personer – och använd dem i dukningen. Om det så är eiffeltorn, böcker eller små playmobilfigurer spelar ju ingen som helst roll – huvudsaken är att det känns ni!
2. Ge gästerna en lite giveaway som tack för att de kom. Det kan vara allt från en strut med godis till en liten planta med er favoritblomma. Inget måste, men om ni vill ge era gäster ett minne så är detta en himla fin grej.
3. Och här kommer ett tips som inte alls har något om hur bröllopet ser ut, utan mer om känsla. Kom i håg att ha roligt. Något går med högsta sannorlikhet åt pipsvängen, men vad gör väl det? När jag gifte mig så pajade ugnen och alla cupcakes som skulle agera dessert pös ut i sina formar. De blev inte alls så där fluffiga och fina. Där hade jag ett val. Bryta i hop i sant bridezilla-manér eller servera cupcakes som såg ut som snoppar och kalsonger med devisen att de har såg lika skeva ut som jag och John är. Vi gjorde så klart det senare. Alla skrattade och nu i efterhand så är det ett av mina käraste minnen av det där bröllopet.
Q: Hej! Läste precis ikapp din blogg efter att ha varit borta i några dagar, och kom in på den där listan om Jude Law och andra saker vi inte visste om dig. Men ville ju inte kommentera där för då kommer du väl inte märka det, så det får bli här.
1. Angående acne: VAAAA? Du? HUR fick du sådan porslinshy? Mvh försöker-växa-ifrån-tonårsfinnar.
2. Angående djur i vatten: Alltså. Jättebläckfiskar. Varför pratar ingen om hotet från dem? Kraken är ute efter oss! Fy vilken ångest jag får bara jag tänkar på hur stora deras ögon och tentakler är.
Bello A: Hahaha, underbara frågor, Bello! Här kommer ett par svar:
1. Jojomänsan, jag har haft riktig problemhy. När jag var tonåring ville jag mest av alls gömma mig bakom långa luggar. Gömma finnar, kvisslor och rödheter.
Foundation min bästa vän och jag kände mig naken utan smink. Skämdes. Så jag sminkade mig jämt. När jag skulle till stranden, när jag var hemma (själv) och när jag skulle ha myskväll i pyjamas med mina bästa kompisar. Jag hade alltid makeup på mig. Jag gick till och med upp tidigt på morgonen för att sminka mig innan min dåvarande pojkvän vaknade. Jag klarade inte av att se mig själv eller visa mig utan smink. Det var ett sådant enormt komplex för mig. Så här i efterhand hade jag önskat att jag kunde ha struntat i de där rödheterna och prickarna och levt lite granna. Jag hade flera vänner som sträckte på sig och struntade i att de hade ojämn hy – och de var ju stört snygga. Men en ihopkurad Emma med lång lugg som helst av allt vill sjunka genom jorden – och alltid var rädd för att det skulle börja regna eller att det skulle stå badhus på skolschemat – och “sanningen” skulle avslöjas – det var nog mindre charmigt om man säger så.
Jag hade ganska mycket finnar fram tills jag var 18 år, sedan avtog det. Mer och mer. Nu har jag nästan aldrig finnar eller utslag.
Och när jag får finnar, vilket jag får exempelvis när jag ska få mens och när hormonerna skjuter i topp, så nojar jag inte så mycket. Jag bryr mig helt enkelt inte i lika hög grad (vilket i sig säkert håller finnarna borta). Om jag får en finne – vilket så klart händer – så stannar inte hela världen. Jag är mer än den där röda pricken helt enkelt. Jag har viktigare saker att uträtta i den här världen än att stressa upp mig för hur min hud ser ut.
Jag skulle inte säga att jag har porslinhy, utan en hy som vissa veckor kan se riktigt fin ut och andra veckor kan gå bananas. Jag måste sköta mig för att min hy ska må bra. Träna, äta bra och dricka mycket vatten. Och inte stressa. Sköter jag mig så mår jag – och min hy – bra. Min hy säker ifrån på en gång när jag har misskött mig. Den är som en cranky baby, vilket faktiskt är bra. Det gör att jag lyssnar på min kropp och ger den vad den behöver.
Min hy är som den är, och det enda jag kan göra är att ta hand om den och vårda den. Jag gillar den på något sätt, även jag kan beundra människor med vacker, slät hy, mest för att det är min hy. Jag gillar mig, så då får jag banne mig gilla hyn min också.
2. Hahaha, VERKLIGEN! Usch, jag får rysningar bara jag tänker på det. Jag må gillar havet, men så länge jag slipper vara i det så är jag lycklig.
Prince Edwards Island.
Q: Anne på Grönkulla. Åh Gud i himmelen. Mycket har jag varit besatt av men den historien slår nog allt. Som tolvåring lyssnade jag, läste jag och tittade jag på den slaviskt och undrade varför jag inte föddes där och då?! Har du sett serien? Den. Är. Fantastisk.
Kram http://hannaalmgren.blogspot.se A: Hej du kindred spirit! OM jag har sett serien. Jag levde serien. Varje vecka jag såg avsnitten från början till slut på nötta VHS-kassetter. Men. Jag hade satt sista avsnittet på inspelning eftersom min familj skulle äta middag. När jag efter middagen skulle sätta mig ner och se avsnittet insåg jag till mitt stora förtret att bandet hade tagit slut. Hela avsnittet hade inte spelats in, så jag fick aldrig se hur det slutade. Jag såg serien om och om igen, men bara fram tills Diana sitter i trädgården med sitt nyfödda barn. DÄR tog bandet slut. Så jag såg aldrig slutet. Det var först när jag hittade hela serien på DVD för ett par år sedan som jag fick knyta ihop storyn. Ps1. När John och jag var på bröllopsresa på Prince Edwards Island bodde vi på ett B&B som hette Kindres spirits. Nördo-me. Ps2. Gilbert Blythe var min första stora kärlek. Ps3. Jag älskar fortfarande Gil.
Q: Åh läppstiftet! Gud vad fint! Var kommer det ifrån?
Emma
A: Hej Emma! Mitt läppstift kommer från Mitt läppstift heter 13.82, pink cabaret och kommer från Art deco. Hur bra som helst! Nu börjar det emellertid ta slut. Buhuu. Eventuellt letar jag vidare i läppstiftsdjungeln. Har nämligen fått ett tips från min vän och ex-kollega Carin om det perfekta hallonröda läppstiftet!Stay tuned!
Q: Så otroligt charmigt område! Var ligger denna Midsommarkrans förresten? Vilken del av stockholm? =) http://kingemarson.wordpress.com/ A: Gamla Midsommarkransen är den finaste platsen i Stockholm om du frågar mig. Midsommarkransen ligger sydväst om Södermalm. Två tunnelbanestationer från Hornstull och ett stenkast från Liljeholmen. Min vän Lollo, som bor två trappor nedanför mig, har bott här i Kransen ett par år och var den som fick mig och John att flytta hit. Nu älskar jag detta plejs och har svårt att tänka mig flytta härifrån.
Gamla Midsommarkransen är en av få bevarade stadsdelar i Stockholm. På 1960-talet skulle ju allt gammalt rivas för det nya, som då värderades så högt. Men tack vare några hängivna eldsjälar i Midsommarkransen så står de gamla husen kvar. Tacktacktacktacktacktacktack! Hatten av för er.
Q: Hej bästa Emma! Jag undrar vilka dina favoritaffärer på Etsy heter?
Maria A: Oj, jag har inga specifika. Alltid när jag går in på Etsy.com söker jag efter något specifikt. Antingen en randig klänning, papperssugrör, washi-tejp, Ball-burkar, en gammal fläkt eller en väska. Jag är en typisk Etsy-sökare, som klickar mig runt och vidare mest hela tiden …
Q: Hur gör du gnuggisstatueringarna? Så himla bra festgrej!
Sara A: De är helt underbara! Du kommer kunna läsa om hur du gör gnuggistatueringar i boken Vintageparty som kommer ut den 27:e mars. Kan du hålla dig? Annars kan du faktiskt se hur man gör i nya numret av Family living!
Q: Hej,
Har du lov att tala om var kortet på Fatima är taget. Vi ska gifta oss i oktober och jag har inte sett många kort på det stället men det pytte lilla jag sett har gjort mig väldigt nyfiken.
Eller kanske lokalen kommer att vara specificerad i boken?
Karolina A: Yes! Detta fotografi på Fatima är tagit bakom kulisserna när vi plåtar ett kapitel till boken Vintageparty. Jag kan inte avslöja vad kapitlet handlar om, men jag kan avslöja att just detta vintageparty utspelar sig i en folkpark på Ekerö, närmare bestämt vackra Ölsta folkpark. Om jag skulle gifta mig dagsläget skulle jag helt klart välja Ölsta folkpark. Det ligger vackert, har en underbar dansbana, små försäljningsbodar, kulörta lyktor i träden och även en festlokal i ett anslutande hus. Om du är nyfiken på hur man kan anordna en fest just på Ölsta folkpark, ja, då måste du bara spana in Vintageparty.
Q: Grattis i efterskott! Jag fyller också år den 4:e:)
Undrar var glasburken som rosorna står i kommer ifrån? Så fin!
Frida A: Nämen grattis! Vilken ära att få dela födelsdag med dig! Den 4:e februari är det bästa datumet, så är det ju bara (jag är inte alls partisk i frågan). Just den där burken kommer från min mammas jordkällare. Mina föräldrar bor på den värmlädska landsbygden och älskar att påta i sin stora trädgård, plocka svamp, sylta och safta. De tar vara på allt, konserverar och förvarar i en gammal jordkällare. Där finns hallonsylt från dackefejden typ. Varje gång jag är hemma hos dem får jag en laddning med konserverade kantareller, pappas hallonsylt eller svartvinbärssaft. Allt förpackat i gamla burkar och flaskor. Just den här burken har varit laddad med kantareller, som sedan har blivit till goda svampsmörgåsar i mitt kök i Midsommarkransen. Burken agerar vas tills jag åker till Värmland igen. Då rengör jag burkarna och så får de en ny laddning av något göttigt från trädgården.
Q: Saknar du att jobba på Damernas Värld? A: Ja, ibland gör jag det. Framförallt saknar jag min chef Martina Bonnier som jag tyckte/tycker mycket om och så en drös underbara kollegor (ni vet vilka ni är). Och så klart att jobba med mode. Men jag tycker det är oerhört spännande att vara frilans, att pyssla, illustrera, formge, styla inredningsjobb och föreläsa – sådant som jag gör nu och som jag inte hade tid med då. Var sak har sin tid tänker jag.
2 december. Den andra luckan i Emily Dahl-kalenderninnehåller en bild på mig hemma. Bilden är tagen av den eminenta Silversagan, för tidningen Älskade hem (numret där du kan se min och Johns lya i kommer ut i butik i vår). Här sitter jag i mitt vardagsrum, omgiven av koffertar, fåtöljer och pinaler. Loppisfynd, auktionsfynd och en och annan egenihopknåpad grej. Det enda som är nyinköpt är soffan. Och det är också den enda möbel jag inte riktigt gillar. Den är praktisk. Det är inte jag. Men vi kan se det som en del i mitt förflutna. Jag har ju faktiskt jobbat på IKEA Kungens Kurva samtidigt som jag pluggade till journalist.
Drömmer om en rosa eller vinröd Carl Malmstens-soffa, modell Samsas, och ännu fler Emma-fåtöljer.
Detta ser du: Flitigt använd kakelugn. På kakelugnen ser du en minisamling av tändsticksaskar. Några har jag hittat på loppis, andra har jag fått i små fina paket av er bloggläsare. Emma-fåtölj, fyndad på Gengåvan i Karlstad för en spottstyver, oljelampa som jag och John hittade på en loppis på Gotland, soffa från IKEA, grå fåtölj från Myrorna i Ropsten, trearmad lampa från Tradera (just ja, lampskärmarna är också nya, inhandlade på Elektriska Svea på Hornsgatan), tavlor gjorda av egna fotografier, upphittade tidningar, vykort och loppisfyndade notblad. Plus en fin tavla som jag och John har fått av min mormor Ulla i bröllopspresent. Alla ramar är loppisfynd. Skolplansch med örn som är en julklapp från John till mig, svart koffert från Myrorna i Skärholmen, vit koffert som är upphittad och en matta som John köpte för 300 spänn på en antikbutik i Midsommarkransen. Kuddarna är antingen secondhand-köp eller sydda av moi.
