Q&A: Nya vänner i Värmland, mellis till barnen och naturlig hårvård

  • Kommentarer på inlägget:5 kommentarer

Q: Vet att du skrivit att ni äter mer säsongsbetonat och inga importerade frukter. Vad brukar du ge dina barn till mellis? Här hemma vill barnen helst ha bananer eller vindruvor men skulle vilja gå mot mindre importerat!

Så tacksam för svar! Du gör en så viktig gärning!
Amanda

A: Hej Amanda! Från att ha varit vanlig-banan-ätare så gick vi över till svenska äpplen som finns i säsong under höst och vinter. Sedan är ju morotsstavar – som en får tag i året om – en klassiker. Det sticker vi till barnen innan maten, så de inte ska start a show from hell så att säga. Innan-maten-räddare här hemma är också frusna ärtor och majs. På vardagarna äter kidsen mellis på förskolan och då äter de vad som bjuds, ofta banan, äpple, päron tror jag. På helgerna när vi är ansvariga för mellis så blir det ofta äpple, smörgås med pålägg, yoghurt med russin och flingor eller skorpor.
Så här års ger vi även plommon – hit! Men stapelvara är morot. Det äter vi både råa, men framför allt till middagen då vi rostar dem i ugn. Smarr!
Förra året kom vi också över – tack vare Maria Soxbo – massor av vindruvor. Det går ju faktiskt att odla själv, och då slipper en både transporten från långt-borti-från, och den hårda besprutningen av kemikalier (om en inte lycka få tag i ekologiska så klart).
Jag älskar vindruvor själv, så det var lite att få tag i en skatt när Maria skrev på Instagram att hon hade massor av vindruvor till övers. Det bästa med nya tomten i Värmland – det finns en stor vinranka i ett växthus där!

På det stora hela gick ändå förvånande lätt styra om från vanlig-bananen till mer närodlade alternativ. Dessutom blir de mer exotiska frukterna mer som en lyx, något vi festar till på.
Kram Emma

Q: Undrar hur du tänker kring umgänge när ni flyttar till Värmland. Har du kvar vänner där sen förr och släkt att umgås med som du ”klarar dig på”, har du inte så stort behov av vänner i närområdet eller kommer du vilja hitta nya/fler? Hur tänker du kring att hitta nya vänner? Tycker själv det kan vara en svår bit när man flyttar, att de man har hamnar längre bort och det inte är självklart eller enkelt att hitta nya, eller så är det inte så svårt men självförtroendet begränsar möjligheterna.

Du verkar vara bra på att sätta gränser och stå upp för din åsikt. Har det alltid varit så eller är det något du fått lära dig? Har du tips hur en konflikträdd och följsam person kan bli starkare i sig själv?
Linn

 

A: Hej Linn! Det här är en fråga jag tänker ganska mycket på så klart. Som den sociala katt jag är.
Och jag tänker väl att jag ska ha kakan, äta upp den och även baka fler kakor, så att säga, hahaha. Är det rimligt? Ingen aning.
I Värmland har jag en hel drös med vänner som har tjatat på mig att flytta hem i åratal. Typ sedan jag flyttade till Stockholm. Så jädra fint. Sedan börjar ju vänner också flytta hem, som exempelvis Fatima som flyttade hem till Värmland för ett par år sedan. Och fler kanske kommer (hoppas!).

Den drös med vänner jag har i Stockholm är jag övertygad om att jag kommer ha kvar. Min plan är ju att vända på steken: Istället för att ha vardag i Stockholm och helg på landet, så ska jag ha vardag i Värmland och helg i storstan. Inte varje helg så klart, men Karlstad ligger 2 timmar och 40 minuter bort med tåg från Stockholm. Det är ingenting!
Jag kommer att fortsätta jobba i Stockholm, åka hit på möten och liksom ha en fot kvar i asfalten, så jag tänker att det blir extra festligt när jag väl är här. Mina vänner Lisa och Per skickade bilder häromdagen när fixade i ordning i ett rum som vi ska få bo i när vi är här. Det är så fint så jag vet inte var jag ska börja och sluta gråta tror jag. Det värmer så kroppen nästan kokar.

Och Amanda och Martin vars torp jag ska barrikadera när varje tillfälle ges. Och jag kommer tvinga alla vänner att hälsa på oss i Värmland.

En extra vinning med Värmland är att jag kommer lite närmare min vän Åberg i Göteborg som är den närmaste storstaden (förutom Oslo) för många värmlänningar, inklusive mig under min uppväxt.
En annan detalj är ju att Värmland är en knytpunkt för många av mina vänner som är uppväxta där. Som min kompis Nina, som jag bor svinnära mig i Stockholm, och vars barn går på samma förskola som mina. Det är så klart fruktansvärt svårt att lämna ett sånt drömupplägg, men Nina åker “hem” till Värmland ganska ofta eftersom hon har sin familj där och då hoppas jag så klart att kunna hänga med henne så mycket det bara går.
De vänner som inte har en Värmlandskoppling (ingen nämnd, ingen glömd!) tänker jag att jag kommer hälsa på när jag är i stan. Hej AW:s!

Och det här med nya vänner. JA! Åh, jag är så taggad på att hitta en hel drös med likasinnade i Värmland. Så taggad att jag funderar på att sätta ut en kontaktannons här i bloggen, haha.
Men som svar på din fråga: Eftersom jag har en bas av vänner i Värmland, så känns det så klart inte så läskigt och på det stora hela är jag nog mer peppad än rädd. Vem gömmer sig i närheten? Är det en blivande viktig vän? Sedan tycker jag att det är sju resor enklare att bli kompis på andra orter än i Stockholm. Är det hemskt att säga så?

Kanske är jag heller inte så skraj för att jag har alla nya vänner jag fick under åren på Gotland – fresh in mind. Insikten att det går att hitta så JÄKLA bra människor om en letar! Så planen är att sila igenom hela Värmland efter goa människor.
Vill du bli kompis med mig – TVEKA inte att höra av dig, haha. Jag gillar gamla hus, byggnadsvård, odling, loppis, hållbarhet, härj och att skratta. Tyvärr skrattar jag inte så corona-säkert (vilt skratt), så håll avståndet från mig, hahaha. Säger sällan nej till fest och älskar öppna människor.
Kram Emma

Q: Angående att tvätta håret med tvål. Schampo kan en ersätta med Aleppotvål och balsam med äppelcidervinäger-skölj men hur gör en med hårinpackning? Tacksam för svar 🙂 Vänligen, Johanna
A: Hej Johanna! Åh, hårinpackning ingår inte riktigt i min hårrutin. Men ibland när håret känns torrt har jag i lite olivolja i topparna, och sköljer ur det efter ett tag. Det finns även en massa recept på nätet, exempelvis med honung och olivolja. Någonting säger mig att några läsare har grymma tips här (fyll gärna kommentarsfältet)!
Kram emma

Q: Perfekt! Jag gick in för att jag hade en fråga på hjärtat redan faktiskt
Vi har också börjat gå över till hårdtvål och schampo. Hur tycker du och familjen att det funkar? Bästa tvålkoppen? Bästa schampot? Svårt att ha hunnit testa olika kanske eftersom en bar håller för evigt haha Jag har ett schampo från jr liggett och den luktar gott, är bra att tvätta med men jag har typ omöjligt att skölja ur allt, får känslan att det alltid är lite rest kvar i håret.
Mina barn gillar inte att duscha med hårdtvål, den glider ur händerna så att säga haha så jag gjorde flytande av en bar – alltså rev och blandade med kokt vatten, svalna av och sen mixa ihop. Verkar ha funkat bra (måste se om det står sig innan jag är säker på om jag är nöjd) och jag funderar på att testa samma grej med schampot. Har du provat?
Maria
A: Hej Maria! Vad många spännande frågor – ska försöka svara så gott jag kan på dem. Gällande familjens inställning till hårdtvål så är den bra, men det beror kanske på att jag tvättar håret på barnen, så de vet aldrig vad jag har i, hehehe. Och så tvättar jag också EXTREMT sällan. Vi har också testat att bara slöja barnens hår med vatten. Alltså att inte schamponera varenda gång, utan bara skölja. Får återkomma med resultat.
Bästa tvålkoppen? Älskar de där gamla tvålkopparna i emalj, med en skiva med hål i sig som gör att tvålen håller sig torr. Finns ju andra varianter så klart, men tvålkopp med hål är att rekommendera.
Bästa schampot, då måste jag säga aleppotvål. Men har inte testat runt så värst mycket ska tilläggas – precis som du skriver, hahaha. Gällande ursköljning så skrev jag lite om det här. Jag har ganska tjockt hår och behöver tvätta det noggrant i längderna och sedan skölja två gånger. Så det är en liten annan process än annat schampoo så klart.
Och så det här med barn och hårdtvål. De handskas ju som sagt inte så mycket med tvålen i duschen själva, men jag däremot. Så i våras gjorde jag egen tvål där jag satte ett snöre i tvålen innan den stelnade. Så hängde jag upp den på en krok som finns i duschen. På så sätt kan en tvåla in händerna medan tvålen hänger kvar.
Tips!
Kram emma

Q: Åh har också en fråga om ekologisk hudvård! Kan inte du berätta mer om din rutin och vad du använder? Typ deo, hudkräm, schampo, tvål, smink? Skulle gärna gå över till mer hållbara alternativ, men har inte tagit steget än… vill klara mig på så få produkter som möjligt! Så gärna lite inspiration kring det! 🙂
Du gör ett så bra jobb, ditt driv är fantastiskt!
Amanda
A: Hej Amanda! Jag håller just i detta nu på att lägga om min hudvårdsrutin för att se om den passar bättre. Så kanske kan jag återkomma med ett inlägg? När jag sett om det fungerar? Men kika här så länge vettja, här pratar jag exempelvis om deo: GUIDE: Ett klimatsmart (engångsfritt) badrum

Kram emma

 

Loading Likes...

10% rabatt hos Green Heads

  • Kommentarer på inlägget:1 kommentar

I samarbete med Green Heads

För ungefär ett år sedan stod jag med håret på ända och frågade jag er om tips på ekologiska frisersalonger som jobbade med hållbarhet. Jag fick M Ä N G D E R av tips om Green Heads som är en så kallad grön salong, som  alltså har en omfattande miljöcertifiering.

Green Heads jobbar med ekologisk och miljövänlig hårvård, och de skippar skadliga kemikalier. Prima för både kunder och de som ska handskas med allt kollijox. Och ett statement som förhoppningsvis gör hela frisörbranschen grönare.

Jag är som synes väldigt nöjd – tack vare er! Och sist klippte de mig med en ball mojäng – typ som en rakapparat – som gick loss på alla kluvna toppar (alltså de som är lite trosan hejsan i längd). Resultatet blev ett hår som är så glasigt och välmående så att det känns som jag är 10 år (pre produkter-eran).

Jag går ju sakta men säkert tillbaka till min naturliga hårfärg, och planen är att spara ut håret. Det ska bli SKITLÅNGT är planen. Och då känns det ju extra smart att vara skonsam och vårda håret. Inte mjakka (hej nytt ord) på med kemikalier och dret så att säga.

Eftersom ni hjälpte mig att hitta Green Heads så får ni nu tillbaka en liten treat. Gulliga Green Heads ger 10% på ordinarie behandlingar hos Hairstylist (och kan inte kombineras med andra rabatter). Uppge emmasundh vid bokning för att ta del av erbjudandet.

Bra grej!

Erbjudandet gäller till sista september 2019.

Loading Likes...

Ny frisyr minsann!

  • Kommentarer på inlägget:3 kommentarer

Kolla! Ny frisyr!
Efter flera år som totalt platinablond börjar jag sakteligen gå mot min naturliga hårfärg.
Vi tar det lite pö om pö, eftersom mitt naturliga hår har ganska mycket skiftningar (som jag minns det) och jag behöver vänja mig.

Planen är att låta håret växa! Och växa!
Jag har ganska tjockt, rejält hår och jag drömmer om att ha riktigt jädra långt hår. Kommer ju ta ett tag att spara ut, men jag är en bit på väg i alla fall.

Det är fantastiska DorotheaGreenheads (ekologisk och giftfri hårvård) som har kirrat barret (tack alla ni som tipsade om Greenheads och Dorotea!). Guld!

Loading Likes...

Första pionen, dålig hårdag och en frukost

  • Kommentarer på inlägget:2 kommentarer

God morgon!
Alltså vilket åskväder det var här på Gotland i går! Inte det värsta jag varit med om här, men kurade ihop mig som en liten igelkott iallafall och somnade sedan tjongpang klockan 22 (rekord för nattugglan Emma Sundh kan jag lova).

Just nu skränar Barnkanalen från vardagsrummet och jag varvar blogg med att skriva ihop ett reportage som jag egentligen skulle ha lämnat i går kväll, men internet klarade inte av att skicka det genom stormen.
Sedan blir det fix i trädgården, mäta taklucka på Rosa bussen (det saknas en taklucka som ska ersättas) och så ska barnen få göra plakat. Vi ska förmodligen åka in till Visby för 1 maj-tåg nämligen.

Men innan det tänkte jag blogga fem bilder från förra veckan. pion läkarskåp inrening blommor vintage vas mässing ljusstake

Första pionen. 
Där stod den. Högst upp på läkarskåpet i min favoritvas. Hade plåtat försommarjobb någon dag innan, där denna fått spela huvudrollen.

tapet boråstapeter siri anno basker vintage inredning

Dålig hårdag. 
Min gedigna utväxt fångade jag upp med min basker. Vad skulle jag göra utan min basker?  Räddningen alla dåliga hårdagar.

frukost pom och flora södermalm Stockholm rabarberkompott

Frukost. 
Cyklade in till Söder på min gröna cykel och hade morgonmöte på Pom & Flora med Emily. Vi gick igenom helgens workshop, åt rabarberkompott och hinkade kaffe. Sedan skulle jag bara jobba kvar en timme. Men blev kvar. I SEX TIMMAR.  Opps.

frukost pom och flora södermalm Stockholm margaretaflätor frisyr frisyrer emmasvintage hår

Bara axlar. 
Räddade ännu en dålig hårdag, men denna gång med margaretaflätor. Vältrade mig i bara axlar-toppar, hämtade lånebil och packade väskor inför Gotland.

Loading Likes...

Q&A: Våruppror, spjälsängsskydd, shorts och tygblöjor

  • Kommentarer på inlägget:8 kommentarer

Halloj! Tänkte börja denna veckan med att svara på frågor som kommit in via mejl eller kommentarsfälten. Har du ställt en fråga, men inte fått svar?

Hav förtröstan, jag svarar så snart jag bara kan.
Kram och måndagspepp
emmaIMG_5643

Q: Hej Emma! Jag var ute på stan igår och slogs av att det var så mycket svarta kappor och grå nyanser överallt. Tråkigt. Jag saknar färg och längtar så vansinnigt mycket efter våren, så jag undrar om du kommer dra i gång något våruppror i år?
Mvh
Taggad
A: Tjena taggad! Ja, ladda kulörerna, vårkappan och pepp-pickadollerna. För imorgon drar vi igång. Om det är någon som behöver kulörtas upp just nu är det nämligen jag. Ska se om jag kommer i något vårigt, annars lämnar jag scenen öppen för alla er läsare. Upplägget kommer vara detsamma som tidigare år: Sprid färg och ha chans att vinna ett pris. Mer info kommer i morgon! Stay tuned.

IMG_42361

Q: Hej,
Skrev ett PM på din facebook men sen hittade jag den här mailadressen också.

Jag hade alltså en liten fundering över den vackra blekgröna nyansen ni målat ert rutiga golv med. Jag är helt förälskad i den och skulle vilja måla panelen mitt badrum med den färgen.
Har du någon färgkod/namn får du gärna svara.
I övrigt, tack för en fin blogg och lycka till med bebben!
MVH
A: Åh, så ledsen för sent svar! Så här ligger det till. Jag är sämst på att hålla reda på färgkoder, men jag har satt in det tunga artilleriet på jakten. Det kan finnas en burk kvar långt inne på vinden, men min preggohydda tillåter mig inte att dansa runt så mycket däruppe. Så jag har bett min kära mor att ta med sin stora nyans-solfjäder när hon kommer senare i mars för att undersöka saken. Det är när jag får sådana här frågor som jag önskar att jag var en person som skrev upp de där koderna. Gah! I mitt nästa liv kanske jag är en sådan drömperson, men tyvärr är jag ett katastrofalt världskrig på just den fronten. Så svaret är att svaret kommer! Är på gång. Under process. Och noga utredning.
Kram så länge och på återhörande
emma

spjälsäng barnrum emmas vintage

Q: Emma, vart kommer det fina spjälskyddet ifrån? Verkar så svart att hitta mer klassiska/tidlösa varianter. Är själv gravid i vecka 25 (första barnet) och kvällarna spenderas gärna med att googla på sånt här nu!
Tack för en fin blogg och lycka till med Cirkus Sundh!
Matilda

A: Hej Matilda och stort grattis! Jo serrö, det där spjälsängsskyddet har John sytt. Idén kommer från pyssliga Lollo, som gjorde världens finaste i blommigt tyg (spana in hennes spjälsängsskydd här).
Hur gjorde vi då? Jo, skumgummit inhandlades på Tygverket (4 centimeter tjock skumgummiremsa som såldes i färdigskurna mått), vi måttade spjälsängen och därefter delade jag skumgummin på hälften (på längden alltså) med hjälp av en sax.  Därefter sydde John ett fodral (av två sidor (breda ytter- och innersidor) och två paneler (under- och översidor) av grått linnetyg. Tyget är fäst med kardborreband i botten, så att det enkelt går att ta av för att tvätta. Eller om man tröttnar och vill ha något annat fodral.
Det viktiga att komma i håg är att kila in skumgummit i hörnen på spälsängen, så att det hålls uppe genom sin spänst. Ett annat (supersnyggt) sätt är att dessutom fästa spjälsängsskyddet med fina band i avvikande färg, så som Lollo har gjort. Så stört snyggt. Hade jag inte varit så att jag och John redan hade kopierat hela idén och känt att mja, det här med att även koppa band-detaljen var ett steg för långt, så hade jag LÄTT dekorerat skyddet. Kanske sväljer jag stoltheten i veckan och helt enkelt snor den idén också …
Vi får se.
Kram och lycka till!
emma

223388Q: Har alltid haft så svårt att hitta fina shorts och så till sommaren men dina rödrandiga ser ju helt fantastiska ut!
Vart är dom ifrån?
Tack för en otroligt fin och inspirerande blogg!

A: Hej och tack för fina peppord. Just de där randiga shortsen har jag köpt på Beyond retro i Zinkensdamm. De brukar alltid ha en massa roliga, udda shorts i fräsiga, ärtiga mönster. Som randigt. Dessa shorts går – så klart – under namnet Obelix-shorts!
Kram emma

Q: Åh så härligt! Jag fick också en babyshower! Fast mer traditionell amerikansk, men väldigt fint! Tänkte på en sak, du som är så miljömedveten och intresserad, ska ni ha tygblöjor till circus sundh? Vi har till vår unge, funkar toppen!
Stella
A: Hej Stella! Ja, det var verkligen en magisk babyshower, var helt nipprig i flera dagar efteråt. Bara att få träffa vänner är en lyx när en inte är så rörlig längre, så det var som en rejäl insättning på det sociala kontot.
Angående tygblöjor så är svaret ja. Vi har bunkrat upp med lite olika varianter för att se vad som fungerar bäst. Jag måste säga att jag var lite skeptisk till en början, eftersom jag liksom trodde att man skulle köra hela bajsblöjan i tvättmaskinen. Och vi som inte ens har en tvättmaskin!? Men jag hade ju lite lätt fel. Via bloggen (tack, kära du) fick vi tips om G-diaper som verkar suveränt. Är det sådana du använder? Eller något annat märke?
Till er läsare som, liksom jag, inte har så stor insikt i tygblöjeriet kommer en snabbkurs (så slipper du vara lika noobig som jag): Man tvättar alltså bara höljet, medan själva uppsugnings-delen (med bajset) går till komposten eller slängs i soporna.
Eftersom vi ska kuska runt en del i sommar, hänga på landet och ha tillgång till “egen” kompost (och tvättmaskin!) så känns det utmärkt att testa just då. Men vi har bunkrat upp med både G-diapers och engångsblöjor, så får vi se vad som fungerar bäst.
Önskar så att vi hade en kompost alltså! Det hade varit grejer det.
Kram emma

vintage vintage-hair-style

Q: Hej, jag letar frisyr-inspiration, älskar dina vintagefrisyrer. Vart kan jag hitta mer idéer?
Har kanske du gjort någon turtorial någon gång, eller vill göra en?
Frivillig kram! /Sonia
A: Hej Sonia! Först och främst, stört fint namn du har (med på vår namnlista faktiskt). Och nu till din fråga. Jag måste ju tipsa om boken Vintagefrisyrer som jag har skrift tillsammans med Retroella (om du inte redan har den) och även två turtorials: rosettfrisyr och min vintagefrisyr.
Stort lycka till och hojta om du vill att jag ska göra någon mer turtorial!
emma

Loading Likes...

Q&A: Drömtorp, min bikini, frisyrer & drömmen om att bli gravid

  • Kommentarer på inlägget:5 kommentarer

IMG_1498-1

Q: Hej Emma! Jag drömmer liksom du om ett torp, och uppskattar verkligen inläggen där du har dammsugit Hemnet och Blocket bostad efter dina favoriter. Jag undrar – av ren nyfikenhet – vad är du på jakt efter? Tror du att du kommer att hitta det du söker? Och var letar du? Vad har du för kriterier liksom? Hur tänker du kring torp? Dela eller ha själva?
Tack för en inspirerande blogg!
/Åsa.
A: Hej Åsa och vilket pepp att ha en torpar-kompis som älskar att vältra sig i stugor precis lika mycket som jag! Hurra! Nu reloadar jag alla bostadssajter varendaste dag, sonderar torp-terrängen och bara väntar på att de ska översvämmas med söta, små torp att fylla dagdrömmarna med. Så snart kan du (förhoppningsvis) njuta av fler torpar-inlägg.

Jag längtar jag ständigt ut på landet, och med en bebis i magen blir längtan efter gröngräs och lunch i syrénbersån än mer lockande. Att få hitta en oas som inte nödvändigtvis är fylld med folk (även om jag älskar fölket i Kransen).
Som den lantis jag är känns det dessutom viktigt att barnet i magen får lära sig att ha lite skit under naglarna från tidig ålder. Trädgårdsland, vild trädgård och massor av projekt är med andra ord ett måste för moi.

Sedan jag var sju äpplen hög så har jag drömt om ett alldeles speciellt hus, ett stenkast från mina föräldrar. Varje kväll när jag ska sova så tänker jag på det där huset. Varendaste varenda kväll. Det är mitt happy place, en plats som jag ständigt återkommer till i mina dagdrömmar. Huset är obebott, men inte till salu. Än. Och kommer kanske aldrig bli, vad vet jag.
Så i väntan på just det där huset så försöker jag fylla drömmarna med faluröda torp, glasverandor, pärlspontskök, vildvuxna trädgårdar, spröjsade fönster, en fastutrappa, knarriga trägolv, sovrum med gamla tapeter och guldockramålade spegeldörrar.
Det är lite vad jag är på jakt efter, om jag nu aldrig kommer kunna förverkliga drömmen om mitt happy place. Helst skulle jag vilja ha ett stort hus där alla mina vänner får plats, men i takt med att allt fler vänner köper egna torp så krymper torpardrömmarna. Från sådana här kollektivhus-schabrak med fyrahundratvå handfat till små, små torp.

Gällande att dela att äga själv, så är jag ju något av en kollektivperson. Jag älskar tanken på att äga tillsammans, dela på jobb och umgås på lediga stunder. Att ha en plats att samlas kring, istället för att alla sitter i varsina små torp runt om i Sverige och undrar varför ingen kommer och hälsar på.
Ren geografiskt så lockar Gotland mest, men även Sörmland, Östergötland och Småland. Värmland lockar så klart också, men där finns det som sagt bara ett hus som finns på min näthinna. Där bor ju också mina föräldrar, i mitt älskade barndomshem, min oas, mitt stand-in-torp som jag lånar lite och försöker smyga in små projekt. Men mina föräldrar bor ju faktiskt där på heltid, så det blir inte så mycket att förverkliga egna drömmar, utan hjälpa till med deras visioner. Vilket så klart inte är fy skam.
Med tanke på att jag har mitt barndomshem kvar på landet och får utlopp för min aldrig sinande fixar-glädje när jag är i Värmland, så tar jag och John jakten efter ett torp med i sakta mak. Ju äldre mina föräldrar blir desto mer kommer jag dessutom vilja hjälpa dem med trädgården, underhåll av mitt barndomshem, beskärning av äppelträd och vardagsfix, så jag inte sitter med ett alldeles för stort torparprojekt på fel sidan landet medan de går på knäna. Så det är något jag också räknar med i torp-kalkylen.
Du hör ju Åsa, det vore ju optimalt att köpa det där huset ett stenkast från mina föräldrar. Då kan jag förverkliga mina egna drömmar, men ändå kunna vara en liten fixar-nisse när de behöver. Och dessutom skulle alla mina vänner få plats när de hälsade på …
Hoppas du hittar ditt drömtorp! Jag håller alla tummar och tår.
Stor kram emma

IMG_1833

Q: Hej Emma! Jag är liksom du gravid (barnet kommer till världen i april) och nu har jag en fråga till dig som du kanske kan svara på. Jag och min partner har börjat fundera vad vi ska göra i sommar, hur (och om) vi ska semestra och hur vi ska tänka kring ett nyfött barn. 
Du och John verkar alltid ha så mysiga somrar, så jag undrar helt enkelt vad ni har för planer. Inte så att jag ska copy/paste:a, men är mest nyfiken på hur ni tänker kring semester och barn?
Ps. Ska bli så kul att följa er och det nya lilla livet, särskilt eftersom vi kommer ha ett barn strax efter er. 
Kram Anna-Karin
A: Hej Anna-Karin och stort grattis! Och vad roligt att ni också ska få en vårknodd. Ja, om det är något jag tänker på så är det sommaren. Ett alldeles ypperligt sätt att förtränga tråkigare saker har jag märkt. Jag och John har lite lösa planer och en spikad resa, med insikten att det kan gå helt åt pipsvängen. Men vi ställer in oss på våra planer fungerar något sånär, mest för att vi älskar att dagdrömma. Gotland står så klart på menyn, som alltid. I maj ska vi – om bebisen samtycker – åka ner till våra kompisar i Göteborg (ser så sjukt mycket fram emot detta), vi kanske hyr ett torp någonstans i Sverige och senare på sommaren blir det troligtvis en sväng till Värmland där en massa vänner (och katten Sockan) kommer att sammanstråla. Inte mindre än TRE av mina vänner från Värmland väntar barn just nu, så jag bara måste ju dit och spana in de nya liven. Plus hjälpa mor och far med ditten och datten (förra sommaren låg jag bara som ett kolli i hängmattan, så i år är jag taggad på att hugga i).
I oktober åker vi till (FANFAR) Frankrike! En hel drös med kompisar ballade ur en dag och råkade hyra ett hus söder om Paris, så då tar vi bebisen under armen och åker dit. Frankrike-resan är det enda som är spikat och allt annat är dagdrömmeri-stadie på. Vi tänker mycket Sverige, tåg och enkla häng. Inte så mycket stad, utan med vischan där man kan gå i nattlinne hela dagen om en så vill.
Lite så. Det blir en del korta resor och andra längre varianter, en mix helt enkelt.
Kram och stort lycka till
Emma

IMG_1465IMG_1738

IMG_9680

Q: Älskar din bikini, drömmen!! <3 var köpte du den?
Caroline
A: Hej Caroline! Nämen man tackar! Min bikini har jag köpt från Janna Drakeed. Vintagefabriken (som jag driver tillsammans med Volang-Linda och Vintageprylar-Lollo) sålde dessa förra året och jag kunde ju bara inte motstå denna goding. De var mäkta populära kan jag lova. Tyvärr produceras inte denna modell just denna säsong (men vi hoppas innerligt att de kommer in igen, för de är verkligen helt underbara), men såg att Janna har några bikinis kvar i sin Etsy-shop. Så skynda fynda! Du kommer inte bli besviken kan jag säga.
Den prickiga toppen som jag bär på bilden nedan kommer från Forever21, och hör alltså inte till bikinin. Men det är ju det fina med just bikinis: de går att mixa och matcha i all oändlighet.
Kram emma

IMG_2643

vintage_möhippa_7041_2Foto: Isabelle Pedersen

 Q: Hej Emma
Vilket underbart hoppingivande ock fargsprakande inlagg! Tackar tackar for det :) Gar det for sej att fraga om var du fick tag I den fina kameran?
Nina
A: Självklart går det alldeles utmärkt! Den gröna kameran är en Diana-kamera.
Kram emma

IMG_9270

Q: Hej Emma!
Jag behöver hjälp!
Det började att jag och min bästa barndomsvän var så glada för vi båda försökte bli gravida. Vi var så lyckliga att vi äntligen skulle få gå rundor på stan och vagga rundor med våra stora magar tillsammans (en barndomsdröm vi hade).
Jag blev gravid väldigt snabbt men inte hon. Nu har vår flicka kommit till världen och min vän försöker fortfarande. Jag är så lycklig över vår dotter men så otroligt ledsen för min väninna. Jag försöker allt vad jag kan att stötta henne men jag vet inte riktigt vad jag kan göra eller säga. Det plågar mig verkligen att se henne så ledsen och det kommer tårar när hon smsar att hennes mens återigen har kommit.
Hur ska jag ”hjälpa” henne?
Vad hade du gjort?
Väldigt tacksam för svar!
Kram
A: Åh, alltså jag lider så ofantligt mycket med er. Båda två. Det finns inget jobbigare att inte kunna påverka den där gravidmagen. Åt båda håll. Jag blev gravid (första gången (som slutade i missfall)) när en nära vän hade försökt bli gravid under en längre tid (längre än mig). Och som jag skämdes. Samtidigt som jag ju så klart var glad över att ett liv växte därinne. Men det var så dubbelt. Hela upplevelsen var dubbel. Och enormt jobbig. Jag önskade så att hon skulle ha den där graviditeten, inte jag. För jag tyckte någonstans att hon var mer “värd” den än jag. Låter knäppt, men älskar man en vän så gör man. Men det går å andra sidan inte att påverka naturen.

Sedan har jag ju varit på andra sidan, när andra har varit gravida och jag mer än allt ville bli gravid. Och det är banne mig inte heller lätt. Det finns också en skam där. Att glädjas något enormt åt någon annans lycka, och samtidigt önska att man själv var i samma sits. Vara avundsjuk på det som man inte har, och så klart, samtidigt skämmas över att man är just avundsjuk.
Mitt enda tips är att vara där för henne, peppa på allt möjligt, inte vältra sig så mycket i barngrejen (även om det är svårt när man är mitt uppe i det) och kanske göra något HELT icke-barnrelaterat. För är man inne i den där längtan-efter-barn-tunneln så är det svårt att se något annat. Det är bara det som gäller. Och då kan det vara skönt att få ta semester från de tankarna. Förstå att det finns andra saker som är värda något, att det finns andra saker att leva för och att barn inte är allt. För det gör inte saken bättre att fylla tunnelseendet med ÄNNU mer barn – det ska gudarna veta. Det är enormt viktigt att känna att man har ett värde – även utan barn. Jag minns att en bekant sa till mig och John “det ska bli så roligt när ni får barn, för då kommer vi ha så mycket att prata om”, “då kan vi göra ditten och datten” och “tänk när ni också får barn, DÅ … “. Vi som försökte så innerligt blev så himla ledsna. Som att vi inte hade något värde utan den gyllne guldbiljetten. Att livet skulle börja först när vi hade ett barn. Vi som EGENTLIGEN älskade vårt liv.
De där kommentarerna gjorde bara stressen ännu mer påtaglig. Och ångesten över att det inte fungerade. Och stress och ångest hjälper liksom inte direkt till när det ska göras barn om en säger så.
Kommentarerna var så klart inte illa menade, säkert sådant som bara slank ur i någon form av felriktat pepp om att få dela en erfarenhet, men man får komma i håg att man är så otroligt hudlös när man försöker bli gravida. Det är som att man vänder ut och in på varenda del av sig, så en får vara lite försiktig. Och peppa en hel massa på andra saker. Det är så viktigt. För det kan ju faktiskt vara så att någon av ens vänner varken kan eller vill ha barn. Och ett barn kan inte vara en inträdesbiljett till något. Det måste vara en bonus. En vän är lika mycket värd med eller utan barn, och det går inte att säga för många gånger.

För din del måste du så klart kunna vältra dig i det nya, lilla livet och jag tror någonstans att din väninna inte vill gå minste om det heller. Men med måtta. Tar hon avstånd under en period, ta det inte personligt (och inte heller som ett tecken på att hon inte tycker om ditt barn), utan det kan bara vara ett sätt att skapa ett lufthål för att kunna andas.
Rent krasst finns det ju ingenting du kan göra, annat än att finnas där. Ge kärlek och bomull. Och berätta för henne en gång för mycket att hon är viktig för dig. Precis som hon är. Just den där omhuldande kärleken kan man inte få för mycket av. Särskilt inte när man är hudlös.
Det är viktigt att bli sedd, lyssnad på och även att få tillåtelse att vara ledsen. Trots att tanken är så enormt fin när folk säger att “om ett år är du gravid, var så säker”, så kan det kännas som att sorgen att inte vara gravid NU viftas bort. Att man inte blir förstådd, vilket är enormt frustrerande. För känslan är ju så otroligt närvarande. Så mitt hundraelfte tips är att lyssna. Även om det är svårt att inte komma med en gnista hopp när man så gärna vill hjälpa till.

En viktig aspekt i gravidtetsfrågan är ju att det TAR TID. Jag blev själv chockad över hur svårt det var. Hela mitt liv har jag nojat över att bli gravid och tagit alldeles för många dagen-efter-piller eftersom samhällets utgångspunkt är att det är så himla lätt att bli gravid.  Sexualkunskapen prejar huvudet fullt med hur man skyddar sig mot detta nästan virusliknande och det ska preventivmedla sig hit och dit. Med den utgångspunkten kan det vara lätt att tro att man ska bli gravid på fem röda, men det är ju långt ifrån alla som blir det. Tvärtom, det tar månader och ibland år.
Det som jag tycker är häftigt, och som jag skrev om i det här inlägget, är att man aldrig vet vad som lurar runt knuten. Även om allt känns nattsvart, hoppet är borta och det är svårt att få luft i tunnelseendet, så har man inte en aning om vad som väntar.
Jag tycker heller inte att man ska vara rädd att ta emot professionell hjälp. Det är inte meningen att man ska klara allt själv här i världen. Långt ifrån.
Bara att gå och prata med någon kan göra under, eller att pröva IVF (har HUR många vänner som helst som genomgått IVF-behandlingar).
Jag och John började ju gå en utredning, och jag tror att mentalt – att förflytta sig framåt från att ha stått och stampat under månader – är det guld värt.
Lycka till och hoppas innerligt att ni kan vara ett stöd gentemot varandra, att din kompis kommer ur tunnelseendet (bara för en dag kan räcka långt) och att ni tar hand om varandra.
Stor kram emma

IMG_43263

Q: Hej! Jag har läst din blogg alldeles för länge nu utan att ge mig till känna. Tack snälla för en världsfin blogg som jag kan drömma mig bort i.
Jag har faktiskt en undran som jag aldrig fått riktigt svar på. Jag vill så himla gärna kunna göra flotta vintagefrisyrer med fina lockar, kringlor, rullar och så vidare. Jag har, och älskar, er bok! MEN jag har av naturen tunt hår. Mamma och någon snäll frisör har kallat det ett ”fint” hår. Har du tips på frisyrer, eller är det bara att ge upp?
Lycka till med bäbis, jobb och allt! Kram

A: Naaaaj, ge inte upp! Det finns massor av tips för att hjälpa håret på traven. En grundregel när det kommer till vintagefrisyrer är att inte ha nytvättat hår, eftersom det då är lite för fint. Extra viktigt för dig som redan har fint hår från början. Själv har jag naturligt spikrakt och fullkomligt ostyrigt hår, men med blonderingen har håret blivit strävt och lättjobbat. Lägg till mousse och värmeskydd i blött hår och håret är preppat för frisyr!
Självklart ska du inte behöva blondera håret för att få styr på det, men du kan eftersträva den behandlade känslan genom att till exempel använda torrschampoo.
Det ger håret volym och den där behandlade känslan som är optimal för just vintagefrisyrer. Annan typ av stadga fungerar så klart också.

Sedan tycker jag att du ska boka in ett besök hos Sarah Wing, Retroella, som är expert på hår och vintagefrisyrer. Hon sitter inne på år av kunskap och kan guida dig till vad som passar just ditt hår. För när allt kommer omkring så är ditt hår unikt, så det som passar någon utmärkt, behöver inte fungera för dig (hur smott det än hade varit).
Ps. tack för allt fint pepp.

Stort lycka till!
Kram emma

 

 

Loading Likes...

Q&A: Den stora kärleken, katt-längt och att köpa spjälsäng i vecka 19

  • Kommentarer på inlägget:10 kommentarer
mg_2128 IMG_5649 IMG_1239-11
Q: Hellu, älskar att läsa andras kärlekshistorier så min fråga är när, hur och var du träffade mannen i ditt liv.
Caroline Olsson

A: Hej Caroline! Jag älskar också att läsa andras kärlekshistorier, jag kan gotta mig i dem i timtals. En av de finaste storys jag vet handlar om en nära väns farmor som jobbade på kondis. Varje dag kom en ung karl in och beställde ett glas mjölk – bara för att han skulle få en skymt av denna stiliga fröken. Och där började deras kärlekshistoria. Jag tycker om de där historierna, för kärleken kan liksom stiga in genom dörren, be om ett glas mjölk – när man minst anar det.
Mannen i mitt liv är John. När jag träffade honom så föll allt på plats, han var min pusselbit. Min själsfrände. Här kan du läsa om vår minst sagt speciella kärlekshistoria. Hoppas du gillar.
Stor kram emma

IMG_8185

Q: Hej Emma!
Missade denna frågestund och satsar på nästa med en kanske känslig fråga men för mig ett verkligt etiskt dilemma när det kommer till graviditet, jag är själv 31 och vill gärna ha barn snart och undrar helt enkelt hur du ställer dig till kub-testet och dess underlag för ev. beslut att fortsätta sin graviditet? jag tycker det är mycket skrämmande att människor väljer att ta bort ett barn som visar sig ha downs syndrom, samtidigt vet jag inte hur jag själv skulle reagera om jag väl stod in för det beslutet själv vilket jag skäms för och vilket gör att jag helst bara skulle vilja undvika att ta det för att ha det beslutet i mina händer.
Elin
A: Hej Elin! Tack för en viktig och intressant fråga. Jag och John stod inför valet att göra KUB-test och valde att tacka nej. Alla har olika skäl till att göra KUB, så jag kan bara utgå från mig själv i denna fråga. Och jag kan inte annat än att hålla med dig.
Jag och John fick missfall för ett år sedan och det dröjde innan vi blev gravida igen. Att då – när vi fått vänta så länge – ta bort ett barn på grund av “dåliga odds” fanns – och finns – inte i vår tankevärld. Vårt första “barn” sållades ut automatiskt genom missfall. Kroppen tog hand om det som ändå inte var livsdugligt. Där gör kroppen och naturen ett val.
Jag vill inte sitta med den makten att bestämma vad som är livsdugligt och inte i mina händer, jag vill få det barn som det var tänkt att jag ska få. Och jag kommer älska det no matter what.
Jag är en orolig själ och om jag känner mig själv rätt så skulle ett KUB-test gjort mig trillioner mycket mer orolig än vad jag är i dag. Och då är jag ändå rejält orolig. Men här är alla olika så klart.
Vill passa på att tipsa om ett himla bra inlägg om fosterdiagnostik som UnderbaraClara gjorde för ett tag sedan. Läs!
Stor kram emma

Q: Hur tänker ni kring namn? Vill ni ha klassiska/släktnamn, nya, mer moderna namn?
Jag är själv 16 år som började på gymnasiet (samhälle) för bara 5 veckor sedan, har du några tips inför mina kommande tre år?

Så kul med frågestund!
Emmy
A: Åh, hej Emmy, och vad spännande att du börjat gymnasiet (nu var det ju några veckor redan, men jag hoppas att du trivs). Gymnasiet var helt klart min bästa tid! Jag flyttade hemifrån, hade mitt första förhållande och så åkte jag med den vilda känslo-berg-och-dal-banan. Hjärtekrossad och dödskär om vartannat. Och så hade jag så förbannat roligt. Under den här tiden så träffade även några av mina allra närmast vänner. En drös skeva underbarisar. Och den kärlekshistorien kommer att hålla livet ut tror jag bestämt. Så mitt första råd är att njuta, ha roligt och häng med folk. Och plugga så klart, fast det ingår ju liksom.
Så var det ju det här med namn också. Vi har inte kommit vidare värst långt i processen. Vi vill ha namn som vi har en anknytning till på ett eller annat sätt. Vi får se vad det blir. Än så länge har vi bara en drös pöjknamn, så vi har lite att jobba på här om en säger så.
Stor kram och lycka till
emma

IMG_2908

Q: Hur går det med Sockan? Han skulle ju få ett nytt hem!
Stella
A: Åh, Sockan. Jag har så mycket längt i kroppen efter hans lurviga kattamage alltså. Denna gosboll till katt bor kvar hos mina föräldrar i Värmland tills vidare. På test. Det är optimalt på en del sätt (jag får fortsätta att ha honom i mitt liv), men jag är också inställd på att om det inte fungerar med allergier så får vi hitta ett nytt hem. Det känns som att jag får ha honom i mitt liv lite på låns. Det är skönt och smärtsamt på samma gång. Men mest skönt. Det viktiga är ju att alla mår bra.
Mest av allt är jag glad över att han trivs. När han var innekatt trodde jag att han var en komplicerad katt, men han var ju bara på fel ställe …

Kram emma

vintagefabriken-kassaapparat-1 vintage_möhippa_7041_2 IMG_3110 IMG_0732

Q: Hej Emma! Måste få börja med att säga att du är alldeles underbar, interners största glädjekälla!
Och sen har jag lite frågor gällande Vintagefabriken:

1. När har ni öppet, jag tycker att jag har letat så flitigt på eran hemsida men inte hittat något som besvarar denna fråga. Antagligen så är det jag som är otekniskt men vill så gärna besöka er lilla fabrik snart så jag frågar här. När har ni öppet?

2. När man går in på er hemsida så har ni ett antal (gudomliga) klänningar, men när jag sett bilder från butiken innefrån så ser ni ut att ha betydligt mer till försäljning. Säljer ni ”endast” det som finna på hemsidan eller finns det mer i butiken? Tacksam för svar!
Nyfiken i en strut
A: Hej Nyfiken i en strut. Vad gullig du är! Dina ord värmer. Av allt jag vill vara här i världen så slår nog “interners största glädjekälla” det mesta tror jag. De orden ska jag rama in, sätta upp på väggen och titta på när jag tvivlar.
Så till Vintagefabriken.
1. Du är så välkommen så! Numera – när vi har webbshop – har vi öppet varje lördag mellan klockan 11-16 och även kvällsöppet någon gång ibland. Tiderna kan variera, men vi är flitiga på att uppdatera vår Insta med senaste nytt, så kika där. Om du är nyfiken på när vi har kvällsöppet så kan du signa upp dig på vårt nyhetsbrev, där vi informerar om senaste nytt – rakt ner i mejlboxen.
2. Vi har ett hav av klänningar i butiken, och några få godbitar i shoppen. Vi hinner helt enkelt inte med att plåta av alla klänningar innan de säljs i shoppen. Så om du vill ha klänningshav så kom till butiken. Där har vi även massor av barnkläder, brudklänningar (en masse!) och fina asccessoarer.
Varmt välkommen och hoppas vi ses!

basker_emma_2 kopia

Q: Har du några tips på bra frisörer i Stockholm som friserar till inte alls för höga priser? Ditt hår är ju helt fantastiskt!
Kram
A: Tusen tack! Det är den eminenta Sarah Wing, Retroella, som fixar mitt hår. Och hon är också mitt bästa tips. Prisvärd, skicklig och enormt trevlig!
Lycka till med klippet!

IMG_4682

Q: Hej Emma! Blev SÅ glad när jag läste att ni väntar barn! Fantastiskt! Jag tänker att du är väldigt miljömedveten och försöker tänka på det här med kemikalier och så och undrar därför hur du tänker med ditt hår under graviditeten? Kommer du fortsätta bleka eller leva med utväxt?
Sofia
A: Vad glad jag blir att du blir glad. Ja, alltså jag är ju väldigt orolig men hoppas att det ska gå bra. Jag har slutat att bleka mitt hår helt (som jag gjorde förut) och nu gör jag skonsammare slingvarianter i stället. Det känns inte så där superduper bra att syssla med kemikalier när man är gravid kan jag ju ärligt säga och där är min frisör helt med mig.
Nu har jag en rejäl utväxt och ska till Sarah Wing på tisdag för att råda mot på barret. Vi får se vad det blir. Antagligen kommer jag sakta men säkert att gå mer mot min naturliga hårfärg. Vi får se hur det blir. To be continued.
Kram emma

Färgnegativ0162

Q: Hej Emma! Jag har liksom du genomgått missfall, men är nu gravid (en månad efter dig tror jag). Jag blir lite ledsen över vissa kommentarer på din blogg. De som säger ojoj, vad tidigt du köper ditten och vad skaffar datten. Jag vågar själv inte hoppas att den här graviditeten kommer gå bra, även om jag är i vecka 19 (på grund av tidigare missfall), men behöver inte andra som tvivlar min graviditet. Jag har fått så många “oj, så du har redan köpt en spjälsäng” av nära och kära runt omkring mig och blir bara ledsen. Jag vill ju bara hoppas att allt ska gå bra liksom. Hur känner du? 
Anna
A: Hej Anna. Och stort grattis till graviteten. Det gör mig så glad att göra, även om jag inte känner dig. Det känns som vi är en liten klubb här på bloggen som alla ska ha barn 2015. Många med samma erfarenheter som du och jag. Det gör mig stark.
Du anar inte hur mycket jag känner igen mig i dina ord. Jag skäms ganska ofta över mina handlingar eller att jag räknar hem den här graviditeten innan barnet är ute, för folk har så mycket åsikter. Det kan vara allt från att jag berättade på bloggen “redan i vecka 13” till att “oj, har du redan köpt kläder”. För mig är det viktigt att tänka positivt, att den här graviditeten kommer gå bra. Att jag liksom du fick missfall påverkar inte våra nuvarande graviditet, annat än att vi vet vad vi kan gå miste om.
Det skulle varken ge mig eller barnet något gott om jag bara gick runt och förberedde mig på att allt skulle gå åt pipsvängen. Jag vill ju njuta. Gå bananas på barnkläder, köpa barnvagn så fort jag bara kan, för det fick jag inte sist. Och sedan vill jag köpa allt begagnat … vilket kräver tid.
Jag oroar mig tillräckligt redan, men lite av oron släpper när jag fixar sådan där praktiska saker som just kläder, spjälsäng, skötbord och barnvagn. Det blir verkligt. Och lite som terapi. Som en enorm hoppfullhet i en liten kofta. Att det här händer verkligen nu.
Mitt råd till dig är att strunta i andras tyck. Du gör det som är bäst för dig, om det så är att vänta med allt fix till vecka 38 (om du mår bra av det), berätta för hela världen att du är gravid i vecka 7 (om du mår bra av det) eller köpa en spjälsäng i vecka 19. Ingen har rätt att tycka något om dig och ditt liv. Du gör som du vill. Kom i håg det.
Stor kram, massor av pepp och lycka till
emma

Ps. Bjussar på en bild på mig själv som spädis med strumpor på händerna. Man tager vad man haver.

Loading Likes...

Konfetti i håret

  • Kommentarer på inlägget:3 kommentarer

foam rollers by emmas vintage

Firar tisdag med konfetti i håret. Har rullat håret på foamrollers och väntar nu tålmodigt på lockar.

Tålmodig.

Tålmodigare.

Inte så tålmodig.

Loading Likes...

Q&A: Sponge roller, sommarklänningar & Instagram-filter

  • Kommentarer på inlägget:5 kommentarer

sponge rollers hair by emmas vintage

Q: Jag är nyfiken på hur många sponge rollers du använder till ditt hår? 🙂 Är det bara 4 som på bilden?
Nicolina

A: Hej! Nja, det var bara fyra som fick fifteen minutes of fame. Av de här kulörta, fina sponge rollers (som jag köpt på Tidens melodi) har jag nio. Tre gula, tre rosa och tre blå. Borde ju helt klart ha ett par gröna också. Sedan har jag ytterligare några gamla nöd-sponge rollers som är variant större. De använder jag om det råkar bli någon ensam hårtest över …

Q: Hej Emma! Jag följer dig på instagram och undrar hur i helsike du får till så fina bilder. Hur gör du och vilka filter är dina favoriter? Tack för en fin blogg (ps. blogga järnet från Honolulu nu, för det känns lite som att jag är där genom dina bilder).
Mia
A: Hej Mia! Vad gullig du är! Ja, jag ska försöka uppdatera bloggen minst en gång per dag när jag är här i Honolulu. Nästa vecka far jag till Maui och där vet jag inte riktigt hur det står till med dagligt internet … än. Men jag håller tummarna.
Instagram var det ja. Jag har några riktiga filterfavoriter.  Eller rättare sagt, jag använder i stort sett bara Valencia, Walden och Nashville. Nu under vinterhalvåret är det himlans svårt att få till ljustet i bilderna (det finns ju knappt något dagsljus), så då brukar jag ljusa upp bilderna i appen Snapseed. Där kan man räta upp bilder, ljusa upp, lägga på kontraster och ändra färgställningarna. Rena trolleriet för vinterdystar bilder …

Q: Jättefin blogg och fina bilder. Var kan man köpa de fina eiffeltornen??
Maya
A:  
Tusen tack! Vad glad jag blir! Just de här eiffeltornen är köpta på Vintagefabriken. De kommer så klart ursprungligen från Paris. När vi är där, eller någon vi känner, brukar vi ta med ett gäng tillbaka …

Q: Hej! Så mysigt det ser ut 😀 Har en fråga om klänningen du har på bilden och undrar om det möjligen är den från Daisy Dapper och undrar hur den är i storleken i sånnafall ? 🙂 Annars var de väldigt lika ^^ Tack för en inspirerande blogg 😀
// Hanna

A:  Hej Hanna! Den blåblommiga klänningen har jag köpt på Tidens melodi i Karlstad och det är äkta vintage. Jag har sett att Daisy Dapper har en del liknande klänningar, som den här klänningen till exempel. Om jag vore ju skulle jag slå till, för det är ju sällan man springer på en vintageklänning som har den där perfekta längden och rätta timglaspassformen. För att inte tala om: den perfekta sommarklänningen!

Q: Hej Emma! Jag måste fråga: visst kan man väl fortfarande köpa Johns festflugor på vintagefabriken? Min kille fyller år nästa vecka och jag vet han vill ha en sån!

Tack!
Karla

A: Jajemänsan! Det finns några av Dr Johns prima festflugor kvar. När vi kommer hem från Maui kommer fler flugor in i sortimentet. John kommer ordinera ur murrigare flugor (efter efterfrågan) och fler mönster och färger.

Q: Hej! Jag undrar var du hittat/köpt den runda vita burken med svart-trekantsmönster. Tacksam för svar!
Maria
A: Hej Maria! Den fina burken (som synd lite dåligt på just den här bilden) kommer från det danska märket Ferm living. Om du är nyfiken på fler pinaler i mitt hem kan jag rekommendera detta inlägg: Var jag köper inredning.  

Stort lycka till i burk-jakten!

Q: Okej, nu när John ändå kom upp på tapeten, vad jobbar han med?!
Stella
A: Hej Stella! Ja, min man är doktor i Växtfysiologi vid Stockholms universitet och forskar på bakterier i Östersjön. kort och gott så kartlägger han mikroorganismer – och vad de gör och hur de påverkar vattnet – i Östersjön.
Konferensen i Honolulu som han just nu besöker (medan jag ligger på stranden) handlar om världens hav. Hela 5000 forskare – med olika inriktningar med med samma utgångspunkt, haven – har samlats i Honolulu för att dela med sig av sin kunskap med varandra för att hjälpa forskningen framåt. Det är ganska så hissnande när man tänker på det.

Loading Likes...

Lockigt hår utan locktång

  • Kommentarer på inlägget:7 kommentarer

emmas vintage

Nu är det slut på sprött hår, trötta lockar och slitna toppar. Jag har gett mitt hår ett löfte – att aldrig mer använda locktång. Jag har ju – som många av er vet – fullkomligt spikrakt hår. Inte mycket till självfall där inte och inte en tillstymmelse till vackra lockar (och urusla förutsättningar för att göra all sorts vintagefrisyrer). Så jag har helt enkelt varvat pincurls, med locktång, plattång och sponge rollers för att få lockigt hår.
Men mitt blonda hår tål inte så mycket förslitning av hårnålar och värme, så de senaste veckorna har jag sportat sponge rollers under sjalett och är helt såld. Vilken skillnad! Mitt hår är mjukt och lent. Lockarna är finare och håller dessutom längre.
Helt underbart!
Sedan var det ju det där med att få tag sponge rollers. Inte det lättaste. Om ni är sugna på att testa kan jag rekommendera Retroella, Sivletto och Tidens melodi som har finfina sponge rollers.

emmas vintage

Loading Likes...

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta