Kommer du på fler frågor, kommentera, så tar jag dem i del två.
Nu kör vi!
Med vänliga hälsningar,
Johanna
A: Hej Johanna! Jag började tvätta håret med aleppotvål i våras, eftersom det kändes som alla balla på instagram gjorde det, och jag ville vara lika ball. Men jag fick liksom inte till snitsen. När jag kom till torpet i juni så väntade sjuttiotvå kvarglömda schampooflaskor som jag kämpade med att använda upp (lyckades inte), men nu är jag tillbaka i stan och alla kvarglömde schampooflaskor skeppades till Värmland i flyttlasset. Så nu är jag igång med hårdtvålstvättandet. Denna gång läste jag på innan.
Det jag gjorde fel i våras var att jag trodde att det bara var att byta ut och att allt skulle bli frid och fröjd på en sekund. Men dels behöver håret vänja sig, men det är också ett annat sätt att tvätta håret. Väl tillbaka i stan läste jag på hur en skulle göra, och fick en massa bra tips från olika håll. Jag har tjockt hår och med ett vanligt schampoo går det ganska snabbt att få upp lödder och tvätt ur. Med Aleppotvål krävs att jag tvättar noggrannare, ser till att det löddrar i längderna, men också ta en extra sköljning.
Annars blir det liksom vaxigt i känslan. Nu har jag även gett mig på att använda äppelcidervinäger som balsam. Så spännande. Känner mig SÅ sen på denna boll, för jag har ju sett att Aleppo-gänget är större än stort på Instagram.
I samma veva har jag också slutat locka håret med locktång, och har rotat fram mina gamla papiljotter. Så taggad på att se hur mitt hår kommer att se ut när jag inte väver in en massa skit i det, och skaver på det med värme. To be continued.
Kram emma
Q: Du skrev någon gång att du köpt en del av bilen o john en del? Har ni separat ekonomi och hur gör ni? Skulle vara så intressant att läsa dina tankar om det (utan att gå in på privata detaljer såklart utan mer övergripande).
Jenny
A: Hej Jenny! Ja, precis! Jag och John äger en varsin fjärdedel av bilen (och mina föräldrar delar på den andra hälften). Vår uppdelning ekonomiskt ser ut så här. Vi äger lägenheten tillsammans, 50% var och har lån som vi också delar rakt av. Sedan har vi ett gemensamt sparande (hej framtiden), ett gemensamt konto för matpengar och sedan ett servicekonto dit vi för över pengar för hyra, lån, försäkringar och annat löpande. Utöver de gemensamma kontona har vi varsina privatkonton och sparkonton, som den andra inte har tillgång till. Det är pengar som en kan göra vad som helst med, bjuda syrran på lunch, köpa något på loppis för sin eget unns skull eller spara ihop till en elcykel.
Jag är nöjd med uppdelningen, men har å andra sidan inte testat något annat.
Pengarna till bilen har jag sparat ihop själv, och jag skulle nog säga att jag och John har ungefär liknande tillgångar. Vi tjänar (eller tjänade) ungefär liknande innan corona. Men jag kanske är den som svävar ut mest med luncher och annat bös.
Kram emma
Q: Kan du inte skriva något om hur du klär dina barn? Jag försöker köpa mest möjligt secondhand men ibland går det bara inte att hitta det man behöver. Har dina barn börjat ha åsikter om deras kläder?
A: Halloj! Ja, nu är det inte jag som klär dem så mycket längre, hahaha. Oh, those where the days! Däremot så har jag inte avslöjat för dem ännu att det finns nyköps-butiker, hehe.
De är 4 och 5 år gamla och jag har lyckats ducka hela ny-shoppingkarusellen.
När jag köper kläder via nätet, exempelvis Tradera så silar jag ut sådant som jag vet att de gillar, men som ändå är av bra kvalitet. Och sedan presenterar jag allt i min “minneslista” för dem och frågar vilka plagg de föredrar. De tror att mitt urval är hela sortimentet, så de väljer och så försöker jag vinna budgivningarna.
Ibland köper jag kläder utan deras godkännande, begagnade kläder alltså, och då går jag 100% på vad jag vet går hem: Vita, långärmade tröjor och enfärgade tajts. Ibland åker vi till Liljeholmen där det finns en Stadsmissionen och en Emmaus, så får de välja kläder själva. Bäst gillar jag så klart att handla på gatuloppis där barnen får vara med och bestämma. Då får de gå loss, för jag vill att de ska gilla loppis!
Just nu har jag det lite trixigt, för ena barnet valde ut en jacka (som såg ut som en räv) på Tradera, men jag förlorade budgivningen. Gah. Så nu är mitt uppdrag att hitta en likadan, alternativt hitta en annan som hon gillar. Nyckeln är väl att vara ute i god tid, så en inte står där utan jacka när minusgraderna kommer. Och det är ju september, så jag har tid på mig tänker jag.
Om de har åsikter om kläderna? JA!
För ett år sedan hade jag inställningen att köpa begagnat som var av bra kvalitet, och ganska neutralt. Men så uppstod tröj-gate. När ena barnet VÄGRADE varm tröja och tyckte alla var felfelfel. Det trilskades VARJE morgon i en evighet. Då åkte vi till Emmaus på Söder och valde ut en ny garderob. Det blev My Little Ponys, glittertröjor och allsköns kollijox.
Numera gillar de bara långärmad tröja och tajts.
Det är ju som att gå runt i pyjamas hela dagen – vem vill inte det?
De har gått igenom perioder av klänningar, enhörningar, prinsessor och glitter, men verkar ha landat i denna tajts-och-tröja-uniform.
Jag köper allt begagnat (förutom strumpor och trosor), så skulle ett plagg ratas så blir fallet inte så hårt. Det är ju bara att ge bort eller sälja vidare.
Just nu är de HELT insnöade på Pokemons, så jag köpte sådana där tygmärken med Pokemons som en kan applicera på kläderna. De är väl tänkta för att sätta på hål, men jag satte dem på kläder som de ratat, för att ge dem ny stjärnglans. Och dessutom satte jag fast två pokemons på en rosa keps som ena barent valt ut själv på loppis och som hade tveksam text på sig. Föreslog att sätta fast en pokemon där istället och reaktionen var glädjerop. Alla nöjda, hahaha. Mest jag tror jag.
Mest nöjd är jag över att hon visar att hon har SUPERKOLL på pokemons. För det har hon.
Och helt plötsligt kan hon hitta jämlikar – oavsett kön.
Bra grej, eftersom det tenderar att bli ganska könsuppdelade lekar på förskolan.
Okej, nu har jag svamlat iväg. Men kort och gott: vara ute i god tid och göra ett urval som barnen får välja mellan har funkat här. Och så klart: ärva av balla, äldre kompisar! Fungerar alltid! Att stolt få bära något som skolbarnen Isolde och Livia har haft.
Sedan att göra secondhand till det festliga alternativet. Efter vi handlat på exempelvis Emmaus brukar vi köpa en glass eller gå och fika. Det ska vara mysigt att handla det mest klimatsmarta tänker jag.
Kram emma
Q: Om du bara fick ändra/lägga till en lag. Vilken skulle det vara?
Emma Thun
A: Åh, vilken spännande och SVÅR fråga. Om det endast var en enda lag så skulle jag säga: Sätt klimatet först.
Det blir en trubbig lag, men om alla investeringar och alla beslut behöver tas med hänsyn till klimatet, så tror jag att vi skulle ha en annorlunda värld. Sedan tror jag också att en behöver koppla på en rättviselag på detta, så att förändringarna inte bara gynnar de med bäst förutsättning. Utan att omställningen görs så rättvis som möjligt.
Typ så.
Kram emma
Loading Likes...
Angående att tvätta håret med tvål. Schampo kan en ersätta med Aleppotvål och balsam med äppelcidervinäger-skölj men hur gör en med hårinpackning? Tacksam för svar 🙂 Vänligen, Johanna
Åh. Igenkänning på kläderna till barnen! Färgglatt och ganska könsneutralt har funkat länge men nu vid 5 år är det svårare! Jag ser framemot att följa barnes stilresor! Med viss fasa tänker jag mig, haha. Men hoppas att de landar i något de själva gillar tillslut. Jag är själv rätt färgglad och könsneutral men så har det inte alltid sett ut.
Fint att läsa dina tankar om begagnat. När jag var liten sågs det ju som usch och fy när min syster började handla på UFF. Nu en herrans massa år senare med två 9-åringar funkar det fint för oss. Vi har alltid bara handlat begagnat förutom några enstaka overaller och tyvärr alla skor. Som tvillingförälder var en Köp och sälj fb grupp för tvillingföräldrar guld för att slippa buda hem och leta två hela tiden. Inte för att jag ville köpa likadant men för att underlätta. Nu bestämmer de ju själva och länge sen de delade kläder men jag har ju koll på vad de gillar och de blir typ alltid sjukt glada när jag kommer hem med fynd för allt finns ju begagnat (tyvärr nästan för det betyder att när kläder på second hand är i så bra skick så finns det för mkt kläder i omlopp tänker jag). Men oavsett finns ingen skam i att vi handlar allt på loppisar och Myrorna som vi bor granne nästan med. Det är liksom där vi handlar och förutom enstaka besök till Lindex för trosor och strumpor är detta det normala för dem. Och vi pratar om att det också är det bästa för miljön. Och ibland tänker jag att jag trycker ner mina värderingar i halsen på dem men när min son visste lika mycket om en ev Preem utbyggnad som jag efter att han upplyst mig om att ha kollat på lilla aktuellt och att han ska bli miljöaktivist när han blir stor så värmde det mammahjärtat och tänkte att det är ju för dom jag kämpar och det måste vara ok att jag ju också är aktivist och vågar prata om det.
Undrar hur du tänker kring umgänge när ni flyttar till Värmland. Har du kvar vänner där sen förr och släkt att umgås med som du ”klarar dig på”, har du inte så stort behov av vänner i närområdet eller kommer du vilja hitta nya/fler? Hur tänker du kring att hitta nya vänner? Tycker själv det kan vara en svår bit när man flyttar, att de man har hamnar längre bort och det inte är självklart eller enkelt att hitta nya, eller så är det inte så svårt men självförtroendet begränsar möjligheterna.
Du verkar vara bra på att sätta gränser och stå upp för din åsikt. Har det alltid varit så eller är det något du fått lära dig? Har du tips hur en konflikträdd och följsam person kan bli starkare i sig själv?
Pingback: Q&A: Nya vänner i Värmland, mellis till barnen och naturlig hårvård - Emmasundh.com