I stolt samarbete med Oatly
I går morse duckade jag genom decemberregnet fram till Hogwarts, eh, jag menar storartade och fantastiska Nordiska museet i Stockholm. Därinne skulle jag och Maria Soxbo arrangera årets sista #klimatfrukost tillsammans med Oatly! Temat? Julen så klart!
Det kändes som natt på museet när jag och Maria blev insläppta genom en bakdörr. Klev in i den stora salen, förbi den enorma granen som i år dekorerats med papperspynt av Bea Szenfeld.
Maffets maff.
Varför ville vi snacka jul då?
Jo, denna maxade högtid konsumerar vi för miljarder, köttar loss, matsvinnar och reser kors och tvärs. Passar på. Jag känner mig så träffad i det där, passa-på:andet, och jag har en bild av hur julen ska vara. Maffig liksom.
Julen kapslar liksom in alla de där ohållbara normerna.
Allt vi egentligen vill är att njuta av ledigheten och umgås med nära, men julen har gått från mys till köp- och frossfest.
2018 köpte svenskar exempelvis julklappar för 23 miljarder 2018. Regeringens totala klimatbudget ligger på ungefär hälften.
15 procent av svenskarnas hushållsinkomst går till … julfirandet enligt förra årets Ferratum Groups Julbarometer. Jingle bells!
Och 79,8 miljarder. Så mycket väntas svenskarna spendera i julhandeln 2019.
Vi konsumerar som aldrig förr, och lever som vi hade 4,2 jordklot.
För hur var det nu med det där klimathotet? Tog det julledigt? Jo, jag tror det.
Drog till Maldiverna på semester (innan ön sjunker).
YOLO!
Om julen, normerna, traditionerna, utmaningarna och lösningarna ville vi snacka om på denna klimatfrukost!
Innan gästerna anlände och samtalet tog fart, så dukade restaurangen upp morgonens frukost, som komponerats av Oatly. Vegansk …
… och klimatdeklarerad! Snacka om full service!
Detta vill en se på all mat, right? En klimatberäkning för att enkelt kunna välja smartare alternativ.
Intill pris och jämförelsepris i matbutiken så vill en ju kunna jämföra klimatbelastning, inte sant?
Havregurt med äppelkompott och granola! Detta var sinnesjukt gott. Hivade i mig två stycken, hahaha.
Och detta var alltså tofu!?
Strax efter åtta anlände ett hav av gäster. Bland annat @fridaeklundedman som jag följt på instagram så länge, men aldrig träffat IRL. Så himla mysig och rolig person.
Och apropå rolig person! Lina Östling, som tar de mest fantastiska bilderna, skriver underbara captions och som är lite av en instagram-idol för mig, dök upp! Så glad för det.
Och Johanna min vän! Hon är inte med och arrangerar klimatfrukost längre, eftersom hon föreläser så mycket kring klimatet just nu. The perks of being three: vi kan sprida ut oss!
Och kanske världens mest omtänksamma människa. Gurgin. Som mejlar dagen innan frukosten och säger att vi inte ska stressa ihjäl oss inför frukosten.
Vid halv nio-snåret drog vi igång! Först höll Anna Åhnberg, hållbarhetsspecialist från Oatly en dragning om julen, maten, utsläppen och om det smarta med klimatdeklaration. Därefter tog paneldebatten vid.
Så jäkla grym panel!
Björn Hedensjö, psykolog och poddmakare (driver podden Dumma människor tillsammans med Lina Thomsgård – lyssna om du inte reda gjort det), Anna Åhnberg från Oatly och David Kihlberg från Naturskyddsföreningen.
Här kan du se hela panelsamtalet!
Så många vettiga i publiken! Som Kajsa som ju gjort min fina header som jag snart ska veva upp. Och vi ska träffas imorgon igen när Kajsa kommer hem till mig på besök!
Och de här! @sofiaatmokkasin, @husligheter, @studioelwa och @fridaeklundedman <3
Och @zatterqvist <3, Gurgin och @morotsliv <3
Klimatfrukost är mitt bästa! Jag får äta frukost (älskar frukost), hänga med bra folk och lära mig mer om klimatet.
Innan alla gästerna fick en guidad visning genom Nordiska högaktuella utställning “Arktis – innan isen smälter”, så önskade jag god jul till alla och viskade om en rad spännande klimatfrukostar under 2020. Så taggad!
Innan jag pep vidare till mötesmaraton, så kikade jag in i Nordiskas shop och se där!
“Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft!”
Så, hur hållbar är julen?
Mjaaaa, inte så hållbar.
Först och främst:
Vi konsumerar å det grövsta. Tio gånger mer än vad som är hållbart.
Dessutom drivs vi av en hel massa normer, för att inte tala om traditioner. Och just traditionerna kan vara svåra att rucka för de säger något om vår identitet.
Kanske måste vi hitta andra värden i julen än just en Disney-julgran med sju meter av julklappar. Och sänka tröskeln en aning. Istället för att göra en kovändning kring hela julen, ändra små saker och steppa upp gamet allt eftersom. Gör en vegetarisk Jansson, gör vegetariska köttbullar och byt ut någon mejeriprodukt mot en växtbaserad i någon rätt där det inte märks.
Och var transparent. Sänk garden, erkänn att det är svårt och möt andra.
Jag älskar julen, och vurmar för en hel del klimathaltande traditioner. Team revbenspjäll.
Trots att jag älskar julen så finns det så många saker som jag hatar. Som Det Stora Julbrytet, som verkar vara en lika återkommande tradition som Kalle Anka på julafton. När förväntningar och verklighet inte riktigt rimmar. Det ska njutas, det ska fotas, det ska levas i nuet, det ska vara en fin gran, det ska vara barnens gran och lyckade klappar. Gärna ett berg av dem. Fast ändå, helst inga alls. Ingen ska bli besviken. Allt ska instagrammas i realtid och alla barn ska vara utom bryt-håll. Barnen ska få god tid på sig att öppna julklapparna, men samtidigt ska allt hinnas innan Karl Bertil Jonssons julafton.
Men det blir sällan så.
Inte för mig i alla fall.
Kanske är det dags att börja om från ruta ett. Skapa nya traditioner på något vis.
Steppa upp klimatgame:et, plocka bort allt utbroderande som slutar i stress och fokusera på att bara ha det mysigt. Köpa ett fåtal klappar, istället för att maxa. Ge bort upplevelser så en slipper Konmari-metoda resten av ledigheten när en annars hade tänkt vila. Fasa ut utbytbart kött (som alltid blir över) och mejeri mot klimatsmartare alternativ. Om en inte kan leva utan revbenspjäll så kanske kan en ju lägga desto större krut på att göra resten av julbordet så klimatsmart som möjligt? Eller vad säger ni? Hur tänker ni?
Loading Likes...
Det är så himla svårt med julen! Köttet kan jag vara utan men ingen av de jag brukar fira jul med är beredd att släppa köttet. Allt ska vara som det alltid har varit. Julgodiset är i stället mitt ”måste”, som enligt vissa källor är nästan i klass med kött klimatmässigt (och dessutom inte nyttigt någonstans). Och julgran – även med en svenskodlad kravmärkt gran så har vi det faktum att vi fäller 12 år gamla träd för att ha inne 3 veckor och sedan kasta… Jag har köpt 100% begagnade julklappar till barnen i år. Men sen kommer släkten och dissar våra varsamt framtagna önskelistor till barnen (som de själva efterfrågat) och köper något onödigt och klimatbelastande istället. Fick höra i dag att sonen ska få några bilar för vi har ju inte så många. Hur kan en tvååring (standardmodellen med två armar) behöva mer än 15 bilar, det förstår inte jag :s
Som jag känner igen mig i detta!
Hur förklarar en för barn, att vi inte köper så mycket julklappar eftersom det inte är bra för miljön, utan att de tycker att det är orättvist, eftersom alla deras vänner får 100 olika julklappar?
Jag tror också det är dags att rucka på traditionerna! I år har vi veganskt julbord i min släkt, för andra året i rad! Jag har köpt din bok ”gör skillnad” till julklappsleken Min svärmor som jag aaaldrig trodde skulle möta oss har snokat rätt på hur en bakar veganskt så vår lilla familj ska kunna julfika hos dom!!! Riktigt pepp på julen i år, aldrig varit ett superfan innan.
Men åååh! Så spännande att höra om reaktionerna när boken ligger i paketet =) KRAM och god jul!
Jättebra inlägg! Jag kommer från en familj där det traditionellt har varit mycket (!) julklappar, även till de vuxna. De senaste åren har vi skurit ner rejält och sen fyra år varken ger eller får jag några klappar. Det är så skönt! Jag brukar köpa en liten klapp till min systerson. Jag och min man ger varandra årskort på något museum, bästa presenten! Pengarna som jag brukade lägga på klappar ger jag istället till någon miljöorganisation.
Heja!
Hej Emma,
Jag har ett dilemma, som jag undrar om du eller dina läsare kan hjälpa mig. Jag lever med min man och våra två kids där ena precis börjat skolan. Vi har tidigare rest minst en gång vartannat år. Jag och min är båda medvetna om klimatfrågan och har på olika sätt försökt att minska vårt klimatavtryck. Vi har dock, som många andra, fortfarande större avtryck än vi borde.
Senast vi flög var på charter 2017. Nu vill jag helt avstå flyg. Kan inte stå för den livsstilen eller för den delen det avtryck som det gör i min klimatbudget. Men min man vill gärna resa och det helst med flyg till varma länder. Han kan inte förstå mitt tänk till fullo för ”vad gör väl en resa, det är en droppe i havet”. Men jag får vrålångest av att tänka på flyg (jag är dessutom flygrädd). Jag vet bara inte hur vi ska komma vidare. Vi har semestrat i Sverige och tagit tåget ut i Norden (med tillhörande tågstrul så det är vi inte så peppa på igen). Men min fråga är, hur kan vi kompromissa i detta? Han vill ju göra familjesemester så att resa ensam är liksom inte grejen. Blir genuint ledsen av att vi inte är överens i frågan om flyget. Det skaver. Någon som känner igen sig eller har någon input?
Jag gör detta som ett eget inlägg, låter det okej?
Toppen ❤️