Städ, disk, tvätt och ett “rent” nöje

i samarbete med Five Oceans

Vi tvättar som aldrig förr, har städade hem utan tillstymmelse till stök (var är härjet? Livet?) och vill gärna att smutsen ska frätas bort.  Snabbt, tydligt och effektivt. För annars blir det väl inte riktigt rent?
Vi ska helst byta kläder varje dag, tvätta i nästintill kokhett vatten och dofta som en sommaräng. Men sommarängen, den skiter vi pretty much i. Sommarängen gör sig bäst som doft. IRL blir det lite väl mycket … natur. Småkryp och annat bös.

Vi är frånkopplade naturen, och tankar om miljö och klimat skingras snabbt i jakten på rent.
I vår steriliserade värld är en nyproducerad T-shirt renare än en begagnad, trots att den nya har producerats under tveksamma förhållanden, kanske orsakat cancer hos en bomullsodlare och är full av osköna kemikalier. Den begagnade varianten anses vara ofräsch. Trots att dess klimatavtryck och kemikaliebassäng för länge sedan är tömd och urvriden.
Vi frossar loss i en ny, fräsch trend, med plagg i polyester och akryl – tillverkade av de skitigaste materialen ever. Fossil olja.

Vad är egentligen rent?

I ett sprillans nytt, glasklart avsnitt Plan B-podden – Bubblor, baciller & bättre val – sopar jag och Maria rent poddmanegen och doppar moppen i både cocktaileffekt, frätande gifter som gör våra hem spotless, väldoftande sköljmedel och cancerogena doftljus med doft av “bomull”.

Vi snackar med Sheri Eklund hos Sveriges konsumenter, som jobbar med projektet Nordqual, får tips om vilka ämnen vi ska undvika. Hint, hint: isothiazolinone (exempelvis methylisothiazolinone och benzisothiazolinone) som är allergiframkallande konserveringsmedel och skadliga för miljön, och även borsyra och andra bor-ämnen som är reproduktionstoxiska (men dagens lag kräver inte att de står på förpackningen (!?)).

Och så vädrar ut drömmar om tvättlinor, rejäl:het, kluriga innovationer och Carolas “Fångad av en stormvind”.

Jag konstaterar att jag har hittat the best tvättservice ever, skulle kunna castas som en mördare i en Beck-film och passar föga in i renlighets-normen. Och så slår jag ett slag för generationsboende, som vi gemensamt måste hitta ett vettigare namn för (fyll kommentarsfältet!).

Varje år producerar klädindustrin över 42 miljoner ton syntetfibrer. De allra flesta, cirka 80 procent, används för att tillverka klädesplagg av polyester.
Plagg som släpper ut tusentals mikroplaster varenda gång vi tvättar dem.

Mikroplast är smått omöjlig att få bort ur naturen – och kan innehålla skadliga ämnen som flamskyddsmedel och mjukgörare.
Och så den lilla detaljen: Vi vet inte hur detta påverkar oss.
Jag är livrädd för allt kemikalie-os som pyser ut från rengöringsmedel, möbler och leksaker och samlas i dammråttor. Vi lägger sådan big time krokben för oss själva när vi sprinklar världen i cancerogena ämnen och reproduktionsstörande kemikalier som fuckar upp våra möjligheter att kunna leva och få barn.
Allt i en svabbig jakt efter den polerade ytan.

Och vet ni. Jag är så trött på den.
Det överdrivet fläckfria, släta, rena, propra.

Jag vill putsa fram mer styr, smartare lösningar och en renare värld. Dammsuga bort de risiga produkterna från hyllorna. Istället bana väg för naturligare varianter som lirar vett. Det går alldeles utmärkt att tvätta med tvättnötter, städa med bikarbonat och sköta om ett citronträd för att kunna skörda prima rengöringsmedel.
Men det finns också produkter för de som vill komplettera skafferiet med diskmedel, tvål, tvättmedel och rengöring vid behov.

Detta avsnitt görs i samarbete med ett purfärskt, svenskt varumärke som heter Five Oceans som gör vardagen till ett renare (och mer resurseffektivare) nöje.

Five Oceans lanserar en radda veganska produkter som är biologiskt nedbrytbara, producerade i Dalarna och är förpackade i flaskor eller burkar med lågt klimatavtryck (100% återvunna flaskor). Produkterna åker inte kors å tvärs över världen, utan detta unga varumärke tittar på sin påverkan på både klimat, vatten och miljö i varje steg, jobbar med sina utmaningar och försöker hitta lösningar.
Five Oceans gör tvättmedel av lokalt odlad havre och tensid av socker och ger det onödiga sköljmedlet ett konkurrent i Fabric Freshener (rimligare än att tvätta och skölja hela plagget för att skapa fräschör, right?)

Som lyssnare av Plan B-podden får du just nu 20 %  rabatt på hela sortimentet genom att ange koden planb i deras webbshop (koden gäller fram till sista juni 2021). Dessutom ger Five Oceans tillbaka genom att skänka 5% av all omsättning – alltså inte bara vinsten utan omsättningen – till Naturskyddsföreningens arbete för hav och vatten.

Om jag fick någon utmaning i dagens avsnitt?
Det kan ni ger er på!

Favoriten? Fabric Freshener som sparar många tvättar, vårdar och skyddar fibrerna! Här vädras plaggen istället, och får även ibland en pust av Rain on Sandalwood.

Loading Likes...

Klimatsatsningar, ny elcykel och varför Paris imponerar (let’s go there!)

I samarbete med Diakonia

Här är den.
Det kuperade landet-livets räddare i nöden. Den är lerig, den är skitig, den är smidig, den är rejäl.  Och jag älskar den.

Cyklen har varit min följeslagare sedan barnsben. Jag lärde mig cykla när jag var 3 år.
På somrarna cyklade jag, min syster och mina kusiner ner till sjön och slängde oss i plurret, lagom svettiga. Det fanns ingen tid för badkrukeri.
Vi nästlade oss ner bland sommarstugetomterna för att ta ett dopp, eftersom det inte fanns någon cykelbana till den kommunala badplatsen (och gör fortfarande inte) och på den stora 90-vägen fick vi inte cykla själva (rimligt). Men till badplatsen vid sommarstugorna – dit fick vi cykla hur ofta vi ville.

När jag gick i mellanstadiet sparade jag ihop till en alldeles egen cykel. Genom att klippa gräsmattor hos släktingar, städa och spara veckopeng, så blev den till slut min. En silverfärgad mountainbike med 21 växlar. För mig var den frihet. För med den kunde jag cykla till skolan 5 kilometer bort och cykla hem precis nääääär jag ville. Jag behövde inte passa skolbuss, och inte heller förlita mig på skjuts. Jag var friiii!
Hela min uppväxt cyklade jag överallt.
När det blev sommarlov cyklade jag längre strapatser. Runt Nedre Fryken tillsammans min tremänning, och näääääästan hela vägen ner till Tjörn på Västkusten. Lår of steel. Röv af kämpa.

När jag flyttade till Stockholm tog jag med min mammas auktionsfyndade damcykel, som tyvärr blev stulen (sörjer fortfarande), och kryssade fram mellan bilarna på väg till jobbet, cyklade hem från klubbarna och cyklade på utflykt. Jag har upptäckt det mesta av Stockholm – det som går att nå via tunnelbana och cykel.
Och jag älskar faktiskt att cykla i Stockholm. Älskar det urbana, att vara med i det plingande cykelgänget, vara den vettiga flocken vid rustningstid, att cykla över broarna på väg hem från fest och höra sommarnattens koltrastar i ett sovande Stockholm.
Jag kan sakna det så enormt mycket nu när jag bor på landsbygden.
Saknar inte avgaserna som bolmade mig i ansiktet, de vassa armbågarna från andra trafikanterna och de stjärtsmala cykelbanorna.

Här på landsbygden är det inte lika urbant, men å andra sidan andas jag frisk luft och jag hör fågelkvittret just precis jämt. Inte bara när bilbruset har tystnat om natten.
Backarna är mer intense här,  och första cykelturen efter vintern var en pärs. Men jag vet att det snart blir lättare. Benen blir starkare och konditionen vassare. Och det är en oslagbar känsla.
Med tanke på hur många roliga, trevliga människor jag lärt känna de senaste månaderna så gissar jag att det – post-pandemi – blir cykeln hem efter fest här också i sommarnatten.

För ett tag sedan hörde jag att Stockholm ligger närmare 20 år efter i utvecklingen vad gäller cykling.
Nu har jag flyttat till Karlstad – som är en av Sveriges bästa cykelstäder.
Kommer vi se fler som söker sig till städer, orter och landsbygdshörn där det är lätt att leva hållbart, ta cykeln, sänka sina utsläpp och leva i linje med uppsatta miljö- och klimatmål?
Jag är övertygad om det.

I det nya Plan B-avsnittet “Bikes, backar och bekvämlighet – som görs i samarbete med Diakonia – så grottas det ner i cykeln.
Detta geniala transportmedel som är en del av lösningen på klimatkrisen.

I bikes, backar och bekvämlighet snackar jag och min trampade podd-kompanjon Maria Soxbo förlegade bil-vanor, mossiga lagar, teknikoptimism hos myndigheter och så går vi loss på en rad lösning!
Och så sneglar vi på Paris – som imponerar! Hur och varför får du höra i podden!
Vi snackar också om barn, och hur de puttas in i en brummande, ohälsosam bilnorm. Trots att vi ska åt ett HELT annat håll för att ge dem en vettig framtid.

Nästan varannan grundskoleelev kommer till skolan i bil.
Världen är upp- och ner.

“På 1970-talet gick eller cyklade 90 procent av barnen till skolan. I dag är den andelen omkring 50 procent. I mitten av 1990-talet cyklade 24 procent av barnen till skolan. I början av 2010-talet hade andelen minskat till 14 procent. Detta trots att sex av tio barn, enligt Trafikverket, har skolan inom två kilometer från hemmet.” Informationen kommer från Svensk cykling, och i podd-avsnittet kan du höra en intervju med Klas Elm från Svensk cykling. Missa inte.

Min dröm är att jag ska kunna ta mig överallt på cykel. Att det ska finnas goda förutsättningar för mig att välja det transportmedlet som ger starka ben, frisk luft och som inte belastar klimat, miljö och ekonomi. Det transportmedlet som ger bättre hälsa och som bidrar till ett bättre samhälle.
Jag drömmer om att att det ska vara enkelt för barn att cykla. Att det ska vara det giva sättet att ta sig till skola. Att det ska ges förutsättningar. Att mina barn ska kunna cykla till sjön. Till den kommunala badplatsen där alla är välkomna, inte behöva doppa sig på nåder i takt med att strandtomterna blir allt fler och strandskyddet naggas. Jag drömmer om att det här samhället, naturen och sjöarna ska vara till för alla. Inte bara de med bil eller pengar på kontot.
Drömmen innehåller också att åka till min gamla hemstad Stockholm, färdas på bilfria gator, njuta av staden och att kunna hyra en eldriven cykel när jag kliver av tåget på Centralstationen.
Eldrivna cyklar som ägs av staden, är en del av staden och skapar arbetstillfällen.
Inte som ägs av företag som är vinstdrivande, och kanske inte riktigt ser vinningen med att ta hand om övergivna elcyklar som gått sönder.

I våras fick jag ganska mycket sällskap i cykelbanorna. I pandemins spår följde en världsomspännande cykelboom, och det blev trångt i de smala cykelbanorna. Världens städer mötte trycket med pop-upcykelbanor och tidigarelagda cykelsatsningar. Berlin, Bogota, London, anlade popup-cykelbanor.
Tillsammans med Sophia Schyman och Annika Sundin drog jag ingång #cykeluppropet vars syfte var att  få fler att välja cykeln, få till popup-cykelbanor och ge cykeln bättre förutsättningar.
Vi måste ju bli fler som väljer cykeln. Inget snack om saken.
Cykeln banar vägen för minskade utsläpp, frisk luft, bättre hälsa, godare samhällsekonomi. Och jämställdhet. Yup.

Att ta cykeln kan ju te sig som en självklarhet för oss här i Sverige, som ett sätt att ta sig fram. Men på andra platser är det nyckeln till ett vettigt liv. Ett liv bortom barnäktenskap.

Viktiga organisationen Diakonia driver cykelprojekt i Bangladesh, där flickor lär sig cykla.
Cykeln löser så många problem. Fickorna kan ta sig till skolan, lättare undvika trakasserier och så kan de få en utbildning och en rimligare chans ut ur fattigdom och tvångsäktenskap.
Genom cykelprojektet lär sig också flickorna om sina rättigheter, och får bättre möjligheter att forma sina egna liv.

Detta tycker jag så klart att vi alla ska stötta.

  1. Skänk en slant! Det gör du enkelt genom att swisha till 90 33 044., all info hittar du här.
  2. Ge bort cykellektioner! Om du skänker 167 kronor får 5 flickor i Bangladesh möjlighet att lära sig att cykla. Och du får ett gåvobevis att ge bort i present till någon.
  3. Sprid kampanjen! Dela det här inlägget eller kampanjsidan, så att fler kan bidra och fler flickor kan lära sig cykla!

Skänk en liten eller stor slant, och passa också på att dela bilder på dig själv när du cyklar och tagga med #cykeluppropet. Varför? Vi människor är flockdjur. Vi gör som alla andra. Genom att visa att du cyklar påverkar du andra. Vi behöver också bli många fler som uppmärksammar att samhället måste bli bättre på att prioritera cykeln och oss cyklister. Det behövs en stark opinion för att politiker ska kunna fatta beslut.
Du och jag är opinionen.
Gör skillnad.

Loading Likes...

Vabb, semester, bojkott, klimatlagar och Värmland?

God morgon!
I dag ska det bli pötthett här i Värmland, och aprils gråbruna ska byta nyans till gröna knoppar. Det ska bli så spännande att se trädgården ta form och upptäcka vad som växer där.

Planen den här veckan var att spela in en film från tomten och plåta lite från vår lilla lya och jobba ikapp, men vi får se hur det blir med den saken. Går in i vabb vecka två med kidsen (kommer vi någonsin komma in i vardagen på nya förskolan kan en undra?).
Förra veckan var det ena barnet som var lite snuvig, och då måste vi vara hemma i sju dagar, och syskon också. Det hade ju varit FINEMANG om det andra barnet hade tajmat sin snuva, men nej. Det andra barnet hade lite snuva nu på morgonen och nu måste båda vara hemma hela veckan. Vettigt så klart, men tålamodet, TÅLAMODET!
Jaja, det är bara att gilla läget och skratta åt trasslet.

Innan jag tar tag i denna vecka, så tänkte jag göra ett litet svep!

Blommande projekt på gång!
I veckan lanserar Klimatklubben Karlstad – lokalklubben som jag startade i början av året – sin första kampanj! Och den är inte bara välgörande, utan också oerhört vacker …
Mer om detta snart!

Framtidens jobb i ETC
Listan över framtiden jobb som jag skrev om har uppmärksammats av ETC. Och här snackar jag loss i ETC om saken. 

20 000 har skrivit på för Månsberget
Tänk va, över 20 000 har skrivit under namninsamlingen för skogen vid Månsberget. Skogen planeras att skövlas till förmån för ytterligare ett shoppingcenter, trots att den är en så kallad nyckelbiotop och är hem åt hotade arter som inte skulle ha någonstans att ta vägen om skogen försvann.

Hej politiker!
Något av det bästa med att flytta hem har varit att träffa alla spännande, inspirerande människor i Värmland. Så många som har hört av sig! Hej lyx-sits att få massa mejl och DM:s ba!
Och samtidigt har jag en liten fot kvar i Stockholm. I olika konstellationer har Klimatklubben och Klimatklubben Karlstad bjudits in att snacka klimat med flera olika aktörer och politiker, bland annat Miljöpartiet i Karlstad och Socialdemokraterna i Stockholm stad.
Hoppas fler politiska partier hör av sig, för vi vill ju snacka med alla!
Vad vi gör i samtalen? Vi pumpar ut idéer på satsningar och tillvägagångssätt, hittar frågor med olika infallsvinklar (som berör både klimat, miljö, ekonomi och hälsa), samtidigt som vi försöker ingjuta mod att vara först! Hej PR!

Värmlandssemester
Det kommer ju bli en speciell sommar, och vi kommer förmodligen mest vara hemma och greja med vår nya trädgård och kanske bygga hus. Men jag är också taggad på att upptäcka Värmland, och hitta små söta pärlor. Tips emottages tacksamt!
Kommer bli en tur till Stockholm också om världsläget tillåter. Hur ska jag hinna träffa alla jag håller av? Gah! Det mest naturliga skulle ju vara att ställa till med en picknick i parken, men med rådande restriktioner blir det ju svårt. Kristin Lundell undrade om jag fanns på Bokadirket, hahaha.

Kommande klimatlagar?
Förutom att jag tycker att alla följa Maria SoxbosHållbara svepet” (som borde ha en given plats i varenda svensk lokaltidning, right?), så borde alla ta en sväng om kring Maris inlägg om klimatlagar. I det här avsnittet av Plan B-podden så hivar jag och Maria ur oss “ransonering”. Och ju mer jag tänker på det, desto orimligare känns det att vi inte har någon form av ransonering eftersom vi lever så långt över våra resurser? Det borde ju finnas ett tak kan en tycka. Eller? Just nu är hela samhället på kredit.

Ny i Värmland
Alltså Värmland – inte kattpiss! En fin sak som finns här är initiativet Ny i Värmland, som drivs av två otroligt engagerade personer vars mission är att koppla ihop människor med jobb, boende och sammanhang i Värmland. Så värdefullt! Och en otrolig service för alla som längtar efter ett annat liv – av flera olika anledningar.
Jag fick gästa deras livesändning för ett par veckor sedan och berätta om varför jag valt att flytta hem. Klippet kan du se här. 
Inser att jag kanske borde göra ett inlägg om alla föredelar jag ser med att bo just här?
Vad säger ni?

Det händer grejer!
Kommer ni ihåg inlägget om mänskliga rättigheter från i vintras och kampanjen Visa handlingskraft? Där en rad organisationer krävde en lag för att säkra mänskliga rättigheter. En lagstiftning som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter i den egna verksamheten och i sina affärsrelationer. Ni läsare kunde skriva på en namninsamling för att sätta press, och över 21 000 skrev på. And now? För ett par veckor sedan röstade EU-parlamentet JA till att ge grönt ljus till kommissionen att ta fram ett lagförslag kring företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter, så kallad due diligence.
Tack för att du skrev på, tillsammans gör vi skillnad.

Klimatundervisning i skolorna?
Den geniala organisationen Våra barns klimat släppte i förra veckan sin kampanj Klimatlyft skolan, eftersom de anser skolan behöver ta ett krafttag kring klimatet – och oron kring klimatet. En Novusundersökning som släpptes innan jul visade att hälften av alla 12-18-åringar inte tror att vi kommer att lösa klimatfrågan. Hej då framtidsoptimism. Så tragiskt. Och en oerhört farlig utveckling kan också tänkas.
I en ny undersökning säger 8 av 10 unga att de vill se ett större fokus på klimat och miljö i skolan. Samma undersökning visar också att unga tycker att det läggs för stort fokus på vad individen gör.
Jag kan inte annat än att hålla med, och önskar att det fanns mer styr. Mindre fri lek. Allt annat är ett svek mot nästa generation.
Vi behöver ta våra och andras barn och ungas oro på allvar och visa att vuxenvärlden tar ansvar. Och kanske också värna om vår egen framtid?

Är det inte konstigt?
Och appråpå det. Hur kan det vara lagligt att flyg subventioneras? En kan samla poäng på sitt Eurobonus, så att en kan flyga ännu mer? Vad skickar det för signaler till barn och unga? Till oss?
Knepigast av allt måste ändå vara att jag, som kämpar för att sänka mina utsläpp på matfronten genom att handla lokalt, äta i säsong och konvertera till allt mer vegansk mat, får erbjudanden om att omvandla alla mina matpoäng från Coop till flygresor via Tui eller shoppa nytt på Lindex. Hur ska individen tänka när vi matas av ständig tvetydighet. Att det skaver är en klar underdrift. Och vad säger det till nästa generation? Till oss? Att det är helt okej att fortsätta exakt som vi gör.
Fasen, jag som varit trogen kund så länge. Så besviken. Är det nu vi bojkottar Coop?

Loading Likes...

Göttigt, fullt ätbart bröd – slängs! Varför?

I betalt samarbete med Too Good To Go 

Surdegsbröd, fralla, baguette, pain riche, levain, bulle och köpelimpa.
Gött bröd har många namn.
Och jag ääääääälskar bröd. Både att baka och äta. Helst rostat!
Sedan ett bra tag tillbaka har jag också en fabless för att rädda bröd. På flera olika sätt.

Min geniala lanthandel har en korg full av bröd och göttebröd, korvbröd, hamburgerbröd och limpor som är kedjans eget märke eller bakat i butik, som de säljer när det börjar närma sig bäst-före-datum. Jag går loss i den där korgen, ger häften till mina föräldrar och fyller därefter frysen till max.
Men det finns andra sätt att rädda bröd – ska strax berätta hur.

Varför jag älskar att rädda bröd?
Bröd är det livsmedel som vi är rappast på att svinna bort.
260 000 brödskivor i timmen svinnas bort närmare bestämt.
Jag smular sönder av panik över detta slöseri.

Tänk va, att 260 000 brödskivor svinnas bort varje timme – bröd som kunde ha mättat någons hunger.
Och vi slänger inte bara brödet, utan alla resurser som också gått åt till att producera brödet. Jord, vatten, transporter exempelvis.
Ett enormt slöseri, men också ett beteende som kostar rejält med deg. I dubbel bemärkelse.

Varför ser det ut så här?
Och hur kan vi ändra på detta?
Hur ser den resurseffektiva, smarriga och göttiga framtiden ut?
Det snackar jag och Maria om i ett nytt avsnitt av Plan B-podden – ett avsnitt som fått namnet Bröd, bak & andra bullar.

Det här avsnittet gör vi tillsammans med den briljanta matsvinnsappen Too Good To Go som jobbar på flera fronter för att minska svinnet. Förutom att de är vassa på snacka matsvinn (älskar deras Instagram, där jag ständigt lär mig massor om matsvinn), så kan en rädda mat via deras app – mat från restauranger, caféer och bagerier.
Aldrig har väl mat smakat godare!

I detta avsnitt snackar jag med Åsa Sandberg från Too Good To Go, får smarta brödsvinns-tips och blir inte lite taggad på deras överraskningspåsar med räddad mat. Som Kinderägg för vuxna!
Dessutom snackar Maria med en gotlänning som fick mitt hjärta att bakas ihop till en liten sockerkringla.
Markus Wahlgren på Coop i Visby – vår favoritbutik när vi hade torp på Gotland – som är
en kvick eldsjäl som lackade på ett brödsystem där 28 000 ton bröd slängs varje år.

Vaddå brödsystem? Jo, så här ligger det till.
Det är inte livsmedelsbutikerna som själva äger brödet i hyllorna – det gör brödproducenterna. De transporterar brödet i speciella brödbilar till alla de tusentals livmedelsbutiker som finns runt om i Sverige, maxar hyllorna med allsköns sorters bröd och några dagar innan bäst-före-datum slängs det fullt ätbart brödet ner i stora soppåsar. Prima bröd körs sedan i väg för att processas om till exempelvis djurfoder, etanol eller så blir brödet bränsle i ett värmeverk. Det är alltså inte dåligt bröd, utan bröd som går alldeles utmärkt att äta.

Markus Wahlgren ledsnade på detta resursdrypande system och tog saken i egna händer. Hur? Ja, men det får du veta avsnittet Bröd, bak & andra bullar.

Detta ska säga: Alla brödproducenter i Sverige är inte överens om att retursystemet är det bästa. Enligt en uppgifter från 2019 vill den näst största aktören häva systemet för att minska matsvinnet och spara på resurserna, medan den största aktören säger nej.

 

Det hade så klart varit käckt om vi kunde skylla allt svinn på brödsystemet, men tyvärr har du och jag en viktig roll i denna krutong-prydda soppa. För hushållen är gaaaaanska friska på att svinna bröd. Av de 80 000 ton bröd som svinnas bort i Sverige varje år så försvinner 30 000 ton i hushållen.
I podden snackar vi om var svinnet sker varför vi svinnar och vem som svinnar.

Missa inte!

Och så får jag en – eller var det två? – utmaningar av Maria. GULP!

Kan du ana vad?

Loading Likes...

101 framtidsyrken – vilket är du taggad på?


Illustration av den fantastiska Maja Säfström/@majasbok

Om jag skulle utbilda mig för framtiden? Byta bana? Skola om mig?
Vilket framtidssäkrat yrke skulle jag sikta in mig på?

Då skulle jag vilja starta en återbruksgalleria i Karlstad, jobba som återbruksgallerist som gör det hållbara attraktivt för svårflirtade konsumenter. Hitta nya cirkulära affärer och jobba lokalt med satsningar som rimmar med uppsatta miljö- och klimatmål.  Plocka ut pärlorna ur en region och förpacka dem till oemotståndlighet.
Eller dra igång en lanthandel där en kan handla lokala råvaror. O maj, vilken dröm!  Jobba som klimatkommunikatör med uppgift att göra klimatläget glasklart för alla, eller planera artrika och lekfulla skolträdgårdar. Eller jobba som biologisk mångfald-skötare!

I förra veckan lanserades listan över 101 framtidsyrken som vi kommer behöva! Listan är ett samarbete mellan Klimatklubben, Våra barns klimat och en förträfflig expertjury.
Syftet med listan är att putta in oss alla i ett nytt tänk, tweaks drömmarna, skapa debatt om vilka yrken vi kommer att behöva i omställningen, ifrågasätta vilka yrken som premieras i dagens samhälle och se om vi kompetenssäkrar inför framtiden.

Jag drömmer om ett decentraliserat samhälle. Väck med planer på ytterligare shoppingcenter på billängds avstånd och fram med blomstrande byar och levande landsbygd.  I Paris jobbar borgmästaren efter konceptet 15 minutes city – att alla ska ha 15 minuters gång- eller cykelväg till det mest väsentliga: matbutik, skola, sjukvård.
Om vi vill att fler ska ställa bilen behöver vi också förutsättningarna för att kunna göra det, exempelvis genom att ha matbutiker på gång- och cykelavstånd eller kollektivtrafik som anpassar sina rutter efter var behoven finns.

Drömmer bokningsbar kollektivtrafik, fler byggåterbruk (i stil med Sola byggåterbruk) och en hel stab av viktiga, viktiga återbrukskonsulter som ser till att inget onödigt slängs på våra återvinningscentraler.

Vilket framtidsyrke är du taggad på? Vilka saknas?
Vilket behov ser du?

Loading Likes...

8 snabba fakta om kvinnor och klimat

Vad har jämställdhet med klimat att göra.
MASSOR!

Eftersom det är den 8 mars – internationella kvinnodagen – kommer här 8 snabba fakta om kvinnor och klimat:
 
1. Världens män står i genomsnitt för en högre andel utsläpp än kvinnorna på grund av sin livsstil (främst genom transport- och kostval), enligt Naturskyddsföreningen.
 
2. Kvinnor drabbas först och värst av klimatförändringarna.
Människor i fattiga länder är de som drabbas först och värst av klimatförändringarna (de är för övrigt mest oskyldiga till den osköna sits vi sitter i). De som drabbas värst är kvinnor. De har minst ekonomiska medel att ta till när platsen de bor på blir obeboelig, skördarna slår fel och det blir brist på mat och dricksvatten.
 
3. Kvinnor oroar sig mer för klimatkrisen, och tenderar i högre grad att engagera sig för att styra upp denna soppa vi försatt oss i. 
 
4. Kvinnor är mer villiga att förändra sin livsstil för att bekämpa klimatförändringarna, än män. Det visar Europeiska Investeringsbankens (EIB).
 
5. Länder med större jämställdhet mellan könen får en snabbare och mer hållbar utveckling. Jämställdhet är både en förutsättning för en demokratisk och hållbar utveckling.
 
6. Om män reste som kvinnor (gick, cyklade och åkte kollektivt i högre grad) skulle vi minska energianvändning och utsläpp från persontransporter med nästan 20 procent. Dessutom skulle vi redan ha nått den nivå av minskat bilresande som bedöms krävas för att uppfylla klimatmålen till 2050. Alltså om män gjorde som kvinnor skulle vi vara en bra bit på väg. 
 
7. Hela 25 procent fler kvinnor än män i Sverige anser att det är viktigt att ha koll på hur deras konsumtion påverkar miljön, enligt Konsumentverket.
 
8. En eskalerande klimatkris ökar risken för våldtäkter, trakasserier och barnäktenskap.
Risken för världens kvinnor att dö av klimatförändringar är 14 gånger högre än för män, enligt FN.

Nyfiken på att veta mer om kopplingen mellan kvinnor och klimat?
Loading Likes...

Kvinnor x klimat = hur hänger det ihop?

I betalt samarbete med Diakonia

I morgon är det 8 mars, internationella kvinnodagen. Och det uppmärksammar jag
med min … cykel.

Eh?
Visste du att kvinnor historiskt varnades för (hindrades?) att cykla, eftersom de riskerade att få ett så kallat kroniskt cykelansikte. Inte bara urbota dumt påhitt, utan också ett smidigt sätt att begränsa kvinnor.

Numera är cykeln inte bara världens bästa färdmedel – främjar både klimat, miljö, samhällsekonomi och hälsa. Cykeln är en viktig pusselbit när vi ska nå uppsatta klimat- och miljömål –  och ger samtidigt kvinnor en biljett till ett drägligt liv. Chans till överlevnad.
Visste du att en kan koppla klimatkris och våra utsläpp till barnäktenskap? Till ökad risk för våldtäkter och övergrepp?

I ett sprillans nytt avsnitt av Plan B-podden – med titeln Banbrytande bönor– snackar jag och Maria om kvinnor och klimat. Vi avhandlar både Terminator-snubbar, influencers makt och ansvar, poserings-feminism, vår egen roll och det faktum att vi skulle vara en bra bit mot lösningen av klimatkrisen om män bara gjorde som … kvinnor.

Statistiken visar att män släpper ut mer växthusgaser än kvinnor, är mindre benäga att förändra sig, lever långt över vad planeten klarar av och tar den annalkande klimatkrisen med ro kryddat med en dos teknikoptimism. Fler kvinnor än män oroar sig, kämpar för att minska sina utsläpp, käkar mindre kött, transporterar sig mer hållbart och engagerar sig i allt högre grad för att råda bot på klimatkrisen.
Detta gäller så klart inte alla män, och så klart inte alla kvinnor – men så här ser det ut generellt.

Men varför ser det ut så här? Det frågar vi Martin Hultman som är docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers Universitet. Martin är the shit om en ska snacka män och klimat, eftersom han har undersökt vad mäns bristande engagemang kan bero på.
Så i det nya avsnittet så reder vi ut varför män klamrar sig fast så hårt och krälar runt i gamla fossil-spår när forskningen visar att vi måste framåt – åt ett nytt håll.

Klimatkrisen är vår tids största rättvisefråga.
För det är inte de som släpper ut mest växthusgaser som drabbas först. Nope. Det är precis tvärtom. Kvinnor är de som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Kvinnor i fram för allt fattiga länder.
Förutom att kvinnor har minst möjlighet att fly om platsen de bor på blir obeboelig, de har också skralt med ekonomiska medel att ta till i fall dricksvattnet sinar eller skördarna slår fel och det blir brist på mat.
Dessutom ökar risken för konflikter i takt med klimatförändringarna, och i kölvattnet av ett upphettat läge även förekomsten av våldtäkter, övergrepp och trakasserier mot just kvinnor.
Barnäktenskap – att barn gifts bort (mot sin vilja) till äldre män som kan göra exakt vad som helst med dem – är också en effekt av klimatförändringarna.

Meanwhile in Sweden.
Shoppa, shoppa, shoooooppa! Post-pandemiska charterdrömmar, inte ha lust att förändra sitt sätt att leva och fräsa loss som att det inte fanns en morgondag. Brassa loss med 9 ton koldioxidekvivalenter per person och år, och hopp om att “biobränsle” ska lösa biffen så vi kan fortsätta leva exakt likadant som förut. För att vi inte har någon större lust att göra avkall på ett ganska aningslöst och göttigt liv.

Det gäller så klart inte alla – det finns så många som drar sitt strå till klimatstacken, kämpar på och bidrar till en vettigare värld. Men min poäng är att för oss är det ett val.
Ett privilegiet val.
Men vi måste prata mer om vad alla dessa val har för effekter.

Vi är inte sena med att kalla oss feminister i detta land. Bära någon statement-tischa där det står Female first, Girl power eller Empower Women. Gosh, jag bär dem också.
Fast fashion-företagen manglar ut plagg med skarpa jämställdhetsbudskap, samtidigt som plaggen ofta är uppsydda av lågt avlönade kvinnor i Bangladesh – ett av de länder som för övrigt kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna.
Bangladesh är ett av världens fattigaste länder, och landet ligger knappt över havsnivån. När havet stiger som effekt av klimatförändringarna riskerar hälften av landet att försvinna i djupet.
Förutom att fundera över vår egen roll i den här härvan.

Undrar just hur det känns att packa ner de där statement-plaggen, redo att skickas till oss så vi ska kunna polera vår medvetenhet. Undrar just hur det känns att behöva sälja sitt barn till en äldre man för att en inte har råd att överleva. För att det är det enda sättet att säkra mat och tak över huvudet åt sitt barn.

2021 är det 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige. Nu är det hög tid att använda det finaste vi har – vår röst och vår makt – och göra skillnad. För andra kvinnor. Som inte besitter samma privilegier.

I Bangladesh gifts nästan var femte flicka bort innan hon ens fyllt 15 år.
Diakonia, som är vår partner till podd-avsnittet Banbrytande bönor,  jobbar för att ge fler kvinnor i Bangladesh bättre förutsättningar. Med hjälp av cykeln. Diakonia samarbetar med organisationer på plats, som vet vilka insatser som ger mest och bäst effekt.
I Bangladesh har många kvinnor och flickor begränsad rörelsefrihet. Dessa kvinnors plats är i hemmet. Utanför hemmet måste de ha sällskap, eftersom risken för trakasserier är hög. Att ta sig till en skola är alltså en lyx få förunnat.

Med cykelkampanjen Trotsa cykelansiktet jobbar Diakonia med att öka dessa flickors rörelsefrihet. Med hjälp av världens mest fenomenala färdmedel: cykeln.
Diakonia har startat cykelskolor eftersom det har visat sig att cykeln är den snabbaste vägen till (fanfar) jämställdhet.

 

När allt fler flickor lär sig att cykla kan de själva transporterna sig på ett snabbt, säkert och billigt sätt till skolan. Det ger dem utbildning och möjligheten att bryta en kedja av fattigdom. En chans att själva ta kontrollen över sina liv, få reda på sina rättigheter, få makt och en röst. En möjlighet att sätta press och påverka där det behövs.
En chans att slippa bli bortgifta.
Och en otrolig möjlighet att bana väg för framtiden.

Lyssna gärna på hela avsnittet av Plan B-podden – det är uppdelat i två delar – där vi nördar ner i ämnet kvinnor och klimat, men passa också på att stötta Diakonias kampanj – och ge fler flickor i Bangladesh en vettig framtid.

  • Skänk en slant till Diakonia! Du kan exempelvis swisha en peng – läs mer här. Genom att swisha har du samtidigt möjlighet att vinna en begagnad cykel – pimpad av ingen mindre år vår vän  Isabelle McAllister. Fantastiska Isabelle har prytt cykeln med handmålade kvinnoansikten.
  • Ge bort cykellektioner! Om du skänker 167 kronor får 5 flickor i Bangladesh möjlighet att lära sig att cykla. Och du får ett gåvobevis att ge bort i present till någon. Bästa presenten!
  • Sprid kampanjen! Dela det här inlägget eller kampanjsidan, så att fler kan bidra och fler flickor kan lära sig cykla!

Tack för att du gör skillnad!

Loading Likes...

Februaris finest & säsongens grönsaker

i samarbete med Årstiderna

Efter veckor av packande, flyttförberedelser och fläng fram och tillbaka till Stockholm så har jag äntligen landat i Värmland.
Nåja, en flyttstädning och lämning av nycklar återstår, men det där oöverstigliga berget jag såg tidigare – det är bakom mig.

Med i bagaget från Stockholm har jag det här lyxiga! En korg av säsongens goda från Årstiderna.

Ekologiska grönsaker i säsong, och en del av dem uppdrivna i ouppvärmda växthus (till skillnad från uppvärmda som brassas loss med kolkraft på sina håll i världen).

Lådorna från Årstiderna är något jag kommer att sakna big time med flytten. Årstiderna levererar till en mängd olika orter – från Alingsås och Alafors till Ödsmål och Östra Karup så att säga (här kan du se vilka orter), men inte till Karlstad – än.
Och här på landet kommer jag dels odla egna grönsaker, men också handla grönsaker som finns nästgårds.

Men den där Kinder äggs-surprisen – att få hem en låda fylld med ekologiska grönsaker – den kommer jag att sakna. Att hela tiden få upptäcka nya grödor i säsong och inte fastna i gamla, rödbets-vanor. Årstiderna har verkligen öppnat upp en helt ny värld för mig. Ett rikt, säsongsliv med massor av smarriga grönsaker som seglat upp som nya favoriter.

Majrovor exempelvis. Inte bara vackra, utan hemskt goda på rotfruktsplåten tillsammans med olja och flingsalt.

Årstiderna är den perfekta lösningen för den som vill äta ekologiskt, och bor långt från ekologiska producenter och REKO-ringar (eller som har svårt att ta sig till REKO-ringen). Alla har inte möjligheten, då är Årstiderna ett bra alternativ och sänker trösklarna till ekologisk mat.

Jag hoppas att fler ska få möjligheten att äta ekologiskt, och också får en förståelse för var maten kommer ifrån. I REKO-ringar köper en maten direkt från producenten, medan Årstiderna har samlat en rad producenter som de har ett nära samarbete med. Båda är ju av godo.

En kan se exakt vilken gård som odlat fram morötterna, palsternackorna och grönkålen. En ser vilka salladsblad som kommer från ouppvärmda växthus och vet att potatisen kommer från potatisexperterna. En kännedom om råvarorna som förhoppningsvis ger respekt för maten vi äter, och minskar matsvinnet.

 

I min favoritlåda, lantlådan, kommer många av grönsakerna från det familjeägda ekologiska jordbruket Skiftekær som är pionjärer inom ekologi. Och experter på potatis. Lådan är alltid maxad med ekologiska grönsaker i säsong som släpar sig utmärkt för februari-soppor, plåtmat och mustiga grytor. Allt det där en suktar efter just nu!

Vill du också testa? Ange rabattkoden EMMA2021 hos Årstiderna så får du 20%  rabatt. Gäller för nya kunder vid start av en prenumeration, och prenumerationen kan en lägga upp som det passar. Och pja, inga bindingstider.

Testa! Du kommer gilla!

Loading Likes...

Vem har rätt till skogen?

Alla snackar om skogen just nu.
Och alla vill ha den.

Byggbranschen vill använda skogen när de bygger bostäder, modekedjorna ska göra kläder av skogen när de manglar ut nya, “hållbara” kollektioner i lyocell/tencel.  Skogen ska också ge oss inredningsdetaljer, engångsprodukter och evig tillgång på biobränslen. Lägg till att skogen också gärna ska stå kvar eftersom den är en avgörande kolsänka (vi släpper som bekant ut för mycket koldioxid vilket bidrar till klimatförändringarna, men skogen suger i sig och lagrar koldioxid). Den artrika naturskogen är också viktig för den biologiska mångfalden. 2000 skogslevande arter är hotas när allt fler skogar avverkas i jakten på ett nytt begär.
Ni hör ju. Ekvationen går inte ihop.

Så, vem har rätt till skogen?

Svensk skog har avverkats i en hisklig takt och närmare 60% av Sveriges skog har kalhuggits sedan 1950-talet.  Du har ju säkert sett kalhyggen här och var? Eeeeh ja. Men visste du att kalhyggen läcker ut koldioxid i närmare 15-20 år efter själva avvecklingen?
Och inte nog med det: viktig, artrik naturskog avverkas och ersätta av artfattiga planteringar.
Vi svenskar förfasas ofta över avvecklingen i Amazonas – men hur står det till ” Sveriges motsvarighet till Amazonas”, de stora sammanhängande naturskogarna längs fjällkedjan, som Naturskyddsföreningen så fint uttryckte det.

Det snackas stolt i Sverige om vår enorma rikedom: skogen! Lösningen på allt. Men på sättet vi behandlar och avverkar vår skog – och bristen på skydd – är ju lite lätt tveksamt.

Tre enkla saker DU OCH JAG göra?

1. Skriv under Naturskyddsföreningens purfärska namninsamling.
Bara gört! Det krävs en opinion för att saker och ting ska hända. Du och jag är opinionen.
Glöm. Aldrig. Det.
Tipsa om namninsamlingen till andra – vänner, bekanta och kollegor. Tillsammans är vi många.

2. Gå på hemma-bio och se något vettigt och viktigt!
Det finns en hel radda dokumentärer om skogen. Bland annat den här:
More Of Everything – A film about Swedish forestry och A Tale from the Woods (donera för att fler sådana här dokumentärer ska göras). Tipsa andra!

3. Rädda skogen!
Klimatklubbens Facebook-sida samlar vi just nu rädda skog-relaterade namninsamlingar som längtar efter underskrifter. Hotas skogen av vägbyggen eller förtätning där du bor? Starta en namninsamling och dela i Klimatklubben så gör vi skillnad. Tillsammans.

Loading Likes...

Summering av 2020, förväntningar på 2021 och nyårslöften!

Sladdar in i sista kvarten av 2020 med ett bonusavsnitt av PlanB-podden.
Mellan julmusts-stick i strupen och rosiga-pandemi-säkra-grill-kinder dök ett enormt behov av att summera 2020 upp.  Och så klart: elda på förväntningar inför 2021 och också lista ett par rejäla nyårslöften.

2020 var ju The Year.
Året då det fossila dammet skulle borstas bort, omställningen ha vind i seglen och framtidstron skulle ånga. Klimatet skulle stå i rampljuset. Ensam.
Tidpunkten då världen skulle ha tagit “stora steg i rätt riktning” enligt FN.
Pja, det blev lite sisådär med den saken.

En pandemi kom i vägen och allt strålkastarljus ritades mot det akuta läget, restriktioner och sjukvårdens press (som behöver en större dos strålkastarljus – pandemi eller ej).

Det här rövåret (som min poddkollega Maria så fint uttryckte det) 2020 kräva sitt alldeles egna poddavsnitt. Så vi snurrade ihop ett avsnitt som heter “Nyårslöften”. Snackade 2020, utflykt från stan, nya trender, ny-normer, hemmajobb, TV-serie-önskningar, byxlösa Zoom-möten och så kikade på hur det gick med förra årets nyårslöften.

Vad mina nyårslöften var? Kanske kan bilderna ge en hint?
Ska jag jobba i skogen? Ja, förvisso. Men framför allt ska jag ta ett krafttag kring tekniken. Och använde ordet … tarmsköljning. Hmm? Mer om mina nyårslöften i avsnittet!

Mitt under inspelningen fick vi också en idé till ett gemensamt nyårslöfte som gör skillnad för klimatet – 365 dagar om året.
Vi bubblade ut en utmaning som vi kallar #365dagarforklimatet (följ hashtagen, det ska vi göra för att få idéer!)

#365dagarforklimatet är små steg i rätt riktning.
Om det så är att efterfråga närproducerat i den lokala matbutiken, visa upp sin pre-älskade outfit i sociala medier, bjuda vänner på växtbaserad middag, lägga upp en story på instagram när en tar hand om skorna (istället för att köpa nya), bjuda in till (digital) lagnings-AW, skriva på en namninsamling, sätta press på kommunen för att göra det enklare att leva hållbart, dela klimatrelaterat i sociala medier (för att visa att frågorna är viktiga), byta bank, ifrågasätta företag, försöka sänka hastigheten på vägen för att främja cykling, stödja en miljöorganisation med en peng, våga höja rösten när klimatet kommer på tal i lunchrummet eller ta en bild när en tar cykeln till badstranden i sommar. Det kan också vara så enkelt som att dela en bild när en semestrar i Sverige eller tar tåget ut i Europa (om världen öppnas upp).
Dela i sociala medier och tagga med #365dagarforklimatet.

Vi människor är trots allt flockdjur, vi gör som alla andra.  När gamla ohållbara, fossildoftande normer och vanlis-beteenden ska bytas ut mot nya, hållbara, då spelar du och jag en viktig roll. En skitviktig roll.
Ingen vill vara passé, utan människor vill vara med i den stora massan. Så hjälp till att ta bort den fossila, unkna doften av den stora massan och låt den dofta fräscht.

Poängen är att inte låta förändringen stanna hos oss själva. Byter vi bank ska vi både berätta för den gamla banken varför vi byter och tipsa alla vi känner om vikten av att byta bank. (Eller elbolag. Eller handla begagnat. Och så vidare.)

Vi behöver ju tio pers som lever perfekt. Vi behöver hundratals, miljoner som gör något.
Så vad sägs om att göra lite skillnad varje dag under 2021?
Här finns det inget misslyckas eller lyckas, utan varje litet steg är ju en vinning.

Är du på?

Följ och bidra till #365dagarforklimatet – när det passar sig. Varje dag, varannan dag, en gång i veckan, en gång i månaden eller var tredje.
Och glöm inte att lyssna på PlanB-podden, och avsnittet Bonus: nyårslöften.

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny