Varför så mycket snack om bistånd? Vad ÄR bistånd? Vart går pengarna? Vad betyder det svenska biståndet för klimatomställning och klimatkatastrofer? Är Sverige ett generöst land eller snåljåpar? Och det här med att Sverige går ifrån 1 procentmålet – är det en bra grej?
Det svenska biståndet har blivit en rejäl snackis och just därför har jag och Maria Soxbodjupdykt rakt ner i biståndsfrågan i ett lärorikt och rappt avsnitt av Plan B-podden!
Lyssna här: “Bistånd, bidrag & en bättre värld“.
Det ska sägas att vi spelade in det mesta av avsnittet innan jordbävningarna drabbade Turkiet och Syrien. Därför nämns katastrofen endast en gång.
För att reda i frågan har vi snackat med Mats Hårsmar som biträdande kanslichef på den statlig kommittén EBA, Expertgruppen för biståndsanalys. Och jag blir sju kilo klokare!
Dessutom snackar vi med Diakonia – som är en biståndsorganisation som använder bistånd för att hjälpa människor upp ur fattigdom och jobbar för att skapa robustare samhällen som är mer moståndskraftiga mot klimatkrisens effekter. Men också hjälper när katastrofen drabbar akut – som nu efter den tragiska jordbävningen i Turkiet och Syrien. Via lokala samarbetsorganisationer delar Diakonia ut filtar, madrasser, vatten och mat på plats. På så sätt kan de rädda liv. Bidra du också.
Precis som alltid när vi nördar ner i ett ämne, snackar med experter och spånar framtid så lär jag mig så mycket.
Något jag tar med mig från avsnittet är (bland mycket annat):
– Sverige kommer ge allt mindre bistånd i takt med att världen behöver mer. Det känns … så där.
– Vi ger lika mycket bistånd till Uganda som det kostar att bygga en vägbro i Sverige. 300 miljoner kronor. Det låter kanske mycket, men vi kanske ska ha rimliga förväntningar på vad biståndet faktiskt kan uträtta om det är samma summa som för en … bro.
– Många länder använder just nu bistånd för att gynna en politisk eller ekonomisk agenda, snarare än att biståndet går dit där det ger mest skillnad.
Biståndet ska styras av mottagarnas behov, därför är det viktigt att biståndet utformas på rätt sätt.
– De största fyndigheterna av naturgas och olja har hittats i Afrika. Gissar att det är gaaaanska lockande att pumpa upp den där skiten för att minska fattigdomen. Hur kan vi övertyga länder att inte utvinna? Hur får vi en kontinent att inte göra samma misstag som vi? Kan biståndet vara en möjligörare för att bromsa fossilindsutin?
– Allt hänger ihop. En klimatsatsning som görs för att underlätta odling kan påverka barns skolresultat.
Förutom att snacka bistånd så grottar vi i vad vi – du och jag – kan göra. Och vi uppmanar fler att lanserar ny köksdetalj – swish-burken! Själv har jag pengar i min för att jag ska bli påmind om att ge, swisha, bidra.
Och du, stötta Diakonia genom att bli månadsgivare. Då bidrar du bland annat till växthusbyggen i Somalia – ett land som drabbats hårt av torka. Med hjälp av de smarta växthusen – gjorda av nät – kan befolkningen odla mat, använda det vattnet mer effektivt och odlingarna blir mer resistenta mot sandstormar och insektsangrepp. Eller – som Moa Häggblom från Diakonia berättar i podden – göra det möjligt för bönder i översvämningsdrabbade områden att odla på flottar.
Och kom i håg – allt hänger ihop! Klimat, odling, utbildning, kvinnors chans till ett drägligt liv.
Kofta på. Ullstrumpor och långkallingar likaså (önskade – och fick – absolut begagnade tajts i kashmir i julklapp = dröm!).
Sänka inomhustemperaturen, släcka lampor och buga inför diskmaskinen and the holy energisparande middagen med grannarna är samtidens nya giv.
De senaste månaderna har inte bara satt energipriserna under lupp, utan har gett energieffektivisering en helt ny air of freshess. Eller ja, nödvändigt ont för att få pengarna att räcka till.
Vi, som tidigare varit vana vid att elpriserna är låga och hasr byggt ett liv utifrån det, har fått en kalldusch. Och kanske även tagit en, eftersom kostnaderna för ta en varmdusch har varit rekordhögt … har vi insett.
Höga elpriser toppar ingens önskelista, men vi har helt klart fått upp ögonen för att spara på resurserna (bra grej), effektivisera (har du hört ordet samdiskning?) och använda oss av energisparande teknik.
Sånt som ansågs lökigt/muppigt – som att ta på sig en extra tröja eller ha koll på när det är smartaste för plånboken att duscha eller dammsuga (hej dammsugaruppror) – har blivit norm. Vettigt. Smart. Klokt.
Att spara på el är ju en ren nödvändighet för att inte rispa hål i plånboken. Men det hjälper oss också att minska utsläppen. Och genom att släcka utomhusbelysning (eller använda tekniska lösningar, som exempelvis rörelsedetektorer), så gynnar vi också den biologiska mångfalden.
Om just detta – el, utmaningar, möjligheter och smarta hacks för att spara el (och money) – snackar jag och Maria Soxbo om i ett laddat avsnitt av Plan B-podden.
Vi har snackat el tidigare (Bostad, brunkol & beteende), men det var ju lååååångt innan ord som elkris var en grej (vi vet, vi är så före). Men denna gång snackar vi loss kring läget, eleffektivisering och tar oss även en svängom kring elbesparande teknik!
Sedan länge använder jag mig av smart laddning för elbilen (som går igång när priset är som lägst och elen är som renast), och har även koll på elpriset via mitt elbolags app. Men nu har jag uppat mitt spargame med ny teknik – där jag kan styra, tidsinställa, mäta och hålla koll på mitt hem för att undvika pyspunka och el-läckage så att säga.
Ni som följt mig länge och är troga lyssnare av podden har säkert koll på min stora dröm: En spak som stänger av allt i mitt hem (minus kyl och frys). Rubbet!
Ahhhh.
Nu har jag typ det.
Smarta LEDVANCEhar en arsenal av energibesparande lösningar. Förutom att de säljer energibesparande traditionella ljuskällor under varumärket OSRAM har de även produkter för det uppkopplade hemmet (spana in LEDVANCE SMART+ WiFi) som kan ställas in, anpassas eller dimras efter behov. Missa inte smartpluggarna.
Och just smartpluggar har jag fått testa!
Pluggarna är busenkla. Det är kontakter och grenkontakter som du kan plugga in för att styra eller tidsinställa allt från lampor, TV, högtalare till härvan av laddsladdar. Allt via en app!
Min bästa grej är att tidsinställa nattlampan i barnens rum. I takt med att det bli ljusare ute så kan den bara stå på när det är tokmörkt, men slå av när dagsljuset hjälper till att lysa upp var sömndrukna ben ska springa för att komma in till vårt sovrum i fall mardrömmar gör besök.
Eller varför inte koppla i en smart plugg till kaffebryggaren, slå på den – MEDAN DU FORTFARANDE LIGGER KVAR I SÄNGEN.
Okej, det senare var ju inget energieffektiviserings-hack, men att sprinkla lite chips, strössel och färdigbryggt kaffe på vardagen gör ju inte direkt ont.
Eller använda den som jag gör: Att stänga av flera prylar samtidigt. Som en spak!
Förutom att snacka smart teknik i det här poddavsnitt, så tar vi en extra titt på hemmets uppvärmning. Jag och Maria har ju lite olika förutsättningar och lösningar, och just uppvärmning står ofta för halva energiförbrukning i ett hus. Det finns mycket att jobba med så att säga.
Maria har haft en energikonsult på besök i sitt 1930-talshus (och hon berättar allt hon fått lära sig = smarta saker!). Själv bygger jag ju nytt från grunden och jag och John har försökt tänka energieffektivitet i varje steg i husbygget. I podden berättar jag mer om alla lösningar.
När vi bygger hus vill vi använda återbruk så långt det går, men några saker vill jag – av energibesparande skäl – köpa nytt. Dels smart teknik som gör det enklare att sänka förbrukningen, men också vitvaror.
En kombinerad kyl och frys drar ungefär 200 kWh per år. För tio år sedan drog en sån dubbelt så mycket. För 15 år sen drog den tre gånger så mycket.
Återbruk i all ära, men ibland trumfar teknikens utveckling gamla trotjänare.
Dessutom snackar vi SÅ KLART om framtiden i poddavsnittet. Hur ser framtiden ut? Vilka smarta lösningar bär samhällets omställning med sig? Och vilken teknik vill vi se? Och hur ser våra energieffektiva framtids-samhällen ut? Kommer vi se fler bagerier med växthus på taken – som tar hand om all spillvärme och använder den för att förlänga odlingssäsongen?
Det snackas ofta om att byta till LED-lampor, ta korta duschar och skippa torktumlaren. Men vilka insatserna gör skillnad? Och exakt vilken typ av skillnad?
Det är jul och nytt år om en kvart, därför har jag och Maria Soxbo poddat loss och sammanfattat det bästa från 2022.
Det fanns en hel massa att önska av 2022, men om en får ta på sig den glada brallan för en stund och åla runt i allt fantastiskt som hände? Kravla sig i mål för året med en känsla av att det händer bra grejer (och allt detta ska vi så klart öka på nått så jävulskt inför 2023).
Under åren har jag ju gjort ungefär hundra guider till Gotland, Stockholm och loppis-Sverige, och efter två år på nytt ställe är det dags att lista några av mina absoluta favoriter i Karlstad med omnejd.
Ni är flera som lagt en extra önskan inför höstlovet, eftersom ni är många som ska hit (bra val). Så här kommer en liten guide på ställen en absolut inte får missa (hej låg klimatpåverkan, cirkulärt, återbruk, ekologiskt, lokalproducerat, främjande av biologisk mångfald, framtidstänk).
Lupinerna på bilden har inget med inlägget att göra, men är en typisk värmländsk sommarbild från bygden jag växt upp och numera bor i. De invasiva lupinerna njuter vi av – och sedan rycker vi opp dem.
Zest
Innanför en blommande ingång hittar du den ekologiska matbaren Zest som serverar mat med låg klimatpåverkan. Råvaror som är i säsong, vilt, miljömärkt fisk och lokalproducerat så långt det går.
Ett stenkast därirån hittar du mysiga museiparken, Värmlands museum, Lars Lerins konsthalloch bibblan som jag älskar (missa inte vattenkonsten). @zestkarlstad Adress: Norra Strandgatan 17, Karlstad
Värmlands museum
Du har nog inte missat att jag är ett fan av Värmlands museum. Intill en vacker, barnvänlig park finns museet som inrymmer utställningar, skaparverkstad, en sagovärld signerad Inger och Lasse Sandberg (ni vet, Lilla Spöket Laban, Lilla Anna och långa farbrorn, Tummen), mysigt café, restaurangen Matbruket och ett oerhört vackert bibliotek. Adress:Sandgrundsudden, Karlstad @varmlandsmuseum
Bakgården
På en bakgård vid det gamla regementet i Karlstad ligger denna favorit som serverar veganska pizzor! Här kan en ta en öl (eller två), vara med på musik- eller filmquiz och njuta pangpizzor. Ps. Testa svamp-pizzan! Adress: Kasernhöjden 6B, Karlstad @bakgardenpizza
Kronbacken och livet
Bo över i Karlstads-trakten? Ja, men då vill en ju åt mysiga koncepthotell, B&B:s och det där speciella som inte går att hitta NÅGON annanstans. Eller hur? Några hotell av den kalibern har jag ännu inte upptäckt (dagdrömmer om att inreda ett specifikt hotell med återbruk – efter ett uttänkt koncept), men jag har tips på annat! Det givna svaret på denna önskan är Kronbacken som ligger utanför Kil. Här kan en hyra en färgmatchad stuga – HELT inredd i återbruk. Så inspirerande! Att de har ett helt gäng med katter i närheten är inte ett minus. Adress: Kronbacken 1, Kil @kronbackenochlivet
Happie Camp
Under vår-, sommar- och höstsäsong tycker jag att du ska testa njuta av Karlstads skyline – sett från Vänern. Happie camp erbjuder fantastiskt boende på Arnön utanför Karlstad där du kan glampa precis vid Vänern, njuta av horisonten, ta ett morgondopp och skönja Karlstad låååångt bort. Fint som tusan är det. @happiecamp
Kuskhuset byggnadsvård
För alla oss som älskar byggnadsvård (vårda, ta hand om och renovera för att förlänga hållbarheten), ja, då är Kuskhuset ett måste. Förutom beslag, linoljefärg, hantverk, lokalproducerade produkter så finns här också utvalda pre-älskade grejor. Adress: Kungsgatan 2B, Karlstad @kuskhuset_karlstad
Myrorna på Mq Market
I Mitt i City-gallerian hittar du en liten (men naggande god) Myrorna-avdelning på Mq Market på andra våningen. Utvald secondhand till bra pris! Adress: Mitt i City-gallerian, Järnvägsgatan 14, Karlstad
Rekoroben
Mellan Stora torget och Värmlands museum hittar du spännande, bubblande Rekoroben som är en secondhandbutik med utvalda godbitar. Här kan du även hyra plagg i fall du bara vill använda dem någon enstaka gång och också njuta av allt från föreläsningar till workshops. En bara älskar ju drivna personer med det cirkulära hjärtat på rätt plats, eller hur? Adress: Herrgårdsgatan 13, Karlstad @rekoroben
Swenströmskas stenugnsbageri
I närheten av Stora torget (allt är nära i Karlstad) ligger Swenströmska som bakar bröd på ekologiska och lokalt odlade råvaror. Perfekt ställe att ta en fika på! Adress: Östra Torggatan 16, Karlstad @swenstromskas
Mariebergskogen och Naturum
Mariebergskogen är lite av ett mini-Skansen med djur och gamla byggander. Här spatserar hönsen fritt och vår- och sommartid så finns här en vacker, pedagogisk trädgård för barn. På hösten och vintern samlas barnfamiljer vid grillarna intill lekparken. Under alla årstider kan en så klart besöka (och fika på) Naturum, där en lär sig om djur och natur. Adress: Mariebergskogen, Treffenbergsvägen, Karlstad @mariebergsskogen
Gengåvan
Här har en hängt EN DEL om en säger. Gengåvan är en stor secondhand-butik som ligger på Våxnäs i Karlstad. Här har en hittat många godbitar genom åren. När du ändå är på Våxnäs, missa inte … Adress: Blockgatan 29, Karlstad
Myrorna Karlstad
… Några kvarter från Gengåvan hittar du Myrorna som så klart är en given favorit om du är på jakt efter beggade kläder, möbler, prylar och konst. Adress: Ramgatan 5, Karlstad
Solareturen
På samma sida av stan som Gengåvan och Myrorna hittar du också det kommunala återbruket Solareturen. Det är ett pangställe proppat med möbler, porslin, prylar, tyger, kläder och böcker. Adress: Spårgatan 3, Karlstad
Sola byggåterbruk
När vi ändå är inne på återbruk. Det finns också ett byggåterbruk som ligger vid den gamla flygplatsen där du hittar allt från dörrar, fönster, kyl, frys, spis, gungställningar till diskbänkar och badkar. Peeeeeerfekt för såna som mig som bygger hus av – fanfar – återbruk.
Adress: Flygfältsvägen 2, Karlstad
Alsters herrgård
Besök Alsters herrgård – Gustaf Frödings minnesgård – när det vankas julmarknad eller varför inte på försommaren när äppelträden blommar? Mysig plats med mycket historia – och butik med lokalt hantverk.
Adress: Alsters herrgårds väg, Karlstad
En sån här måste en ju ha när en bor i Karlstad. Väska från Cirkulero, gjord av kaffesäckar från Löfbergs och gammal cykelslang. Finns att köpa på Zest, Rekoroben, Pop shop Karlstad, Ica Walliners, Ica Hagahallen, Ica Maxi eller i Löfbergs shop.
Älvgatan, Tingvalla, Stora Torget, Teatern, Sandgrund
Det finns många favoritplatser, vackra byggander och mysiga stråk i Karlstad, men mest centralt i denna stad är tillgången på vatten! Klaräven slingrar sig genom den prunkande staden och vid Sandgrund finns badbryggor redo för bad. Intil teatern kan du också bada (här tog jag och mina kompisar vårbad varje år – 1 maj!) och även hyra kajak via en kayakomat! Bad mitt i stan – slå det om ni kan!
Hammarö auktionsverk Tajma in ett inropat, preälskat föremål med din vistelse. Adress:Bruksgatan 22, Hammarö
Kils auktioner
Åker du norröver så tajma in öppettiderna hos Kils auktioner i Forshaga! Favoritställe!
När du ändå är i Forshaga, missa inte Röda korset som huserar i ett gammalt kapell. Adress:Geijersgatan 2, Forshaga
Skafferiet på Almars
Kanske världens bästa ställe (lokalproducerat, workshops, byggnadsvård – allt bra på ett ställe), men tyvärr håller de på att stänga igen. Men har du vägarna förbi – spana in! Adress: Almars gård 433, Karlstad
Det var det för nu!
Jag är så taggad på att upptäcka mer i takt med att bygget blir klart och jag får mer tiiiiid. Och jag har ju även lovat en guide till Värmland – med alla godbitar som du inte får missa.
Och du, har du tips på ställen jag borde besöka (som uppfyller mina krav om cirkulärt, ekologiskt och hållbart) – hojta!
Varför snackar en egentligen så mycket om kött och klimat?
Vad har kossor med klimatet att göra? Kossor, som gynnar biologisk mångfald, men rapar metan. Är de miljöhjältar och samtidigt klimatbovar? Kan vi få dem att rapa … mindre?
Hur ska vi äta i framtiden för att både gynna biologisk mångfald – och sänka utsläppen?
Och vad tusan är metan egentligen?
Tillsammans med Maria Soxboförsöker jag ständigt reda i frågor gällande klimat och miljö. Och tillsammans med LRF har vi haft ett gäng digitala klimatluncher där vi lyft allt från hållbar mat, framtidens mat (och jordbruk) till den heta frågan om skogen tillsammans med lantbrukare, skogsägare, klimat- och miljöorganisationer och forskare. Det har varit så intressanata samtal, så varför inte köra ett till?
Denna gång med rubriken kossor och klimat.
Du kan se hela samtalet nedan, men eftersom jag gillar sammanfattningar så kommer en här i raketfart.
Metan vaddå?
Vår planet är ju omgiven av växthusgaser som fungerar som tak och väggar på ett växthus (som det ovan). Ja, jag snackar så klart växthuseffekten! Den där effekten som gör det varmt, göttigt och gynnsamt på vår planet. Vi människor är beroende av växthuseffekten. Men i takt med att vi släpper ut allt mer växthusgaser så blir växthuset för tätt. Det blir helt enkelt för varmt.
Metan är en extremt kraftfull växthusgas som står för en femtedel av alla utsläpp. Metan är lååååångt mer kraftfull än koldioxid, meeeeen kortvarig. Utsläppen av koldioxid ligger kvar och påverkar i upp till 1 000 år (kan vara bra att känna till med tanke på inställningen till att sänka utsläppen nu vs sätta långsiktiga mål om att sänka dem långt in i framtiden), medan metangas däremot försvinner ur atmosfären efter sisådär en tio år.
Så metan kan liknas vid ett godis-tefat. Sur som tusan, men vips så är den borta, medan koldioxiden är mer en seg kola. Försvinner fasen aldrig.
Men till skillnad från godis är utsläpp något vi inte vill ha för mycket av – varken metan eller koldioxid.
Ungefär hälften av alla metan-utsläpp är naturliga och kommer från våtmarker och vilda idisslare som exempelvis älg. Det liksom ingår i konceptet natur.
Den resterande hälften då? Den står människan för genom naturgasledningar (remember läckan från Nord Stream?) och jordbrukets utsläpp (hej gödsel och kor som rapar metan).
Jenny Jewert från WWF berättade att våtmarker är viktiga för den biologiska mångfalden, men metanutsläppen från våtmarker är lika stora som utsläppen från jordbruket och avfallshanteringen tillsammans. Många våtmarker dikades ur (torrlades kan en säga) för många decennier sedan för att skapa odlingsmark, men problemet med detta är att dessa marker nu läcker koldioxid. Så vad ska en göra? Ha våtmarker som är bra för biologisk mångfald, men läcker metan? Eller ha marker som läcker koldioxid?
Svaret? Att återställa våtmarkerna räknas ha en större vinst för klimat och miljö.
Koldioxidutsläppen måste nämligen ner till noll eftersom effekterna är så långvariga, medan vi faktiskt kan tolerera en viss mängd metanutsläpp. Men det gäller att hitta en balans.
Hitta balansen mellan utsläpp och sänkor
Innan den industriella revolutionen var alla utsläpp naturliga, berättar forskaren Rebecca Danielsson från SLU. Sen kom vi på den briljanta idén att elda kol och olja, och att vi kunde använda fossila bränslen till allt från bilar till flygplan till prylar.
Det blev en jädra fossilfest och utsläppen ökade i rasande takt. Där och då ruckades den där naturliga balansen.
Växthusgaser är ju inget dåligt – så länge det finns stora och många kolsänkor – skogar exemelvis – som suger upp gaserna. Men i dag är utsläppen tok för stora och sänkorna tok för små och få. Och CCS-teknik – lovordad teknik som ska suga upp koldioxid – är fortfarande något som ser bra ut på pappret, men tekniken är långt ifrån fullt utvecklad. Och ni vet, den knappa tiden …
Så vad göra? Är det kossorna som ryker?
För att klara klimatmålen behöver vi minska metankoncentrationerna med 55-60% från dagens nivåer och det viktiga är att plocka bort de metanustläpp som inte medförnågra nyttor, enligt Jenny Jewert från WWF. Något alla i panelen var ense om.
Vad är det för utsläpp som är lågt hängade metan-frukter då? Redo att plockas bort? Jo, i första hand är kan vi minska på fossila bränseln som naturgas, minska och också ta hand om avfall på ett smartare sätt (soptippar osar metan) och dessutom minska utsläppen från jordbruket. Enligt Victoria Thuillier på LRF står jordbruket för 13% av Sveriges territoriella utsläpp, och av de 13% är 40% metan från kor. Meeeen, när det gäller korna så kommer ju de med en miljönytta. De håller våra landskap öppna och bidrar till den bilogiska mångfalden. Så hur göra?
Men hur är det med kossorna då? Är de klimatbovar eller miljöhjältar?
Visst saknar en tecknade filmklassiker där det otvetydig finns en skurk och en genomgod. Men så lätt ska vi inte ha det. Kossor är nämligen – FANFAR – både skurk och välgörare. Kossorna må rapa metan, men de förser oss också med mat, betar och ger oss öppna landskap och en artrikedom som är svårslagen:
”Naturbetesmarker är Nordens motsvarighet till de tropiska regnskogarna när det gäller artrikedom” som Jenny Jewert så fint uttryckte det.
“it’s not the cow, it’s the how”
Men även om kossorna bidrar till mycket gott så måste metan-utsläppen ner. Rebecca Davidsson lyfte att vi bör använda korna till det de är bra på. Alltså att beta, hålla landskapen öppna, bidra till den biologiska mångfalden och – om en är lagt åt kötthållet – bidra till livemedelsförsörjningen. Inte hålla kossorna i stall och utfodra dem med spannmål och kraftfoder, för då försvinner liksom miljöhjälte-spåret.
Meeeeen, ja, det kommer alltid ett men.
Ett. Vi kan ju själva äta spannmål, men kanske inte är superhaja på att beta landskap.
Två. Och det ska sägas att om kossorna får spannmål så växer de snabbare, producerar mer mjölk och slutnotan för köttets koldioxidavtryck blir lägre. Men det forskas mycket på just det här: “it’s not the cow, it’s the how”.
Så okej, vi har kommit fram till att kor är grymma på att beta, att de bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald just därför. Så varför driver LRF frågan om att ta bort beteskravet (som slår fast att mjölkkor ska ha tillgång till bete en viss tid av betessäsongen)?
Victoria Thuillier från LRF svarade att det fanns flera skäl till att det driver frågan. Bland annat på grund av konkurrenskraft. Den här typen av lagstiftning (beteskrav) saknas i många andra länder, och då blir det svårare för svenska bönder att konkurrera rent prismässigt. LRF har samtidigt haft ett förslag om att bönder ska få ersättning för att man håller djur på bete och därmed bidrar med mångfaldsnytta, men det är svårt att få igenom detta på EU-nivå.
WWF är starkt emot att ta bort beteskravet. Men låter (i min otränade icke-bonde-hjärna) vettigt att ge bönder ersättning? Eller vad tycker du?
Men pja, lite cow är det allt.
Globalt sett ökar antalet kor, medan antalet minskar i Sverige. Här har vi hälften så många nötkreatur idag som på 1930-talet. Med minskat antal betande kor så minskar också naturbetesmarker vilket i sin tur drabbar den biologiska mångfalden.
Och den här: Hälften av allt kött vi äter är importerat.
Importerat kött innebär generellt sett att djuren vuxit upp med sämre djurvälfärd, mindre bete, mer antibiotika och att det används mer bekämpningsmedel till fodret. Det är väl lite sisådär med miljötjänsterna så satt säga. I Brasilien – som är en av världens största producent av nötkött – genererar köttet enorma summor pengar, vilket ofta leder till att känsliga, artrika områden – som Amazonas djungler – får stryka på foten till förmån för den luckrativa köttindustrin.
Summa sumarum?
Vi bör helt klart dra ner på köttätande (och ja, det går så klart bra att skippa köttet helt om en så vill), och vi kan göra det utan att svenska bönder kommer i kläm (apropå att hälften av allt kött är importerat). Och om/när vi väl väljer att äta kött så ska vi så klart efterfråga naturbeteskött som bidrar vi till att korna får uträtta sina miljötjänster.
Och hallå, det här med beteskravet, det måste vi ju komma till rätta med – right? Som Jenny Jewert sammanfattade frågan: Alla som sett ett kosläpp vet hur mycket korna älskar att komma ut.
Vad tror ni: Är extra ersättning en väg att gå?
Själv så är jag köttätare som i stort sett aldrig äter kött. Jag äter i säsong, och nästan uteslutande veganskt eller vegetariskt. Men ibland äter jag kött, och då efterfrågar jag närodlat naturbeteskött.
Baaam! Karlstad först i Sverige med elevborgarråd!
Har har ni en orimligt stolt person!
Tillsammans med Maria Soxbo kommer jag under de närmaste månaderna att jobba med ett historiskt, klimatvettigt projekt som alla kommuner borde copy with pride.
Karlstads kommun (min hemkommun!) blir först i Sverige med att instifta elevborgarråd.
What?
Jo, tanken är att låta barn och unga – medborgare som ännu saknar rösträtt – göra sina röster hörda och kunna påverka sin framtid. Alla Karlstads kommuns mellan- och högstadieskolor ska vara med och tillsammans lära sig mer om klimatfrågan och spåna fram idéer och lösningar för att sänka kommunens utsläpp i linje med Parisavtalet. Utan att någon kommer i kläm.
Detta är så viktigt.
För när vi ska ställa om, sänka utsläppen och förändra samhället så behöver det ske på ett rättvist sätt. Fler behöver komma till tals, erfarenheter och förutsättningar måste vägas in, så lösningarna inte gynnar de som redan har allt. Vi behöver lyssna på varandra.
Karlstads kommun jobbar efter ett mission att deras eleverna ska vara demokratiska, nyfikna rebeller, och med tanke på att barn och unga i dag inte har rösträtt – möjlighet att påverka sin framtid genom val – så vill Karlstad kommun skapa arenan för nästa generations idéer och möjligheten att påverka, tycka till och få sin röst hörd.
Förutom att förbereda eleverna genom att på ett åldersanpassat sätt berätta om utmaningar och möjligheter, så ska vi också utbilda rektorer – och därefter all personal som vistas i skolmiljö – i klimat, miljö och hur en bemöter ungas oro.
Enligt en undersökning från Novus – gjord på uppdrag av organisationen Våra barns klimat– tror 46% av unga mellan 12-18 år att vi inte kommer att lösa klimatkrisen. Det är inte bara en djupt tragisk siffra, utan också oroväckande. Att en stor del av unga saknar framtidstro.
BRIS larmar om att samtalen kring klimatoron ökar, och det är viktigt att vuxenvärlden får rätt redskap för att bemöta denna oro.
Inte förminska eller vifta bort med ett “det löser sig”, utan hjälpa unga att göra sin röst hörd och vara en del av lösningen. Så att Karlstads kommuns elever just ska kunna vara demokratiska, nyfikna rebeller!
Projektet gäller Karlstads alla kommunala grundskolor (elevborgarrådet riktar sig till årskurs 4-9, men förskola och lågstadium kommer också få vara med på ett hörn (så klart)).
Jobba, jobba, jobba!
Vi jobbar som aldrig förr – trots att vi faktiskt fördubblat effektiviteten sedan 1970-talet. Trots det så livspusslar vi, jobbar över, vobbar, smyg-mejlar och klättrar på karriärstegen. Upptåt, framåt. Ett liv i farten ska en ha, annars är det som att en saknar ambitioner.
Politikerna skanderar att vi måste skapa arbetstillfällen och innan vi ens hunnit knyta de välpolerade brougen så cuttas skogar ner för att anlägga lagerlokaler och shoppinglador på bilavstånd. Gruvor öppnas och kommunen krattar manegens så fint, så fint, för att industrierna ska lockas just dit. Men är det framtidens arbetstillfällen? Kommer vi konsumera lika mycket i framtiden som vi gör i dag? Eller såsas det runt i business as usual?
Vi gör allt för jobben. Allt!
Vi till och med reser för jobbens skull.
För slutar vi resa att till Maldiverna, Gran Canaria, Phuket och de grekiska öarna så försvinner jobben inom turism. Så vi reser. För jobbens skull.
Eller? Är det lite för vår egen skull kanske?
Hej framtidens (smartare och mer bi-dragande) jobb!
I ett nyrekryterat avsnitt av Plan B-podden pejlar jag och min klimatsnackande kollega Maria in på ämnet jobb!
Vilka yrken kommer vi ha i framtiden? Vad spelar arbetstiden för roll för omställningen? Och vad skulle du välja: Högre lön eller kortare arbetstid?
Och vad ska en göra om det där jobbskavet uppstår. Du vet, känslan av att ens jobb kanske inte riiiiiktigt bidrar till att sänka utsläppen? Eh, jag kan relatera om någon! Och vad ska en göra då? Fly till ett hållbart jobb eller fäktas för rappare omställning?
Vill en fly, pja, då finns faktiskt ett omställningsstudiestöd om en vill vidareutbilda sig – för att skaffa sig framtidens kompetens. Bra grej!
Kanske är det dags att fråga sig vad yrket bidrar till? Och höja statusen på de yrken som gör skillnad. Nytta! För ett år sedan listade Klimatklubben 101 framtidsjobb, och nyligen släpptes en rapport från SKR, arbetsgivarorganisationen i kommuner och regioner, som visade att 4 av 5 som kommer ut i arbetslivet behöver ta anställning inom välfärdssektorn. älften av alla chefer som jobbar i kommuner och regioner ser rekrytering som den enskilt största utmaningen, visar en ny undersökning, samtidigt som anställda inom samhällsviktiga yrken i skola, sjukvård och socialtjänst skriker efter fler kollegor.
Och det om något är ju att jobba för att göra skillnad.
Bidra till omställningen – bli klimatombud
Som vi har längtat efter att göra det här avsnittet! Få snacka jobb, framtid, omställning och nya statusyrken. Det här avsnittet av Plan B-podden görs i samarbete med fackförbundet Vision som lanserar en ny facklig roll. Klimatombud.
Alltså detta är så BRA!
Denna nya roll gör det möjligt för dig som jobbar inom exempelvis kommun, region, kyrkan eller bolag kopplade till välfärd att jobba med klimat och omställning fackligt – på arbetstid. Göra skillnad.
Vision har som mål att verka för 1 000 klimatinitiativ innan årets slut.
Är du med Vision – ett fackförbund som tar klimatkrisen på allvar – ja, men grattis! Ett framtidens fackförbund! Och nu kan alltså DU bli klimatombud, vara med och sänka utsläppen och göra skillnad – på jobbet. Kontakta Vision eller snacka med din lokala avdelning- eller klubbstyrelse. Heja dig!
Tillhör du inte Vision? Tipsa ditt fackförbund att den fackliga rollen klimatombud och efterfråga samma roll. Vi hoppas att alla fackförbund copy this one with pride!
Sänkt arbetstid för att lösa klimatkrisen?
Hur var det nu med arbetstiden? Varför snackas det om att vi ska jobba mindre? Pja, förutom att kanske undvika tråkigheter som stress och utmattning? Men finns det klimatmässiga vinningar? Maria ringde upp Christer Sanne – samhällsforskare och författare till flera böcker som tar upp arbetstidsfrågan och hållbar utveckling.
Är det inte ett pangavsnitt så säg?
Dessutom snackar jag och Maria om vad tusan vi jobbar med. Vilket som är det märkligaste jobb vi haft och vad jag skulle vilja jobba med om jag inte gjorde det jag gör i dag!
Välkommen in i orangeriet!
I dag ska vi snacka vatten! What, vad?!
Vad finns det att säga om … vatten? Eh, ganska mycket.
Som att klimatkrisen is all about vatten. Hur då? Och hur påverkas egentligen platsen jag bor på – Värmland – av ett annat klimat? Och hur förberedd är jag?
Vatten är vårt absolut viktigaste livsmedel. Trots det behandlar vi vårt vatten som skit. Nästan som om vatten vore en engångsprodukt trots att vatten är det mest begagnade vi har.
Vi använder ju samma vatten som dinosaurierna gjorde. Och vårt vatten ska vara i tjänst även för nästa generation, och nästa och nästa. Och nästa. Problemet är att vi pumpar ut kemikalier, plastpartiklar och skit (med betoning på skit) i vårt vatten. Strösslar det med oskönt och tänker att allt löser sig?
Outsourcar problemet till nästa generation?
Normen i Sverige är att vi spolar ner bajs med dricksvatten, duschar för jämnan, tvättar våra kläder så fort de fått en liten fläck (istället för att vädra och ta bort själva fläcken), samtidigt som 844 miljoner människor på jorden lever utan tillgång till rent vatten varje dag.
Vi borde kanske behandla vatten som det dyrbaraste vi har?
Vatten har också huvudrollen i vår tids största utmaning: Klimatkrisen. Allt handlar om vatten!
Högre temperaturer (som är en effekt av våra utsläpp av växthusgaser) ger nyckfullare väder. Nyckfullt väder innebär att torra områden blir torrare (brist på vatten, utbredd torka och risk för skogsbränder) och blöta områden blir blötare (höjda havsnivår, skyfall, översvämningar). Oavsett läge – för torrt eller för blött – så blir det svårt att odla mat och få tag i dricksvatten.
I ett porlande nya avsnitt av Plan B-podden – som släpps på självaste Världsvattendagen – så ska jag och min klimatkompanjon Maria Soxbo dyka ner i vattenproblematiken.
Avsnittet har fått namnet “Bad, blötare klimat & brist på vatten” där vrider vi och vänder på vattenkonsumtion, det knepiga i att vi i rika länder köper vattenkrävande varor från andra länder vilket bidrar till att lokalbefolkningen får brist på dricksvatten. “Avokadomackan måste dö” kan någon ha sagt i avsnittet.
Vi snackar rätten till bad i ett varmare klimat (hello strandskydd), fossilfria sjöar och så ringer jag upp Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, för att ta reda på hur vår hav och vattendrag mår. Och hur vi kan bidra.
Är det inte galet att vi får spola ut vad skit som helst i vasken? Absolut, vi rekommenderas att inte göra det. Men gissningsvis tänker många “vad spelar det för roll om lilla jag?”. (Så har i alla fall jag tänkt innan jag visste bättre). Ordspråket “många bäckar små” finns ju av en anledning.
Men hallå! Stopp, stopp, stopp, vår planet kallas ju den Blå planeten – det finns ju hur mycket vatten som helst?
Eller?
Nope.
Av allt vatten på vår planet är 97,5 procent saltvatten som inte går att dricka, och 2,5 procent sötvatten. Av de där 2,5 procenten är stora delen fryst i glaciärer. En pytteliten del är alltså det vi kan dricka och använda för odlingar. Och ja, det ska ju vara till gagn för andra arter än människan så klart.
Hur vi behandlar vårt vatten och vad vi spolar ner i vasken är av största betydelse.
Vår vattenkonsumtion 25 fulla badkar. Varje dag.
De 25 badkaren innehåller vad vi förbrukar (dricker, duschar, tvättar), men också vad maten vi äter och kläderna vi bär kostat i vattenresurser.
Så vad är lösningen? Mota klimatkrisen för att säkra vår och andras tillgång till dricksvatten. Och vi behöver se vatten som en livsnödvändig resurs (because it is), och värna om det vatten vi har.
Till allt det dagliga – tvätt, disk och rengöring – ska vi försöka att minimera användningen (hej vädra och använda samma dricksglas flera gånger om. Men också välja produkter med omsorg.
Vill du testa?
Med koden planb25 så får man nämligen 25% på alla produkter på Fiveoceanshome.se. Koden gäller en gång per kund till och med 30 april 2022, och kan inte kombineras med andra rabatter.
Ladda batteriet, på med säkerhetsbältet och lifta med när vi accelererar in i framtiden!
Vroom!
Nu ska vi nämligen handbromsladda in på det fossildoftande såväl som Tesla-laddade bekväma, behövliga och statusmarkerande ämnet … bil. Ett trassligt ämne, minst sagt.
Just därför har jag och min klimatkompanjon Maria Soxbo laddat upp med i ett helt avsnitt av Plan B-podden om just bilen.
Att vi ska sänka utsläppen är ju lika självklart som oljan är tjock och att bilen spelar en viktig roll i denna soppa är det inget snack om.
Så.
Vem har rätt att äga bil? Stadsbon med kollektivtrafik runt knuten eller medborgaren på glesbygden där varken kollektivtrafik eller cykelbanor finns? Hur ska vi sänka våra utsläpp från biltrafiken? Är det rimligt att flest elbilar finns där kollektivtrafiken är som vassast? Hur sker omställningen så rättvist som möjligt – där den som har störst behov får bäst förutsättningar? Och hur ser framtidens bilåkande ut?
Är det självkörande bilar, bokningsbar kollektivtrafik eller delningsbilar som gäller? Ska vi verkligen äga bil? Och vilken bil ska vi döpa om till “seniorbil”? Lyssna här!
Jag själv deläger en begagnad elbil, är hyfsat beroende av bil och försöker använda den med måtta. Elcyklar större delen av året, men under vinteråret blir det mer bil.
Återbrukare som jag är vill jag ju använda det jag har, men är det något som jag ska använda med måtta – elbil eller ej – så är det ju just bilen.
Men å andra sidan står en bil parkerad 95-97 % av sin livstid, kanske kan ett par få bilar delas av fler? Kanske kan MIN bil delas av fler?
Detta avsnitt görs i samarbete med fenomenala, framtidstänkande OurGreenCar som gör det möjligt för fler att dela och tillsammans sänka utsläppen från just transporter. OurGreenCarär en bilpool deluxe, vars mission är att minska antalet bilar i trafiken. Förutom att erbjuda delningselbilar (alla bilar drivs av el, här kompromissas icke!), så finns även ellådcyklar och elcyklar. Fordonspool helt enkelt.
Detta är delnings-smarthet upphöjt till max, och OurGreenCarstjänst är dessutom märkt med Bra miljöval.
Kanske är din hyres- eller bostadsrättsförening mogna för att ratta delningselbil? Eller kanske företaget eller varför inte villagatan kan dela på en ellådcykel? Eller ha ett litet stall av möjligheter? Detta är jag SÅ taggad på! Hade jag bott kvar i lägenheten i Midsommarkransen hade jag lätt sålt in detta till föreningen, och kanske finns det vilja här på landsbygden att ha ett liknande upplägg? Ju mer jag tänker på delningsfordon desto rimligare blir det. Och tänk så mycket yta en skulle frigöra i städer om varje lägenhetshus hade ett stall av delningsfordon istället för att alla ägde en varsin bil, varsin elcykel och varsin ellådcykel. En enda bilpoolsbil ersätter nämligen i snitt 10 privatägda bilar, och med tanke på att en bil står parkerad sisådär 95-97% av sin livstid så kanske det är smartare att dela.
Förr var bilen lyx, något få förunnat. Men när bilen manglades ut tillsammans med ord som frihet i samma takt som städerna centraliserades och vi helt plötsligt hade allt på bilavstånd blev bilnormen allt starkare. Och starkare.
Så väl på landsbygden som i staden blev bilen en del av familjen. En vanlis-grej.
Och bilen går bra?
Ja, problemet är att den går lite … för bra.
Den vanligaste bilresan är under 5 kilometer, en sträcka som tar sisådär en 15-20 minuter att cykla. Vissa kan inte ta cykeln, eftersom det saknas cykelbanor och förutsättningar, men gissningsvis kan väldigt många ta cykeln – men väljer bilen eftersom alla andra gör det.
Vi tar bilen för “det är ju så kort, det går så snabbt”, trots att fossilbilen släpper ut som allra mest under de första kilometrarna. Kall motor behöver fetare bränsle.
Bilen är så pass mycket norm att vi till och med tar bilen till gymmet för att springa en mil eller cykla fem kilometer.
I dag finns närmare 5 miljoner personbilar i Sverige på 10 miljoner invånare. Det betyder att det går en bil på varannan svensk – spädbarn inkluderad. Pretty much.
Inte konstigt att det är trångt på vägarna och fler, större, bredare vägar planeras för att kunna sluka allt fler – och inte minst större – bilar.
Men är det så vi vill ha det? Vill vi ha fler bilar? Större vägar som plöjer genom naturreservat, förändrar vår luft och skapar ständigt brus? Eller finns det andra, vettigare lösningar?
I tider av klimatomställning snackas det en hel del om elektrifiering och elbilar, men är det bara att byta ut fossilbilarna mot elbilar och sedan är allt frid, fröjd och pinacolada i solen? Och ska vi alla äga en varsin bil?
Så många frågor! Tur att vi har en podd va, så vi kan reda ut allt.
Håll i toppluvan, ladda upp med julegröt och valla rimmen, för i dag utser Klimatklubben och Medveten konsumtion “Årets medvetna julklapp” för tredje året i dag.
Tillsammans med Klimatklubbens medlemmar har vi spånat fram en klapp som ligger i tiden – på många plan så att säga. Och till skillnad från Årets julklapp som är prognosstyrd (håller upp ett finger för att se åt vilket håll vindarna viner), så är Årets medvetna julklapp målstyrd och visar åt vilket håll vi bör gå.
Årets medvetna julklapp ligger mig extra varmt om hjärtat så att säga.
Årets Medvetna Julklapp är … Den pre-älskade klappen!
– Det känns viktigare än någonsin att göda reklamslingan för den vettigare framtiden – och visa vad vi har att vinna på att ställa om. Vi hoppas på en mysig jul 2021 som inte sker på bekostnad av klimat, miljö och framtida generationers chans till ett rimligt liv. Vi gillar ju julen – och vill kratta manegen för många fina jular även i framtiden, sa jag i ett pressmeddelande som gick ut nu på morgonen.
Klimatet har under det senaste året knuffats in i strålkastarljuset och omställning är på allas läppar. 2021 visade sig bli ett omvälvande klimatår, där effekterna av klimatförändringarna blev tydligare världen över och frågan om resurser blev brännhet. Samtidigt startades samhället igång på nytt efter pandemin och de utsläppsminskningar vi såg under 2020 följdes sedan av de näst största utsläppsökningarna i historien under 2021.
Dags att gira om, inte sant?
Vad för något pre-älskat står på din önskelista i år?
