Hörrni, vad tror ni om att skicka mina (beggade) Shein-brallor till regeringen? Rosenbad? Avdelningen för kärnavfall? Ytterligare förslag?
Ja, det kan hända att jag ovetandes klickade hem en bralla märkt Shein från en secondhandsajt för ett par år sedan. Nu – flera år senare hittade jag den lilla, lilla lappen som satt undangömd och nervikt. Och nu vill jag bli av med liket, eh jag menar denna kemikaliefyllda bralla som står för så mycket skit. Men jag kan varken slänga eller skänka bort den.
Hur är det ens MÖJLIGT att KUNNA köpa mode (excuse my värmländska) fyllda med cancerogena och hormonstörande ämnen? Hur kan det vara lagligt/möjligt att skicka efter giftigt, ohumant producerat mode? Ska det verkligen ligga på konsumenten? Vad tycker du?
Vi snackar Shein och Temu, tar tempen på hur det går med omställningen hos de stora modeföretagen, vad nya EU:s nya ”Right to repair” innebär och får veta varför teknikmännent arga på Emily! Och Emily myntar ett nytt begrepp: RÖP! Vi utser också Emily till minister – nyfiken på vad hon gör när hon får makten i sina händer?
In å lyssna. Och föreslå gärna var jag ska skicka mitt farliga avfall, eh, jag menar brallan.
Ja, men då måste du spana in detta! För här kommer framtidens semla levererad!
I dag är det fettisdagen – en dag då vi svenskar mumsar i oss 6 miljoner semlor. Totalt äter vi hela 40 miljoner semlor (eftersom vi numera semlar loss både innan och efter självaste fettisdagen). Denna rara bulle har fram till i dag varit lite av en utsläpps- och miljöbomb. Dels för att den är full av grädde, men också för att den innehåller mandelmassa.
Vattenkrävande mandlar odlas ju inte direkt nästgårds, utan ofta i problematiska områden som Kalifornien där vatten är en bristvara. 80% av mandlarna kommer från just torra Kalifornien som drabbades hård av bränder tidigare i år.
Det krävs 4 liter vatten för att odla en enda mandel.
I vår gulliga semla ryms en ständig fajt om vatten, där mandelodlingar konkurrerar med befolkningens tillgång på, pja, dricksvatten. Slutnotan för vår semeltradition är 4 miljarder liter vatten.
Dessutom svinnas uppskattningsvis en tredjedel av alla semlor bort. Det betyder i runda slängar 4 000 flygresor från Stockholm till New York eller 243 års duschande i varmvatten (källa Too Good To Go).
Varför ser det ut så? Jo, semlor säljs ofta i flerpack, är märkta sista förbrukningsdag istället för bäst-före-datum och slängs efter ynka tre dagar.
Ja, ni hör ju. Det är hög tid att ta en svängom kring denna älskade tradition och börja fundera på hur framtidens semla ser ut?
För några år sedan bakade jag semlor på räddad grädde och solrosfrön (istället för mandlar) och det var kanske en av de godaste semlorna någonsin! Men det finns ju fler sätt att baka smarta semlor på!
Paul Svensson lanserar tremla – genialiskt!
Och min mamma köpte smarta semmel-kit på den lokala Reko-ringen. Konceptet är enkelt: en monterar sin egen egen semla när det var dags för semla (för att ingredienserna ska hålla sig fräscha).
Är det så vi kommer att äta semla i framtiden? Och kanske dags att börja efterfråga smartare, mer resurseffektiva semlor?
Vad finns det för utmaningar för oss som bor på landsbygden när det gäller omställningen? Hur skiljer sig utmaningarna för folk som bor i stan? Vad kan stan lära från landsbygden – och vise versa?
Nu finns ett rykande färskt poddavsnitt av Soxbo & Sundh ute där vi tar en svängom kring staden vs landsbygden.
Och alltså du får bara inte missa detta!
För denna gång bjuder vi in Clara Lidström, aka Underbara Clara, på spånmöte för att snacka utmaningar och lösningar!
Det blir en hel del snack om vad som behövs på landsbygden, hur det är att leva på landsbygden jämfört med i stan, om att outsource vs ta tag i saker själv, om norra Sverige och kolonialism, om att kunna skilja sig, om sociala medier (vad gör det med oss och vårt sociala behov), om att känna mening och detta med att vara en aktiv samhällsmedborgare (det är fasen underskott på dem).
Och! Kanske roligast av allt. Vad skulle Underbara Claragöra om hon var landsbygdsminister för en dag.
Lyssna här: Soxbo & Sundh (tyck gärna till, dela och sprid).
Om det är något som skrämmer mig så är det brist på vatten. Att inte kunna få tag i dricksvatten under en långvarig torka.
Den varma och torra sommaren 2018 hade vi fortfarande ett torp på Gotland och höll andan varje gång vi hällde upp ett glas vatten. För vi visste inte hur mycket vatten vi hade kvar i den ekande tomma brunnen.
Sen flyttade vi till Värmland av sjuttio olika anledningar, men en av dem var att bli mer självförsörjande.
Jag är ju uppvuxen på landsbygden i en prepper-familj där vi hade stora odlingar, lager av mat i vår stora jordkällare, vedspis i köket, en damm med porlande dricksvatten (hej övertryck) och en arsenal av speciallösningar som gjorde att ett strömavbrott inte bekom oss nämnvärt. Och strömavbrott hade vi ofta.
När jag sen flyttade till lägenhet i Stockholm kände jag viss frustration för där var jag tvungen att bunkra på ett annat sätt (som jag inte var van vid).
Vatten är vårt viktigaste livsmedel och många av oss är vana att vattnet finns i kranen. Men utan el kan inte vattnet pumpas upp. Och även om en har tillgång till vattendrag runt knuten så behöver en ju kunna koka vattnet innan det går att dricka och då behövs ju en värmekälla av något slag.
Peter Hällsten från MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – har varit på besök hemma hos mig för att se hur förberedd jag är.
Och jag kanske inte har några vattendunkar på lager, men jag har något annat. I dagens inlägg får ni se något som jag är väldigt stolt över …
4 saker att ha koll på (som vi tillsammans kan åtgärda/öva på oavsett om vi bor på landsbygden eller i stan)
– Dunkar/PET-flaskor med vatten. Bunkra upp med vatten som räcker i en vecka. 3–5 liter vatten per person och dygn brukar vara bra utgångspunkt att räkna efter.
– Extra dunkar. Ha extra dunkar att tappa upp vatten i.
– Tappställe! Kolla upp var ditt närmaste tappställe i kommunen finns.
– Hygien? Vatten behövs ju inte bara för att släcka törsten och koka pasta i, utan för att ta hand om vår hygien. Gå på toaletten och tvätta händerna exempelvis. Har du kvar handsprit från pandemin – håll hårt i den.
Next level!
– Utedass: Om elen försvinner så är det puts väck med vattnet. Det kommer alltså inte gå att spola på tjotta. Vi har ett utedass som verkligen är lägsta standard, men tid nog vill jag bygga ett riktigt dass.
– Damm. Tids nog ska vi bygga en damm. Den ska framför allt fungera som bevattning för odlingarna under torka.
– Regnvattenresorvoar. Vi har två regntunnor på tomten där vi samlar upp regnvatten, men de töms på en kvart under torrperioder. Nu är drömmen en stor regnvattentank!
– Koppla in handpumpen. Yep, vi har en vacker gårdspump som fanns på tomten när vi köpte den. När vi drog om alla rör inför husbygget så tog vi bort den och har inte satt dit den igen. Tids nog ska vi sätta den på plats, så att vi kan pumpa upp vatten när vi har strömavbrott (och om bäcken börjar sina).
Hur väl förberedd är du?
Kika in hos min kollega – tillika stadsversionen av mig – Maria Soxbooch se hur hon löser vatten-frågan i stan.
Dela gärna vidare detta inlägg, för ju fler som är förberedda desto mindre sårbart blir vårt samhälle.
Imorgon tar vi en svängom kring värme! Hur håller jag värmen om elen försvinner? Hur kittat är mitt hus från strömavbrott?
Varför så mycket snack om bistånd? Vad ÄR bistånd? Vart går pengarna? Vad betyder det svenska biståndet för klimatomställning och klimatkatastrofer? Är Sverige ett generöst land eller snåljåpar? Och det här med att Sverige går ifrån 1 procentmålet – är det en bra grej?
Det svenska biståndet har blivit en rejäl snackis och just därför har jag och Maria Soxbodjupdykt rakt ner i biståndsfrågan i ett lärorikt och rappt avsnitt av Plan B-podden!
Lyssna här: “Bistånd, bidrag & en bättre värld“.
Det ska sägas att vi spelade in det mesta av avsnittet innan jordbävningarna drabbade Turkiet och Syrien. Därför nämns katastrofen endast en gång.
För att reda i frågan har vi snackat med Mats Hårsmar som biträdande kanslichef på den statlig kommittén EBA, Expertgruppen för biståndsanalys. Och jag blir sju kilo klokare!
Dessutom snackar vi med Diakonia – som är en biståndsorganisation som använder bistånd för att hjälpa människor upp ur fattigdom och jobbar för att skapa robustare samhällen som är mer moståndskraftiga mot klimatkrisens effekter. Men också hjälper när katastrofen drabbar akut – som nu efter den tragiska jordbävningen i Turkiet och Syrien. Via lokala samarbetsorganisationer delar Diakonia ut filtar, madrasser, vatten och mat på plats. På så sätt kan de rädda liv. Bidra du också.
Precis som alltid när vi nördar ner i ett ämne, snackar med experter och spånar framtid så lär jag mig så mycket.
Något jag tar med mig från avsnittet är (bland mycket annat):
– Sverige kommer ge allt mindre bistånd i takt med att världen behöver mer. Det känns … så där.
– Vi ger lika mycket bistånd till Uganda som det kostar att bygga en vägbro i Sverige. 300 miljoner kronor. Det låter kanske mycket, men vi kanske ska ha rimliga förväntningar på vad biståndet faktiskt kan uträtta om det är samma summa som för en … bro.
– Många länder använder just nu bistånd för att gynna en politisk eller ekonomisk agenda, snarare än att biståndet går dit där det ger mest skillnad.
Biståndet ska styras av mottagarnas behov, därför är det viktigt att biståndet utformas på rätt sätt.
– De största fyndigheterna av naturgas och olja har hittats i Afrika. Gissar att det är gaaaanska lockande att pumpa upp den där skiten för att minska fattigdomen. Hur kan vi övertyga länder att inte utvinna? Hur får vi en kontinent att inte göra samma misstag som vi? Kan biståndet vara en möjligörare för att bromsa fossilindsutin?
– Allt hänger ihop. En klimatsatsning som görs för att underlätta odling kan påverka barns skolresultat.
Förutom att snacka bistånd så grottar vi i vad vi – du och jag – kan göra. Och vi uppmanar fler att lanserar ny köksdetalj – swish-burken! Själv har jag pengar i min för att jag ska bli påmind om att ge, swisha, bidra.
Och du, stötta Diakonia genom att bli månadsgivare. Då bidrar du bland annat till växthusbyggen i Somalia – ett land som drabbats hårt av torka. Med hjälp av de smarta växthusen – gjorda av nät – kan befolkningen odla mat, använda det vattnet mer effektivt och odlingarna blir mer resistenta mot sandstormar och insektsangrepp. Eller – som Moa Häggblom från Diakonia berättar i podden – göra det möjligt för bönder i översvämningsdrabbade områden att odla på flottar.
Och kom i håg – allt hänger ihop! Klimat, odling, utbildning, kvinnors chans till ett drägligt liv.
Kofta på. Ullstrumpor och långkallingar likaså (önskade – och fick – absolut begagnade tajts i kashmir i julklapp = dröm!).
Sänka inomhustemperaturen, släcka lampor och buga inför diskmaskinen and the holy energisparande middagen med grannarna är samtidens nya giv.
De senaste månaderna har inte bara satt energipriserna under lupp, utan har gett energieffektivisering en helt ny air of freshess. Eller ja, nödvändigt ont för att få pengarna att räcka till.
Vi, som tidigare varit vana vid att elpriserna är låga och hasr byggt ett liv utifrån det, har fått en kalldusch. Och kanske även tagit en, eftersom kostnaderna för ta en varmdusch har varit rekordhögt … har vi insett.
Höga elpriser toppar ingens önskelista, men vi har helt klart fått upp ögonen för att spara på resurserna (bra grej), effektivisera (har du hört ordet samdiskning?) och använda oss av energisparande teknik.
Sånt som ansågs lökigt/muppigt – som att ta på sig en extra tröja eller ha koll på när det är smartaste för plånboken att duscha eller dammsuga (hej dammsugaruppror) – har blivit norm. Vettigt. Smart. Klokt.
Att spara på el är ju en ren nödvändighet för att inte rispa hål i plånboken. Men det hjälper oss också att minska utsläppen. Och genom att släcka utomhusbelysning (eller använda tekniska lösningar, som exempelvis rörelsedetektorer), så gynnar vi också den biologiska mångfalden.
Om just detta – el, utmaningar, möjligheter och smarta hacks för att spara el (och money) – snackar jag och Maria Soxbo om i ett laddat avsnitt av Plan B-podden.
Vi har snackat el tidigare (Bostad, brunkol & beteende), men det var ju lååååångt innan ord som elkris var en grej (vi vet, vi är så före). Men denna gång snackar vi loss kring läget, eleffektivisering och tar oss även en svängom kring elbesparande teknik!
Sedan länge använder jag mig av smart laddning för elbilen (som går igång när priset är som lägst och elen är som renast), och har även koll på elpriset via mitt elbolags app. Men nu har jag uppat mitt spargame med ny teknik – där jag kan styra, tidsinställa, mäta och hålla koll på mitt hem för att undvika pyspunka och el-läckage så att säga.
Ni som följt mig länge och är troga lyssnare av podden har säkert koll på min stora dröm: En spak som stänger av allt i mitt hem (minus kyl och frys). Rubbet!
Ahhhh.
Nu har jag typ det.
Smarta LEDVANCEhar en arsenal av energibesparande lösningar. Förutom att de säljer energibesparande traditionella ljuskällor under varumärket OSRAM har de även produkter för det uppkopplade hemmet (spana in LEDVANCE SMART+ WiFi) som kan ställas in, anpassas eller dimras efter behov. Missa inte smartpluggarna.
Och just smartpluggar har jag fått testa!
Pluggarna är busenkla. Det är kontakter och grenkontakter som du kan plugga in för att styra eller tidsinställa allt från lampor, TV, högtalare till härvan av laddsladdar. Allt via en app!
Min bästa grej är att tidsinställa nattlampan i barnens rum. I takt med att det bli ljusare ute så kan den bara stå på när det är tokmörkt, men slå av när dagsljuset hjälper till att lysa upp var sömndrukna ben ska springa för att komma in till vårt sovrum i fall mardrömmar gör besök.
Eller varför inte koppla i en smart plugg till kaffebryggaren, slå på den – MEDAN DU FORTFARANDE LIGGER KVAR I SÄNGEN.
Okej, det senare var ju inget energieffektiviserings-hack, men att sprinkla lite chips, strössel och färdigbryggt kaffe på vardagen gör ju inte direkt ont.
Eller använda den som jag gör: Att stänga av flera prylar samtidigt. Som en spak!
Förutom att snacka smart teknik i det här poddavsnitt, så tar vi en extra titt på hemmets uppvärmning. Jag och Maria har ju lite olika förutsättningar och lösningar, och just uppvärmning står ofta för halva energiförbrukning i ett hus. Det finns mycket att jobba med så att säga.
Maria har haft en energikonsult på besök i sitt 1930-talshus (och hon berättar allt hon fått lära sig = smarta saker!). Själv bygger jag ju nytt från grunden och jag och John har försökt tänka energieffektivitet i varje steg i husbygget. I podden berättar jag mer om alla lösningar.
När vi bygger hus vill vi använda återbruk så långt det går, men några saker vill jag – av energibesparande skäl – köpa nytt. Dels smart teknik som gör det enklare att sänka förbrukningen, men också vitvaror.
En kombinerad kyl och frys drar ungefär 200 kWh per år. För tio år sedan drog en sån dubbelt så mycket. För 15 år sen drog den tre gånger så mycket.
Återbruk i all ära, men ibland trumfar teknikens utveckling gamla trotjänare.
Dessutom snackar vi SÅ KLART om framtiden i poddavsnittet. Hur ser framtiden ut? Vilka smarta lösningar bär samhällets omställning med sig? Och vilken teknik vill vi se? Och hur ser våra energieffektiva framtids-samhällen ut? Kommer vi se fler bagerier med växthus på taken – som tar hand om all spillvärme och använder den för att förlänga odlingssäsongen?
Det snackas ofta om att byta till LED-lampor, ta korta duschar och skippa torktumlaren. Men vilka insatserna gör skillnad? Och exakt vilken typ av skillnad?
Det är jul och nytt år om en kvart, därför har jag och Maria Soxbo poddat loss och sammanfattat det bästa från 2022.
Det fanns en hel massa att önska av 2022, men om en får ta på sig den glada brallan för en stund och åla runt i allt fantastiskt som hände? Kravla sig i mål för året med en känsla av att det händer bra grejer (och allt detta ska vi så klart öka på nått så jävulskt inför 2023).
Under åren har jag ju gjort ungefär hundra guider till Gotland, Stockholm och loppis-Sverige, och efter två år på nytt ställe är det dags att lista några av mina absoluta favoriter i Karlstad med omnejd.
Ni är flera som lagt en extra önskan inför höstlovet, eftersom ni är många som ska hit (bra val). Så här kommer en liten guide på ställen en absolut inte får missa (hej låg klimatpåverkan, cirkulärt, återbruk, ekologiskt, lokalproducerat, främjande av biologisk mångfald, framtidstänk).
Lupinerna på bilden har inget med inlägget att göra, men är en typisk värmländsk sommarbild från bygden jag växt upp och numera bor i. De invasiva lupinerna njuter vi av – och sedan rycker vi opp dem.
Zest
Innanför en blommande ingång hittar du den ekologiska matbaren Zest som serverar mat med låg klimatpåverkan. Råvaror som är i säsong, vilt, miljömärkt fisk och lokalproducerat så långt det går.
Ett stenkast därirån hittar du mysiga museiparken, Värmlands museum, Lars Lerins konsthalloch bibblan som jag älskar (missa inte vattenkonsten). @zestkarlstad Adress: Norra Strandgatan 17, Karlstad
Värmlands museum
Du har nog inte missat att jag är ett fan av Värmlands museum. Intill en vacker, barnvänlig park finns museet som inrymmer utställningar, skaparverkstad, en sagovärld signerad Inger och Lasse Sandberg (ni vet, Lilla Spöket Laban, Lilla Anna och långa farbrorn, Tummen), mysigt café, restaurangen Matbruket och ett oerhört vackert bibliotek. Adress:Sandgrundsudden, Karlstad @varmlandsmuseum
Bakgården
På en bakgård vid det gamla regementet i Karlstad ligger denna favorit som serverar veganska pizzor! Här kan en ta en öl (eller två), vara med på musik- eller filmquiz och njuta pangpizzor. Ps. Testa svamp-pizzan! Adress: Kasernhöjden 6B, Karlstad @bakgardenpizza
Kronbacken och livet
Bo över i Karlstads-trakten? Ja, men då vill en ju åt mysiga koncepthotell, B&B:s och det där speciella som inte går att hitta NÅGON annanstans. Eller hur? Några hotell av den kalibern har jag ännu inte upptäckt (dagdrömmer om att inreda ett specifikt hotell med återbruk – efter ett uttänkt koncept), men jag har tips på annat! Det givna svaret på denna önskan är Kronbacken som ligger utanför Kil. Här kan en hyra en färgmatchad stuga – HELT inredd i återbruk. Så inspirerande! Att de har ett helt gäng med katter i närheten är inte ett minus. Adress: Kronbacken 1, Kil @kronbackenochlivet
Happie Camp
Under vår-, sommar- och höstsäsong tycker jag att du ska testa njuta av Karlstads skyline – sett från Vänern. Happie camp erbjuder fantastiskt boende på Arnön utanför Karlstad där du kan glampa precis vid Vänern, njuta av horisonten, ta ett morgondopp och skönja Karlstad låååångt bort. Fint som tusan är det. @happiecamp
Kuskhuset byggnadsvård
För alla oss som älskar byggnadsvård (vårda, ta hand om och renovera för att förlänga hållbarheten), ja, då är Kuskhuset ett måste. Förutom beslag, linoljefärg, hantverk, lokalproducerade produkter så finns här också utvalda pre-älskade grejor. Adress: Kungsgatan 2B, Karlstad @kuskhuset_karlstad
Myrorna på Mq Market
I Mitt i City-gallerian hittar du en liten (men naggande god) Myrorna-avdelning på Mq Market på andra våningen. Utvald secondhand till bra pris! Adress: Mitt i City-gallerian, Järnvägsgatan 14, Karlstad
Rekoroben
Mellan Stora torget och Värmlands museum hittar du spännande, bubblande Rekoroben som är en secondhandbutik med utvalda godbitar. Här kan du även hyra plagg i fall du bara vill använda dem någon enstaka gång och också njuta av allt från föreläsningar till workshops. En bara älskar ju drivna personer med det cirkulära hjärtat på rätt plats, eller hur? Adress: Herrgårdsgatan 13, Karlstad @rekoroben
Swenströmskas stenugnsbageri
I närheten av Stora torget (allt är nära i Karlstad) ligger Swenströmska som bakar bröd på ekologiska och lokalt odlade råvaror. Perfekt ställe att ta en fika på! Adress: Östra Torggatan 16, Karlstad @swenstromskas
Mariebergskogen och Naturum
Mariebergskogen är lite av ett mini-Skansen med djur och gamla byggander. Här spatserar hönsen fritt och vår- och sommartid så finns här en vacker, pedagogisk trädgård för barn. På hösten och vintern samlas barnfamiljer vid grillarna intill lekparken. Under alla årstider kan en så klart besöka (och fika på) Naturum, där en lär sig om djur och natur. Adress: Mariebergskogen, Treffenbergsvägen, Karlstad @mariebergsskogen
Gengåvan
Här har en hängt EN DEL om en säger. Gengåvan är en stor secondhand-butik som ligger på Våxnäs i Karlstad. Här har en hittat många godbitar genom åren. När du ändå är på Våxnäs, missa inte … Adress: Blockgatan 29, Karlstad
Myrorna Karlstad
… Några kvarter från Gengåvan hittar du Myrorna som så klart är en given favorit om du är på jakt efter beggade kläder, möbler, prylar och konst. Adress: Ramgatan 5, Karlstad
Solareturen
På samma sida av stan som Gengåvan och Myrorna hittar du också det kommunala återbruket Solareturen. Det är ett pangställe proppat med möbler, porslin, prylar, tyger, kläder och böcker. Adress: Spårgatan 3, Karlstad
Sola byggåterbruk
När vi ändå är inne på återbruk. Det finns också ett byggåterbruk som ligger vid den gamla flygplatsen där du hittar allt från dörrar, fönster, kyl, frys, spis, gungställningar till diskbänkar och badkar. Peeeeeerfekt för såna som mig som bygger hus av – fanfar – återbruk.
Adress: Flygfältsvägen 2, Karlstad
Alsters herrgård
Besök Alsters herrgård – Gustaf Frödings minnesgård – när det vankas julmarknad eller varför inte på försommaren när äppelträden blommar? Mysig plats med mycket historia – och butik med lokalt hantverk.
Adress: Alsters herrgårds väg, Karlstad
En sån här måste en ju ha när en bor i Karlstad. Väska från Cirkulero, gjord av kaffesäckar från Löfbergs och gammal cykelslang. Finns att köpa på Zest, Rekoroben, Pop shop Karlstad, Ica Walliners, Ica Hagahallen, Ica Maxi eller i Löfbergs shop.
Älvgatan, Tingvalla, Stora Torget, Teatern, Sandgrund
Det finns många favoritplatser, vackra byggander och mysiga stråk i Karlstad, men mest centralt i denna stad är tillgången på vatten! Klaräven slingrar sig genom den prunkande staden och vid Sandgrund finns badbryggor redo för bad. Intil teatern kan du också bada (här tog jag och mina kompisar vårbad varje år – 1 maj!) och även hyra kajak via en kayakomat! Bad mitt i stan – slå det om ni kan!
Hammarö auktionsverk Tajma in ett inropat, preälskat föremål med din vistelse. Adress:Bruksgatan 22, Hammarö
Kils auktioner
Åker du norröver så tajma in öppettiderna hos Kils auktioner i Forshaga! Favoritställe!
När du ändå är i Forshaga, missa inte Röda korset som huserar i ett gammalt kapell. Adress:Geijersgatan 2, Forshaga
Skafferiet på Almars
Kanske världens bästa ställe (lokalproducerat, workshops, byggnadsvård – allt bra på ett ställe), men tyvärr håller de på att stänga igen. Men har du vägarna förbi – spana in! Adress: Almars gård 433, Karlstad
Det var det för nu!
Jag är så taggad på att upptäcka mer i takt med att bygget blir klart och jag får mer tiiiiid. Och jag har ju även lovat en guide till Värmland – med alla godbitar som du inte får missa.
Och du, har du tips på ställen jag borde besöka (som uppfyller mina krav om cirkulärt, ekologiskt och hållbart) – hojta!
Varför snackar en egentligen så mycket om kött och klimat?
Vad har kossor med klimatet att göra? Kossor, som gynnar biologisk mångfald, men rapar metan. Är de miljöhjältar och samtidigt klimatbovar? Kan vi få dem att rapa … mindre?
Hur ska vi äta i framtiden för att både gynna biologisk mångfald – och sänka utsläppen?
Och vad tusan är metan egentligen?
Tillsammans med Maria Soxboförsöker jag ständigt reda i frågor gällande klimat och miljö. Och tillsammans med LRF har vi haft ett gäng digitala klimatluncher där vi lyft allt från hållbar mat, framtidens mat (och jordbruk) till den heta frågan om skogen tillsammans med lantbrukare, skogsägare, klimat- och miljöorganisationer och forskare. Det har varit så intressanata samtal, så varför inte köra ett till?
Denna gång med rubriken kossor och klimat.
Du kan se hela samtalet nedan, men eftersom jag gillar sammanfattningar så kommer en här i raketfart.
Metan vaddå?
Vår planet är ju omgiven av växthusgaser som fungerar som tak och väggar på ett växthus (som det ovan). Ja, jag snackar så klart växthuseffekten! Den där effekten som gör det varmt, göttigt och gynnsamt på vår planet. Vi människor är beroende av växthuseffekten. Men i takt med att vi släpper ut allt mer växthusgaser så blir växthuset för tätt. Det blir helt enkelt för varmt.
Metan är en extremt kraftfull växthusgas som står för en femtedel av alla utsläpp. Metan är lååååångt mer kraftfull än koldioxid, meeeeen kortvarig. Utsläppen av koldioxid ligger kvar och påverkar i upp till 1 000 år (kan vara bra att känna till med tanke på inställningen till att sänka utsläppen nu vs sätta långsiktiga mål om att sänka dem långt in i framtiden), medan metangas däremot försvinner ur atmosfären efter sisådär en tio år.
Så metan kan liknas vid ett godis-tefat. Sur som tusan, men vips så är den borta, medan koldioxiden är mer en seg kola. Försvinner fasen aldrig.
Men till skillnad från godis är utsläpp något vi inte vill ha för mycket av – varken metan eller koldioxid.
Ungefär hälften av alla metan-utsläpp är naturliga och kommer från våtmarker och vilda idisslare som exempelvis älg. Det liksom ingår i konceptet natur.
Den resterande hälften då? Den står människan för genom naturgasledningar (remember läckan från Nord Stream?) och jordbrukets utsläpp (hej gödsel och kor som rapar metan).
Jenny Jewert från WWF berättade att våtmarker är viktiga för den biologiska mångfalden, men metanutsläppen från våtmarker är lika stora som utsläppen från jordbruket och avfallshanteringen tillsammans. Många våtmarker dikades ur (torrlades kan en säga) för många decennier sedan för att skapa odlingsmark, men problemet med detta är att dessa marker nu läcker koldioxid. Så vad ska en göra? Ha våtmarker som är bra för biologisk mångfald, men läcker metan? Eller ha marker som läcker koldioxid?
Svaret? Att återställa våtmarkerna räknas ha en större vinst för klimat och miljö.
Koldioxidutsläppen måste nämligen ner till noll eftersom effekterna är så långvariga, medan vi faktiskt kan tolerera en viss mängd metanutsläpp. Men det gäller att hitta en balans.
Hitta balansen mellan utsläpp och sänkor
Innan den industriella revolutionen var alla utsläpp naturliga, berättar forskaren Rebecca Danielsson från SLU. Sen kom vi på den briljanta idén att elda kol och olja, och att vi kunde använda fossila bränslen till allt från bilar till flygplan till prylar.
Det blev en jädra fossilfest och utsläppen ökade i rasande takt. Där och då ruckades den där naturliga balansen.
Växthusgaser är ju inget dåligt – så länge det finns stora och många kolsänkor – skogar exemelvis – som suger upp gaserna. Men i dag är utsläppen tok för stora och sänkorna tok för små och få. Och CCS-teknik – lovordad teknik som ska suga upp koldioxid – är fortfarande något som ser bra ut på pappret, men tekniken är långt ifrån fullt utvecklad. Och ni vet, den knappa tiden …
Så vad göra? Är det kossorna som ryker?
För att klara klimatmålen behöver vi minska metankoncentrationerna med 55-60% från dagens nivåer och det viktiga är att plocka bort de metanustläpp som inte medförnågra nyttor, enligt Jenny Jewert från WWF. Något alla i panelen var ense om.
Vad är det för utsläpp som är lågt hängade metan-frukter då? Redo att plockas bort? Jo, i första hand är kan vi minska på fossila bränseln som naturgas, minska och också ta hand om avfall på ett smartare sätt (soptippar osar metan) och dessutom minska utsläppen från jordbruket. Enligt Victoria Thuillier på LRF står jordbruket för 13% av Sveriges territoriella utsläpp, och av de 13% är 40% metan från kor. Meeeen, när det gäller korna så kommer ju de med en miljönytta. De håller våra landskap öppna och bidrar till den bilogiska mångfalden. Så hur göra?
Men hur är det med kossorna då? Är de klimatbovar eller miljöhjältar?
Visst saknar en tecknade filmklassiker där det otvetydig finns en skurk och en genomgod. Men så lätt ska vi inte ha det. Kossor är nämligen – FANFAR – både skurk och välgörare. Kossorna må rapa metan, men de förser oss också med mat, betar och ger oss öppna landskap och en artrikedom som är svårslagen:
”Naturbetesmarker är Nordens motsvarighet till de tropiska regnskogarna när det gäller artrikedom” som Jenny Jewert så fint uttryckte det.
“it’s not the cow, it’s the how”
Men även om kossorna bidrar till mycket gott så måste metan-utsläppen ner. Rebecca Davidsson lyfte att vi bör använda korna till det de är bra på. Alltså att beta, hålla landskapen öppna, bidra till den biologiska mångfalden och – om en är lagt åt kötthållet – bidra till livemedelsförsörjningen. Inte hålla kossorna i stall och utfodra dem med spannmål och kraftfoder, för då försvinner liksom miljöhjälte-spåret.
Meeeeen, ja, det kommer alltid ett men.
Ett. Vi kan ju själva äta spannmål, men kanske inte är superhaja på att beta landskap.
Två. Och det ska sägas att om kossorna får spannmål så växer de snabbare, producerar mer mjölk och slutnotan för köttets koldioxidavtryck blir lägre. Men det forskas mycket på just det här: “it’s not the cow, it’s the how”.
Så okej, vi har kommit fram till att kor är grymma på att beta, att de bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald just därför. Så varför driver LRF frågan om att ta bort beteskravet (som slår fast att mjölkkor ska ha tillgång till bete en viss tid av betessäsongen)?
Victoria Thuillier från LRF svarade att det fanns flera skäl till att det driver frågan. Bland annat på grund av konkurrenskraft. Den här typen av lagstiftning (beteskrav) saknas i många andra länder, och då blir det svårare för svenska bönder att konkurrera rent prismässigt. LRF har samtidigt haft ett förslag om att bönder ska få ersättning för att man håller djur på bete och därmed bidrar med mångfaldsnytta, men det är svårt att få igenom detta på EU-nivå.
WWF är starkt emot att ta bort beteskravet. Men låter (i min otränade icke-bonde-hjärna) vettigt att ge bönder ersättning? Eller vad tycker du?
Men pja, lite cow är det allt.
Globalt sett ökar antalet kor, medan antalet minskar i Sverige. Här har vi hälften så många nötkreatur idag som på 1930-talet. Med minskat antal betande kor så minskar också naturbetesmarker vilket i sin tur drabbar den biologiska mångfalden.
Och den här: Hälften av allt kött vi äter är importerat.
Importerat kött innebär generellt sett att djuren vuxit upp med sämre djurvälfärd, mindre bete, mer antibiotika och att det används mer bekämpningsmedel till fodret. Det är väl lite sisådär med miljötjänsterna så satt säga. I Brasilien – som är en av världens största producent av nötkött – genererar köttet enorma summor pengar, vilket ofta leder till att känsliga, artrika områden – som Amazonas djungler – får stryka på foten till förmån för den luckrativa köttindustrin.
Summa sumarum?
Vi bör helt klart dra ner på köttätande (och ja, det går så klart bra att skippa köttet helt om en så vill), och vi kan göra det utan att svenska bönder kommer i kläm (apropå att hälften av allt kött är importerat). Och om/när vi väl väljer att äta kött så ska vi så klart efterfråga naturbeteskött som bidrar vi till att korna får uträtta sina miljötjänster.
Och hallå, det här med beteskravet, det måste vi ju komma till rätta med – right? Som Jenny Jewert sammanfattade frågan: Alla som sett ett kosläpp vet hur mycket korna älskar att komma ut.
Vad tror ni: Är extra ersättning en väg att gå?
Själv så är jag köttätare som i stort sett aldrig äter kött. Jag äter i säsong, och nästan uteslutande veganskt eller vegetariskt. Men ibland äter jag kött, och då efterfrågar jag närodlat naturbeteskött.
Baaam! Karlstad först i Sverige med elevborgarråd!
Har har ni en orimligt stolt person!
Tillsammans med Maria Soxbo kommer jag under de närmaste månaderna att jobba med ett historiskt, klimatvettigt projekt som alla kommuner borde copy with pride.
Karlstads kommun (min hemkommun!) blir först i Sverige med att instifta elevborgarråd.
What?
Jo, tanken är att låta barn och unga – medborgare som ännu saknar rösträtt – göra sina röster hörda och kunna påverka sin framtid. Alla Karlstads kommuns mellan- och högstadieskolor ska vara med och tillsammans lära sig mer om klimatfrågan och spåna fram idéer och lösningar för att sänka kommunens utsläpp i linje med Parisavtalet. Utan att någon kommer i kläm.
Detta är så viktigt.
För när vi ska ställa om, sänka utsläppen och förändra samhället så behöver det ske på ett rättvist sätt. Fler behöver komma till tals, erfarenheter och förutsättningar måste vägas in, så lösningarna inte gynnar de som redan har allt. Vi behöver lyssna på varandra.
Karlstads kommun jobbar efter ett mission att deras eleverna ska vara demokratiska, nyfikna rebeller, och med tanke på att barn och unga i dag inte har rösträtt – möjlighet att påverka sin framtid genom val – så vill Karlstad kommun skapa arenan för nästa generations idéer och möjligheten att påverka, tycka till och få sin röst hörd.
Förutom att förbereda eleverna genom att på ett åldersanpassat sätt berätta om utmaningar och möjligheter, så ska vi också utbilda rektorer – och därefter all personal som vistas i skolmiljö – i klimat, miljö och hur en bemöter ungas oro.
Enligt en undersökning från Novus – gjord på uppdrag av organisationen Våra barns klimat– tror 46% av unga mellan 12-18 år att vi inte kommer att lösa klimatkrisen. Det är inte bara en djupt tragisk siffra, utan också oroväckande. Att en stor del av unga saknar framtidstro.
BRIS larmar om att samtalen kring klimatoron ökar, och det är viktigt att vuxenvärlden får rätt redskap för att bemöta denna oro.
Inte förminska eller vifta bort med ett “det löser sig”, utan hjälpa unga att göra sin röst hörd och vara en del av lösningen. Så att Karlstads kommuns elever just ska kunna vara demokratiska, nyfikna rebeller!
Projektet gäller Karlstads alla kommunala grundskolor (elevborgarrådet riktar sig till årskurs 4-9, men förskola och lågstadium kommer också få vara med på ett hörn (så klart)).
