Uppsala, oktoberprakt och Pelle-parken

I lördags var jag och Johanna inbokade för föreläsning på Stadsbiblioteket i Uppsala.
I vanlig Sundh-karavan-style drog jag jag med John och kidsen och passade på att göra en heldag av det hela!

Det var evigheter sedan jag var i Uppsala, men jag tror att mina upplevelseögon blivit allt mer känsliga, noggranna och uppdaterade. Fuck, vad fint det är. Kan inte låta bli att svära.
Jag fick ont i magen vid tanken att jag ALDRIG HAR BOTT I UPPSALA.

Och insikten att jag förmodligen aldrig kommer att bo här. Aj. Jag har en annan plan/dröm i livet, och den innehåller inte Uppsala. Men lyllo alla som bor här. Det var lite som att kliva in i en film, där hösten aldrig varit vackrare. Trenchcoat-klädda studenter med baskrar på sne sparkade i löven och ledde sina välanvända cyklar genom staden.

Nästa höst vill jag spendera en hel helg här, och liksom låtsas lite att jag bor här.

Blir ni också alldeles varma och lyckliga av att fylla ögonen med kullersten, knalliga husfasader och filmiska byggnader?
Jag tänker ofta på den där skillen, egenskapen. Att jag är så glad över att ha den. För mig är inte januari något jag vill fly ifrån, det är något jag vill fylla med knastrande snö eller middagsljus medan slasket smattrar mot rutan.

Föresläsningen skulle börja vid 14, så förmiddagen skulle spenderas i Pelle Svanslös-parken.

Höstklädd i pennkjol som min kompis Amanda har lagat åt mig! TACK!

Ullkappa, ullhalsduk, återvunna strumpbyxor från Swedish Stockings och mina senapsgula mockaskor.

Höll på att aldrig komma fram till lekparken för allt skulle upptäckas.

Efter lååååååång promenad genom Uppsala så insåg kidsen storheten i målet. Pelle-parken. Vilken lycka!
Fasen vad jag älskar sådana där specialgjorda lekparker, som ger känslan av en minivärld.
Tipsa din kommun om Lekplatsbolaget vettja.

Vid lunch rullade vi tillbaka samma väg som vi kom.

Käkade sen lunch på saluhallen (efter tips från snäll följare, TACK!) och sedan blev det föreläsning för hela slanten. Denna gång tjocknade det i halsen på mig. För mina ungar var i rummet intill, och där stor jag och snackade om deras rätt så osäkra framtid. Men vi rodde det i hamn och träffade så många grymma, inspirerande Uppsala-bor! Bland annat en person på Klimatklubben Uppsala! SÅ glad över alla lokalklubbar som poppar upp!
HEJA!

Liked it? Take a second to support emmasundh on Patreon!
Loading Likes...

Detta inlägg har en kommentar

  1. Uppis är så mysigt! Är också lite ledsen att inte ha bott där, har dock haft möjligheten att låtsas-bo där en hel del, hehe.

Kommentera

Stäng meny