Biologisk mångfalds-minister? Decentraliserings-minister (hej närhet till det mest basala – oavsett var du bor)? Minister för cirkulär ekonomi? Minister för rättvis omställning?
Vilka ministerposter tycker DU att Sverige borde ha?
Det är sommar och det börjar närma sig säsongsavslutning för podden @soxbosundh (men lugn, lugn, vi har preppat så att det släpps avsnitt hela sommaren).
Nu ska ni få se på fina grejer!
Vårens projekt har ju varit att lerklina vår punschveranda, och nu har det blivit dags att lägga tak.
Men inte vilket tak som helst så klart.
Med hjälp av Carlstads kulturplåtläggs nu ett begagnat tak på punschverandan, närmare bestämt zinkplåt som tidigare legat på självaste Moderna Museet i Stockholm!
Taket har försiktigt tagits ner, och ska alltså få ett nytt liv på den värmländska landsbygden.
Nu har jag rensat i mitt arkiv av kläder och plockat ut, tvättat och hängt dessa godbitar på tork i trädgården. En ny kollektion av sommarsvalt når den cirkulära gallerian Rundgång innan dagens slut!
Detta är ett axplock ska sägas! Massor av plagg flyttar in i Rundgång.
I kollektionen finns gulliga barnklänningar och långklänningar …
Och några svarta stänk i form av cocktailklänningar och långklänningar.
Det snackas om försvar och beredskap från vår beslutsfattare, men föga om klimatkris. Men klimatkris och beredskap hänger ju ihop. På massor av olika sätt.
—> kollektivtrafik är resurseffektivt och minskar utsläppen, men är också prima för vår gemensamma beredskap. Genom att åka kollektivt gynnar du inte bara den lokala kollektivtrafiken här och nu, du är en förutsättning för att den finns kvar.
—> att handla lokalt minskar inte bara transporterna, det bidrar till den lokala ekonomin och vår gemensamma beredskap. Handlar vi lokalt gynnar vi lokala matproducenter. Vi är trots allt en förutsättning för att de finns kvar.
—> att ha cirkulära butiker, reparatörer och kunskap om hur man kan använda resurser om och om igen minskar utsläppen rejält, men det är ju också en förutsättning för vår beredskap. Skulle en pandemin eller annan kris kapa leveranserna finns kunskapen lokalt om det satsas just på detta. Så hej cirkulära satsningar!
—> cykeln är det mest resurseffektiva färdmedlet! I händelse av kris där bränsle blir en bristvara är en servad cykel och ett par vana cykelben högvaluta!
Vad vi behöver för vår beredskap (och för att minska utsläpp och säkra vettig framtid)?
Gröna städer och blommande parker (som gynnar biologisk mångfald = en förutsättning för vår matproduktion), kunskapsfyllda skolträdgårdar och skuggande skolskogar, stadsodling (allas möjlighet att odla mat), massor av cykelbanor, utbyggd kollektivtrafik, cirkulära flöden, reparatörer, REKO-ringar, lokala energigemenskaper – allt hör i hop med vår gemensamma beredskap.
Vill man inte satsa på detta på grund av klimat och miljö (varför man nu inte skulle vilja det?) – gör det för vår gemensamma beredskap. Right?
Den tysta majoriteten har seglat in i strålkastarljuset som tummen på vågen för klimatpolitiken och omställningen! Hela 89% vill ha skarpare klimatåtgärder, men ingen tror att någon annan vill samma sak vilket gör att det blir väldigt … tyst.
Och vi är ju flockdjur – vi gör som alla andra. Så kontentan? Inget händer. Undermålig klimatpolitik behöver modiga politiker för att bli vettig, men också en opinon. Och det är där den tysta majoriteten kommer in i bilden …
Så! Hur får vi fler att engagera sig? Flera att göra något? Och vad kan man göra? Och hur?
I ett viktigt avsnitt av Soxbo & Sundh dyker vi ner i engagemang, hur man påverkar denna (galna) värld och bidrar till att vända samhället rätt. Och vi gör det tillsammans med entreprenören, samhällsplanerare, hållbarhetsspecialist och den hutlöst engagerade Robin Rushdi al-sálehi!
Efter avsnittet kom jag på vad jag önskar mig! Att varje medborgare förväntas föra en sorts engagemangs-lumpen. En månad (eller mer) där man blir tilldelad en ideell organisation som på något sätt jobbar för att hjälpa andra, mota klimatkris i grind eller vända världen rätt, och där man får gå in med händer, fötter eller hjärna och hjälpa till där det behövs.
Bara för att få smak på vad som behövs, och hur meningsfullt det är att engagera sig.
I vår trädgård har vi en gammal grund, där det tidigare stått ett plastväxthus (som vi skänkte till förskolan i byn). Numera står ett badkar där, omgiven av syrénbuskar och en enorm vinranka som jag i år har stöttat upp hjälpligt av några armeringsnät som blivit över sedan bygget.
Hur som, jag drömmer om att göra något fint på den här platsen. Närmare bestämt bygga en kupol av gamla armeringsjärn. Men för det måste jag ju kunna svetsa. Och det kan jag ju inte.
Eller.
Nä, men nu ska ni få höra på fina grejer! När jag firade 40 bast för två år sedan så fick jag världens finaste present av två vänner. Vi kan kalla dem Lina, mest för att de heter Lina båda två.
Jag fick en svetskurs! Alltså hur mitt-i-prick-urtyiskt-Emma-Sundhigt?
Så i lördags pep jag och ena Lina hem till andra Linan, åt lunch och började hänget. Därefter drog vi till Linas brorsa – aka svetsläraren! Och där fick vi en kurs och även testa loss att svetsa bland hans skrot.
Armeringsjärn kanske inte är optimalt att börja svetsa med, men sånt är ju faktiskt skitsamma.
För titta vad vi tillsammans kreerade med hjälp av gamla armeringsjärn, vinkelslip och en svets (och en brorsa som kan svetsa)!
Ett rosentorn!
Nu ska jag bara införskaffa en lagom hög, lagom fin ros som ska klättra upp här – mitt i trädgårdslandet!*
Vad tycks? Och hur taggad blir en inte på att svetsa ihop en hel kupol?
Här har det varit workshop i lerklining hela helgen! Vi har blandat ler, kånkat hinkar och testat på både verktyg, ytor och blandningar. Det har varit så himla roligt, framför allt för att sådana här workshops lockar till sig så himla trevliga människor.
Titta så fint det blir!
Det jobbades både utvändigt …
Och invändigt. Så nu ska vi bara låta det hela torka!
Kommer bli så himla fint.
Efteråt såg vi alla ut ungefär så här.
Tusen tack Anja, Amanda, Jonatan, Siw, Signe, Åke, Annelie, Kim, Sabina, Anders, Anna och Jenny!
Hörrni, vad tror ni om att skicka mina (beggade) Shein-brallor till regeringen? Rosenbad? Avdelningen för kärnavfall? Ytterligare förslag?
Ja, det kan hända att jag ovetandes klickade hem en bralla märkt Shein från en secondhandsajt för ett par år sedan. Nu – flera år senare hittade jag den lilla, lilla lappen som satt undangömd och nervikt. Och nu vill jag bli av med liket, eh jag menar denna kemikaliefyllda bralla som står för så mycket skit. Men jag kan varken slänga eller skänka bort den.
Hur är det ens MÖJLIGT att KUNNA köpa mode (excuse my värmländska) fyllda med cancerogena och hormonstörande ämnen? Hur kan det vara lagligt/möjligt att skicka efter giftigt, ohumant producerat mode? Ska det verkligen ligga på konsumenten? Vad tycker du?
Vi snackar Shein och Temu, tar tempen på hur det går med omställningen hos de stora modeföretagen, vad nya EU:s nya ”Right to repair” innebär och får veta varför teknikmännent arga på Emily! Och Emily myntar ett nytt begrepp: RÖP! Vi utser också Emily till minister – nyfiken på vad hon gör när hon får makten i sina händer?
In å lyssna. Och föreslå gärna var jag ska skicka mitt farliga avfall, eh, jag menar brallan.
Fönstret må vara litet, men för mig är det pirrande stort!
Nu har vi nämligen satt in dessa fantastiska fönster! De sitter i kattvindarna, som i kidsens rum används som sovalkover. I mitt och Johns sovrum kommer kattvindarna vara just regelrätta kattvindar (hej klädgarderober och förråd).
Dessa fönster är nytillverkade efter en gammal förlaga som jag hittade i en byggnadsvårdsbutik. De äldre förlagorna ska renoveras (de var mer murket än omurket så att säga) så småningom, men använde en del av glasen från förlagan. Resten av glasrutorna har jag skurit till av gammal trasglas från husets övriga begagnade fönster.
Detta med att ha fönster med glas i fallande storlekar – vilken smart grej! När ett glas går sönder i det största fönstret kan det återbrukas i det mindre och så vidare och så vidare. Genialiskt!
En sovalkov tar form. Hur mysigt?
Och så här ser det ut från utsidan.
Det är ju en hel del kvar – som att bygga vägg, lerklina och pja, putsa fönstrena. Men bara att SE dem på plats är en fröjd.
Hojt du som bor i Bergslagen – nu har du en pangchans som du bara inte får missa!
Runt om i Sverige puttrar det av drömmar och idéer som skulle kunna göra skillnad för såväl platsen en bor på, som vår gemensamma framtid. Och med hjälp av Leader kan drömmar och smartheter bli verklighet. Yep! Leader (som finansieras av EU, svenska staten, kommuner och ibland regioner) jobbar för att hela Sverige ska leva och landsbygden frodas, och delar ut stöd för att ge gnista till projekt som gör skillnad. Med ideellt arbete kommer en långt – med stöd når en ännu längre. Och vet ni vad! Nu har du som bor i Bergslagen möjlighet att förverkliga dina idéer! Och at your service: Undertecknad och Maria Soxbo.
Vi har nämligen fått världens roligaste uppdrag! Under 2025 kommer vi att jobba som miljöinspiratörer för Leader Bergslagen och hjälpa till att vaska fram outstanding projekt! Leader Bergslagen har 8 miljöcheckar att dela ut till vettiga, lokala miljöprojekt som bidrar till att “Värna om naturen”, och vårt jobb är alltså att hitta riktigt grymma projekt för Leader att stötta! Det kan handla om insatser som bidrar till ökad biologisk mångfald, resurs- och energieffektivisering, förbättrad vattenkvalitet eller kortare leveranskedjor. Vårt uppdrag? Inspirera, coacha och se till att idéerna kan förverkligas! Nyfiken? Vi har snott ihop två träffar i maj på ljuvliga platser (som förstått detta med hållbarhet).
8 maj kl 18:00-19:30 på ljuvliga Färna herrgård i Skinnskatteberg.
Bor du i Bergslagen (södra Dalarna, norra Västmanland eller norra Örebro län) och skulle vilja driva ett miljöprojekt och göra skillnad där du bor – kom och inspireras! Det bjuds på inspiration, fika och en massa pepp! Föreningar, företag, stiftelser och andra organisationer kan ansöka om de åtta miljöcheckarna, som alla är på max 30 000 inklusive moms. Anmäl dig via länken här (så att vi vet hur många som kommer). Och dela gärna inlägget vidare så fler eldsjälar i Bergslagen hittar dit! Och har du sen en konkret idé kan du också boka ett digitalt coachnings-snack med oss för att bolla dina tankar med oss helt kostnadsfritt.
Min dröm – vidare mot verklighet Jag bor ju på landsbygden i Värmland, i världens bästa by (en gnutta partisk – det kan erkännas). Just nu håller jag, ett gäng bybor och den lokala idrottsföreningen på att förvandla en gammal skola i bygden till ett bubblande allaktivitetshus – på gång- och cykelavstånd. I min gamla by fanns det mesta förr – fritidsgård, skola, mataffär, tillgång till kulturskolan. Nu finns hälften kvar (och en förväntas kuska in till närmsta stad för att kunna ha en aktiv fritid), vilket ofta kräver bil och utsläpp.
En viktig del i omställningen är ju decentralisering, så why not make some change?
Vi vill att den gamla skolan ska kunna nyttjas som replokal, makerspace, biosalong, våffelcafé, co-working-space, fest- och samlingslokal och för utökade idrottsaktiviteter, kurser, föreläsningar, läxläsning, pensionärsträffar, cykel-bingo, TV-spels-kvällar och konserter. Här ska också delningsmöjligheter infogas, med symaskiner, verktyg och sällskapsspel. Kanske anlägga en äng och trädgård som gynnar biologisk mångfald intill? Målet? Skapa en levande landsbygd där det finns möjlighet att hitta aktiviteter för både barn, unga och vuxna – utan att vara beroende av att kuska in till Karlstad med bil. Gynna delnings- och cirkulär ekonomi, uppsatta klimatmål och dessutom bidra mer till barn/ungas (och vuxnas!) vardag i bygden. En plats där generationer kan mötas, men där det finns ett uttalat mål att gynna barn och unga. Och vet ni vad! Vi har precis fått stöd av just Leader så att vi kan rusta upp huset, bygga plank mot den trafikerade riksvägen och ge huset magi. Kort och gott: Leader hjälper oss att spänna målarduken så att vår fantasi ska ha någonstans att ta vägen och att det ideella arbetet får medvind!
Det kan te sig en aning egoistiskt, men jag vill bo i världens smartaste, härligaste by – därför engagerar jag mig tillsammans med andra för att skapa just det.
Det ger en go känsla i kroppen att bidra till platsen en bor på – det skapar mening! Så passa på alla Bergslagen-bor – sök en av alla miljöcheckar! Kanske är det starten på något magiskt? Viktigt? Historiskt?
