Nämen här kommer en uppdatering från det Sundhianska hemmet där det numera rådet harmoni mellan djuren! Detta var ju det vi var mest oroliga för – hur katten Sockan skulle ta emot hunden Charlie! Men – som synes – går det bra!

Charlie vill nog leka lite mer än Sockan och Sockan tycker nog att det är lite väl hetsiga rörelser going on. Men LYCKAN att se dem tillsammans!

Samt ett stort och ljudligt pjuuu.

Hej på er!
I slutet av februari flyttade ju en liten hundvalp in i vårt liv.
Detta är kanske det mest otippade i mitt liv hittills – kattmänniska som jag är.

Men jag gillar (tydligen) att utmana mig och slänga mig in i tvära kast. Om det så är att säga upp mig från prestigefyllda modemagasin för att hänge mig åt omställning, flytta från sekelskifteslägenhet Midsommarkransen till en liten verkstad på landsbygden och sen bygga ett hus av … halm.
Jag som älskar trygghet slänger mig – trots allt – ofta ut i förändring på något konstigt vis.

Har jag haft hund tidigare? Nej. Kan jag något om hundar? Inte ett skit, jag vet inte ens hur man klappar en hund (vad gillar den? Inte en aning). Tycker jag om hundar? Mja, jag gillar mina kompisars hundar, men i största allmänhet tycker jag mest att det luktar hund (av naturliga orsaker) och det här med att en måste plocka upp deras bajs? Huva.
Mina erfarenheter av hund? När jag var liten brukade jag och min tremänning låna bygdens hundar för gå promenader (något jag älskade). Så är jag en rimlig person att skaffa en hund? Absolut inte.

Men som tur är lever jag i en familj som inte enbart består av mig själv. Min man – uppvuxen med hund och extremt vetgirig när det gäller hund – har varit drivande. Hunden är framför allt hans och ena barnets (som längtat efter hund, läst på en massa och är fullkomligt outtröttlig när det gäller just hundar) dröm. Men jag smälter, det gör jag.
Och det fina med att vara människa är ju att man får förändras. Lära sig. Bli piggt överraskad av sig själv.

Så nu bor Charlie – en Australien Shepherd – hos oss. Och han är så gullig. Det är omöjligt att inte smälta, gosa och jag som älskar att gå promenader får ett par kilometer i benen varje dag! Toppen ju! Tycker också att det är vansinnigt roligt att lära honom saker! Så det har blivit min roll i familjens nya projekt: Charlie! Eller projekt, och projekt. En hund är en familjemedlem, men omställningen till hundlivet är ett projekt.

Så hur går det då med det nya hundlivet?
Det ramlade in några frågor gällande hund, som jag tänkte svara på:

1. Jag undrar hur valplivet har börjat?
   – Valplivet har börjat bra … och kaosigt! Mycket känslor i början (puppy blues?), och så klart en omställning eftersom han är liten, behöver rastas stup i kvarten och inte kan lämnas ensam. Men är faktiskt överväldigad i hur mysigt och fint det är, och också överraskad hur fel jag har bemött hundar nu när jag på riktigt börjat läsa på.
   Den största utmaningen är helt klart när Charlie får spel, biter på allt och härjar loss. Och det faktum att John är förstahandsvalet, vilket gör att han kan vägra gå med mig på promenad. Det är totalstopp. Lirkar och joxar, och kämpar på.

   Så ja, det är inte bara gulligull och söta valpbilder. Och kan ha varit lite kaos när John var bortrest på konferens i tre dagar och jag var ensam med barn och valp, med poddinspelning, hämtning och ja, herregud. Första dagarna gick helt okej, men sista dagen bröt jag ihop en smula när jag skulle laga middag och samtidigt hade en valp hängande i byxbenet. Men det fina i alla utmaningar att jag tvingas läsa på en massa kring hur jag ska göra för att bemöta Charlie och liksom göra det så bra för honom som jag bara kan. Så, kontentan? Lär mig asmycket. Och ja, det är kaos.

   

2. Vad är det bästa med att ha hund?
   – Att vi är ute så mycket och vardagen har fått en extra guldkant. För någon vecka sedan pratade jag och John om hur mycket mer vi pratar med varandra nu när vi går långa hundpromender tillsammans över lunch. Avhandlar allt mellan himmel och jord.  Det som tidigare var en kamp – att få med hela familjen ut på skogspromenad med fika – är en baggis! Bådar gott för både svamp- och bärsäsong så att säga! Vi packar ryggsäcken med kaffe, fika och saft och så leker vi “sök”. Kurragömma 2.0.
   Det är imponerande hur mycket mer barnen är ute och det känns redan nu som att det nya hundlivet öppnar upp naturen på ytterligare en nivå.
   Det psykiska måendet – den sociala hållbarheten – kanske aldrig har varit bättre (minus kaos-dagarna)?
   Och det är något himla fint, viktigt och bra att ha ett gemensamt projekt. Att tillsammans lära sig mer om att ha hund och jag tycker att det är något vettigt i att ett barn kan bli expert och lära sina föräldrar knep, ge tips och trix.
   Vi gillar att vara hemma och att ha hund ger ytterligare en guldkant på det hela, helt klart. Sen är ju tanken att Charlie ska få jobba också – vakta höns och i framtiden även får.
3. Kan du inte berätta lite om varför ni valt denna rasen i er familj, den är ju så otroligt söt så det finns inte men tänker att den kräver väldigt mkt aktivering! 
   – Vi valde Australien shepherd för att vi ville ha en hundras som kan valla (framtida får), är lättlärd och är aktiv. Vi är aktiva, gillar att gå i skogen, leka, vara ute och sökte en hund som ville och kan vara med på allt vi hittar på. Vi har ju ynnesten att jobba hemifrån, och jag är norra Europas sämsta utövare av aktiviteten “ta pauser”.  Jag köttar – stillasittande (om det inte är byggdag)! På helgerna är det tvärtom, då sitter jag aldrig till. Och att ha hund tvingar till balans och pauser. Så, jag tror detta med hunderi är bra för mig. Sen är det ju något visst att moffla in sig i denna lurvtuss när världen är som den är och en jobbar med svåra ämnen. 
4. Hur går det med katten?
   – Faktiskt ganska bra! Vår lilla Sockan har hållit sig på lagom avstånd, men varit är så nyfiken så! Och hon har flashat med allt kattigt hon kan komma på: hoppa upp i träd och i fönsternischer. Hon njuter i all sin kattighet. Charlie vill så gärna leka, men det dröjer nog. Han respekterar hennes space. Ibland – när Sockan får för sig att hälsa på Charlie med nos mot nos – blir Charlie så till sig i trasorna att han tror att de blivit BFF:s, men det är en skicklig hard-to-get-style som katten har.
   De senaste dagarna har Sockan börjat stryka sig mot Charlie, så det är nog inte långt kvar innan de delar viloplats.
5. Hur kommer livet se ut nu – med hund?
   – Inte en aning. Men hoppas som vanligt, fast med hund. Har sugit åt mig alla tips jag fått av rutinerade hundägare och ett av dem är att träna på att ta med valpen på allt ni vill ha med honom på i framtiden. Så vi tränar på att träffa människor, träffa andra hundar, åka bil, gå i stan och förra helgen tog vi med Charlie till Stockholm för att testa alla färdmedel i ett svep. Tåg, tunnelbana, spårvagn, buss, tvärbana. Vi vill ta med honom på allt vi kan tänka oss hitta på, och vill att han ska vara cool med andra människor, hundar och pja, tåg. Han ääääälskar människor kan jag lova. Skulle gå en promenad med honom i Gamla stan förra helgen och tänkte ta en av de lugna gatorna, men se det gick inte. Charlie ville prångt ner till Västerlång för att hälsa på exakt alla turister, så där blev jag stående ända tills jag fick BÄRA honom därifrån.
6. Mest överraskande med att ha hund?
   – Hur snabbt han lär sig! Han kan redan sitt, ligg, vacker tass, high five, rulla runt, höger och vänster (yep!) och sök! Och han älskar kurragömma. Detta är ju en hundras som gillar att lära sig, så det är ju lite som att åka Voi i ett maraton så klart. Men ljuvligt! Plus, börjar vänja mig vid lukten.
   Förutom det? Hur otroligt många som älskar hundar! Alltså som kattmänniska är detta en nya svär för mig. När vi var i Stockholm tror jag att jag pratade med säkert 100 personer under en helg – SOM JAG INTE KÄNNER. Denna lilla lurvtuss är verkligen en magnet, och visst har en hört talas om hundtricket, men hade ingen aning om att det var på denna nivå.
   Satt på Rosendahl med min kompis Lollo, och lille Charlie och det strömmade fram folk – vuxna människor – som ville klappa. FINT!
7. Har livet med hund det påverkat hållbarhetsvalen på något vis?
   – Nej, det blir snarare ytterligare en sfär att upptäcka. Allt från hundsele, koppel, hundleksaker, hundbur, matskålar, klosax, hundborste och grejer har köpts begagnat. Noll nyinköp. Vi väljer hundmat med lågt klimatavtryck, och är ju bara i början av att utforska alla veganska, larvbaserade och nytänkande alternativ. Men en favorit är redan insektssnacks!
8. Varför hund just nu?
   – För att vi är galna människor eventuellt? Planen var hund när övervåningen är klar. Är övervåningen klar? Nej. Men så fick vi nys om några hundvalpar i Värmland, och vi skulle ju bara kolla. Jo, tjena, det gick ju inte. Tjong pang så hade vi tingat en valp (som barnen fick välja).

Pja, detta var ett inlägg jag aldrig trodde att jag skulle skriva. Om att ha hund!
Mer kommer garanterat att komma.