Skulle ju lista mina klimatmål för 2020 i går!
Eh. Går ut hårt 2020 att lova saker jag inte kan hålla, haha. Bådar gott!
Men jag och min lilla familj blev spontaninbjudna på middag, så lista-klimat-mål-för-2020 fick stryka på foten till förmån för ett annat mål som jag satt upp för mig själv 2020: att umgås mer!
Men nu så! Ny dag, nya möjligheter.
Förra året satte jag upp 21 klimatlöften. Många av dem som handlade vad jag kunde göra, som person och individ, innanför hemmets fyra väggar. Givetvis tar jag ytterligare ett flygfritt år, försöker äta mer vegansk, handla i säsong, odla mer och cykla mer. Jobbar vidare.
Men.
Istället för att trycka på inåt, så vill jag sätta press utåt. Jag säger inte att jag är klar på individnivå, för det finns alltid saker att lära. Att förfina. Men 2020 ska handla mer om allt det där utanför min egen lilla sfär.
Dessutom kommer min egen sfär att vara fullproppad med andra göranden. För 2020 kommer att vara ett omvälvande år. Jag ska berätta om allt i sinom tid, och medan jag landar i det så lägger jag energin åt detta:
1. Klimatsmarta pengar.
Se till att mina pengar jobbar mer hållbart. Byta till en klimatsmartare bank (håller på att styra upp detta nu), placera om mina pensionspengar och se över mina utgifter så de inte bidrar till en massa skit.
2. Ta ett ny-köpfritt år. Förra året hade jag som mål att alltid kolla begagnat-marknaden innan jag köpte nytt. Det mesta finns ju redan. Det gick faktiskt över förväntan. I år tänkte jag dra detta lite … längre, hehehe. 2020 försöker jag mig på ett ny-köpfritt år och gå all in begagnat när det gäller möbler, kläder och inredningsdetaljer. Jag gillar ju att ha mål för det bidrar till att jag tänker till innan. Det blir mindre begär och mer behov. Tapeter till övervåningen på torpet blir ett undantag. För i vår ska jag tapetsera det sista rummet däruppe.
3. Skriva böcker. Förra året skrev jag “Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft” tillsammans med Husligheter och Johanna. Och under 2020 ska vi skriva fyra små böcker om klimatet för Novellix. Jag är så taggad! På tisdag drar operation skrivperiod igång på allvar, och förhoppningsvis kan vi lämna manus i slutet av januari – till fyra vassa, inspirerande och rappa böcker som gör skillnad.
4. Debattartiklar. Tillsammans med Maria Soxbo har jag skrivit debattartiklar som lyfter klimatfrågan på olika sätt. 2020 ska det bli mer! För jädrar vilket debattartikel-team vi är!
5. Trycka på. 2020 är året då jag trycker på beslutsfattare genom att faktiskt skriva ett medborgarförslag eller på annat sätt påverka. Jag har redan försökt få hastigheten sänkt på vägen vid vårt torp, för att göra det mer gynnsamt att cykla. Och nästa steg är att trycka på för en cykelväg i mina hemtrakter i Värmland. Mina föräldrar är beroende av bil för att ta sig till närmsta badplats, eftersom det inte finns några cykelvägar dit. Det är en kort bit att cykla, men för att komma dit så måste en ut och vingla på 90-väg. Inte en dröm för någon. Särskilt inte i gassande värme.
6. Miljögrupp i min BRF. Starta en miljögrupp tillsammans med några grannar i våran bostadsrättsförening. Se hur vi kan leva mer hållbart, göra av mer mindre energi och spara på resurserna i Midsommarkransen.
Vad är dina klimatlöften eller klimatmål för 2020?
Loading Likes...
Mitt klinatmål är att vår (nu) tremånadersbebis ska använda tygblöjor majoriteten av tiden. En stor del av dem ska vara köpta begagnade. Har börjat gaaanska bra, men tänker att det måste vara på en nivå vi orkar också. Men tänker att det är bra med mål ialf! Och sedan är målet att ha yterligare ett flygfritt år och att fortsätta köpa den största delen av bebisens kläder begagnade.
Jag tänker samma: bra med mål liksom!
Du får gärna skriva mer om miljögruppen om ni startar än, vill gärna göra något liknande! 🙂
Absolut! Vi drar i gång nu i slutet av januari! Så peppad!
Å Emma! Jag som precis hade tänkt skriva något till dig om det här med för höga hastigheter på landsbygden som försvårar cykling (för vår del så väljer vi ibland bort cykel av säkerhetsskäl och får snällt ta bilen, känns ju sisådär minst sagt). Vi håller på att försöka få igenom en sänkning där vi bor, vi har kommunen med oss men det är dessvärre inte de som fattar beslutet och ja vad ska jag säga, bilarna har lite mer status hos beslutsfattarna… måste ju finnas mängder av ställen som är i behov av detta, du som lyckats hur gjorde du? Har du någon idé hur detta skulle kunna lyftas?
Hej Emma,
så bra arbetat med allt förra året och det låter ju som att upplägget inför detta drar i en växel till!
Något jag saknar från både dig och Maria Soxbo är en aktiv och inkluderad analys av vad det klimatmässiga avtrycket är av att ha dubbla boenden och den ökade resmängd det innebär – gasfärja eller ej. Inte för att jag tycker att ni inte skall ha detta boende eller för att hänga ut er utan helt enkelt för att analysera det som verkar vara i det närmaste svensk praxis, att äga mer än ett boende på olika orter. Tack igen för allt arbete – keep up the good work!
//Sickan
Hej! Jag har problematiserat detta både en och två gånger, men det kanske tåls att ta upp igen. Ja, jag ställer mig frågande till att ha två boenden. Även om jag själv har det, även om båda är små. Mitt eget skav, och min egen kritik mot mig själv har vi ”löst” genom att hyra ut torpet under tiden vi inte är där, till människor i behov av korttidsboende. På så vis är det till nytta. Och mår bra. För gamla hus mår ju bra när någon bor i det. Som sagt. Jag funderar på detta mycket och försöker göra resorna dit så smarta och långvariga som möjligt. Sparsamt med andra ord. Och försöker att inte vara så bilberoende på plats.
Varma hälsningar emma
Hej!
Alla dina fina stickade kläder du lägger ut är det något du gör själv eller fyndar?
Skulle så gärna vilja klä mitt barn i stickade kläder är ju sååå fint!
Hej! Toppen med påtryckning av cykelväg ansluten till vad jag antar är väg 63? 🙂
Förra året gjordes ett medborgarförslag som fortfarande verkar vänta på vidare hantering (snark), kanske kan det vara till hjälp eller iaf bra att veta?
Här här förslaget https://karlstad.dialogportalen.se/proposal?pid=377
Hälsningar från landsbygden norr om Molkom. 🙂
Gillar det med nyköpsfritt.
Och att inspirera andra.
Själv ska jag stanna på marken, minska köttet på talriken och säkert en del annat.
Heja!
Är dålig på att uppfylla storslagna löften och tar en bit i taget, vet att jag inte pallar för mkt ambitioner på flera fronter samtidigt, gapa över lagomt liksom. Provar köpfri månad nu! Och blev påmind av din text om att cykel på Gotlandssemestern är en bra idé, kanske ta med egna på färjan över helt enkelt, känns smidigt. Annars fortsätta med alla småbeslut i vardagen om mat, matlådor, inköp, lagning och miljöengagemang. Många bäckar små! Sen är inte alla ens beslut bra, såklart, men visst växer det en fokuserar på va? Bättre lägga krutet på det bra än det dåliga 🙂 Ser fram emot att fortsätta följa dina texter och höra om klimatval och funderingar kring livsbeslut! Tack för att du gör det du gör. Kram!
Du behöver inte skriv någon bok om klimatet. Elsa Widding har skrivit boken ”Klimatkarusellen”. Jag är också civilingenjör och säger som raketforskren Ernst Stuhinger: “Vägen till tro är kort och bekväm, vägen till kunskap är lång och hård.” Efter att ha ägnat två år att utröna varför temperaturen började falla 2015 här på Teneriffa är min slutsats kort: Solen styr väder och klimat och CO2 är livets gas. Det är 10 grader ute men vi har ullvästar.
Tack Björn för din kommentar. Jag tror definitivt att det behövs fler böcker om klimatet än bara en, och det borde ju du – som civilingenjör som förmodligen gillar fakta lika mycket som jag – också uppskatta.
Solen styr väder och klimat, liksom många andra parametrar. Och ja, vi behöver CO2 för att överleva, och till växthuseffekten som vi är beroende av. Men inte så mycket CO2 så klart. Men det där vet ju du!
Allt gott
Emma
Emma, innan jag började djupdyka i ekvationer och teorier, trodde jag att Jorden fungerade som ett växthus. Det var Svante Arrhenius (Nobelpristagare) som fann att man i ett slutet rör kunde registrera att CO2-molekylen liksom H2O-molekylen vibrerade under inverkan av infraröd strålning. Han gladde sig åt upptäckten och tänkte att man med CO2 kunde skapa ett varmare klimat. Emellertid är inte Jorden inte någon växthus med fönsterrutor som man kan öppna för att släppa ut värmen. Det viktigaste med Svantes forskning var detta: ”Det råder ett logaritmiskt samband för koldioxidens klimatpåverkan.” Det är precis motsatsen till ”tröskeleffekt”.
Det finns ett område som är dåligt utforskat, molnbildning.
Sedan 2015 har den kosmiska strålningen ökat med 18%. Samtidigt har den magnetiska strålningen från Solen varit mycket svag. Då har solen inte förmått styra undan den kosmiska strålningen. Resultatet är att det bildas mycket låga moln som inte ger någon nederbörd. Jag frågade den främste ”molnforskaren” Henrik Svensmark varför vi inte får mycket regn när vi plågas av de kylande molnen. ”Det beror på att det finns flera molnkondensationskärnor som resulterar i mindre molndroppar som har svårare tid att krascha och därmed bilda regndroppar. Detta innebär också att molnen lever lite längre och att det verkar mer molnigt. Så det är ganska relaterat.”
En annan forskare, Valentina Zharkova, har forskat kring solfläckar och dess inverkan på klimat.
Innan Du skriver någon bok ägna litet tid åt dessa forskare – de kanske tillsammans får ett Nobelpris när vi går in i en ”kylig” solcykel 25.