Ungefär ett år har gått sedan vi köpte en begagnad elbil – en Nissan Leaf. Så nog är det är hög tid att sammanfatta vad en lärt sig under året?
Precis när vi köpt elbilen så skrev jag inlägget Guide: Köpa elbil?  som du kan läsa här.
Varför en guide? För pja, det är inte samma sak som att ha en fossilbil – thank gaaaad, nya vanor och beteenden.
Bara en sån sak att en knappt använder bromsen (!?) när en kör eftersom motorbromsa is the shit (och en samtidigt laddar batteriet), en kan ladda hemma och långkörningar kräver lite planering eftersom laddinfrastrukturen är i uppstartsfas.
Så, vad har jag lärt mig? Vad har förfinats? Låt oss grotta ner i en del två av guiden!

Egen ladd
I höstas installerades egen laddare på garaget hemma hos mina föräldrar, och via Tibber kan vi ladda när elen är som billigast och renast. Vi laddar mestadels hemma, och kostaden blir i runda slängar 60 spänn i månaden för “bränslet”. Då får vi fullt batteri och kan köra i runda slängar 200 km.
Skulle önska en laddstation vid vår lanthandel här i bygden, för har en glömt att ladda är det banne mig alltid där jag drabbats av så kallad räckviddsångest (kommer detta ord in på nyordslistan?). Detta nya ord, som alltså innebär att batteriet börjar blinka om att det snart är slut. Det är bara ynka 5 kilometer från lanthanden och hem, men en kväll satt jag i 40 kilometer i timmen den sista biten, eftersom låg hastighet inte tar så mycket kräm så att säga.
Det fina med elbil är ju att den laddar upp sig i nedförsbackar om en lättar på gasen, så det finns små knep att ta till i fall det tryter.
Men än så länge har bilen inte stannat, trots att jag ibland kör ett vilt kort. Och om elbilen skulle få laddtorsk, så finns det tydligen knep. Som att vänta en stund och sedan starta om, för då finns det lite kräm kvar i batteriet. Obs! Detta är vad jag hört, har inte testat själv.

Brickor på bilnyckeln
När jag skrev guiden för ett år sedan använde vi appar när vi laddade vid laddstationer. Funkade helt okej. Men jag la ju upp min guide samtidigt som Anna-Maria, och hon hade ju fräsiga ladd-brickor på sin nyckelknippa. Det ville jag också testa. Sagt och gjort. Och jag kan varmt rekommendera brickor. Att använda brickor är smidigt, lätt och krånglar banne mig aldrig.
Kör fram till laddstationen, blippa brickan mot laddstationen och ta loss elslangen och plugga in i bilen. Och när du är klar: Blippa brickan och ta ur slangen. Klart!

Det sköna laddhänget!
Ja, det tar längre tid att ladda en elbil än att tanka en bensinbil. Moderna elbilar går allt snabbare att ladda och har också längre räckvidd (kräver färre laddningar). Men om en har en begagnad elbil med några år på nacken tar det cirka 20-30 minuter att gå från tomt batteri till fullt. Har en laddmöjligheter hemma är det ju sällan en behöver ladda, men under långresor är detta perfekta fikapauser eller en lunch. Sedan ska en aldrig underskatta laddhänget. Elbilar som står på ladd bredvid (om det råkar finnas flera laddboxar bredvid varandra) och pratglada elbilsägare! Har haft många otippade och fina möten vid ladden om en säger.

Temperatur
Vinterskylan förkortade räckvidden på vår Nissan Leaf under ett par kalla månader. Bor en norröver där temperaturen sjunker än mer och håller i sig längre finns bilmodeller utvecklade för just kyla. Den förkortade räckvidden drabbades oss inte särskilt, men ja, noterade att batteriet inte maxade 200 km. Vi valde ju en Nissan Leaf eftersom vi bara använder bil kortare resor. Några mil in till stan, till bekanta och vänner eller till otillgängliga platser dit kollektivtrafiken inte kan ta oss. Vid långresor tar vi tåget och vid resor under 5 kilometer tar vi cykeln, pga oslagbart. Under pandemin har vi dock använt elbilen desto mer till långresor, men nu är vi tillbaka i tågvanorna igen.

Olika ladd?
På offentliga laddstationer finns ofta tre olika slangar med tre olika kontakter. Och innan en sätter sig i en elbil eller för den delen riktar in sig på en laddstation – kolla så just din laddkontakt finns. Vi har CHAdeMO-kontakt, vilket finns på typ alla laddstationer. Bra att veta är att Tesla har egna laddstationer, och deras kontakter passar inte med vår bil. Tesla är lite som hemlig klubb. Dyrt medlemskap, men många förmåner så att säga.
En annan bra sak att veta är att även om det finns tre slangar på en laddstation så kan inte alla tre slangar användas samtidigt.
Någon gång har en fått stå å vänta på laddaren, medan någon haft långlunch och tänkt att en kan plugga in lika många bilar som slangar. Men det går alltså inte. En elbil i taget. Det borde vara standard med minst två laddstationer bredvid varandra kan tyckas. Men det kommer väl, med tanke på att elbilsförsäljningen kutar.

Favorit-ladd
Ett år in i elbilsägandet så har en ju börjat favorisera olika laddappar och laddstationer, och min favorit är Bee. Krånglar aldrig! Åker vi långt så använder vi nästan alltid Bee-appen för att se var närmaste laddstation finns. Det finns de appar som visar alla ladd-fabrikat ska tilläggas. Som Chargemap exempelvis.

Elbil räcker inte
Vi bor ett par mil från Karlstad, och är ibland beroende av just bil (som vi också delar med mina föräldrar). Men det är lätt att lura sig att tro att elbilen löser allt, och det gör den INTE. Det är inte heller en grej en “ska ha” eller måste ha bara för sakens skull. Det är ett transportmedel, inget annat. Om en vill sänka sina utsläpp så finns det inget som slår kollektivtrafik, cykel eller att gå. Så även om vi har elbil så försöker vi använda den så sparsamt vi bara kan, och endast om nöden kräver så att säga.
Jag älskar landsbygden, men en klar fördel med att bo i stan är att en inte behöver bil. Lyllo er, alla som bor i en stad!

När Värmland är som vackrast så piper vi en sväng till Stockholm, Gamla Midsommarkransen och bekanta gator och parker. Ena barnet är nämligen inbjuden till avslutning på förskolan, för att träffa alla kompisar och säga adjö inför skolstart (då många hamnar på olika skolor). Och vi passar på att stanna ett par dagar extra, träffa barnens farmor och farfar och krama ut det bästa ur stan.

Det ska bli så fint att se barnen träffa sina vänner, köpa med fika på AB café, hänga runt i Gamla Midsommarkransen och hänga med vänner. Och även känna hur det … känns.
GULP.
Jag är lite nervös måste jag säga. Jag har inte varit i Stockholm sedan jag tömde lägenheten och lämnade över nyckeln till mäklaren.
Tänk om det hugger till av saknad efter det gamla livet? Springet över innergården, all lek i Svandammsparken och det sociala livet. Jag saknar inte stressen, och den person jag blev av all trafik, men kanske kan jag njuta av det bästa ur två världar?
Och hur kommer det sen vara att återvända till Värmland? Går det att älska och ha båda?

Q: Mer om husplanerna! Har du gjort moodboard? Färg och materialval rent estetiskt. Hur drömmer ni om ert framtida hus? Hur känns det att ta farväl av gotlandstorpet? Kändes det rätt att sälja?
A: Halloj! Om vi börjar med torpet på Gotland så är det hundra procent tudelat. Jag kan få hugg i magen när jag tänker på torpet, de vackra solnedgångarna, den rosa bussen och den levande landsbygden. Alla människor. Pirret i magen (men också oron) inför att spendera en hel sommar där, göttet när grannen på sin klingande gotländska sa “makalöst” och hugget i go-magen när en ser de vackra, vitdammande vägarna. Ahh. Om det inte blivit Värmland så hade det blivit Gotland – alla gånger.
Samtidigt känns det enormt fint att vara i Värmland. Det är exotiskt, prunkande, som en djungel, och nya som gamla värdefulla kretsar. Jag tänker att alla känslorna får samexistera, och Gotland finns ju kvar. Genom att sälja kan jag ju upptäcka mer av Sverige, men också av Gotland. Och även kunna  semestera på det bästa sätt jag vet: tillsammans med vänner. Hyra något stort hus, hälsa på och verkligen umgås.
Jag älskar Gotland, men det låg lite geografiskt knasigt för oss och det var en drös med vänner som aldrig kunde komma och hälsa på. Dels för att vissa kompisar har jobb med ganska tajt framförhållning, vilket blev svårt när båtplatserna tog slut i ett nafs, men också för att det kunde vara fullkomligt svindyrt att åka under högsäsong. Och jag vill ju att alla ska ha möjlighet att hälsa på. Till Värmland är det lättare att färdas om en säger, och rälsen gör att det går i ett kick.

Moodboard till huset gjorde jag för ett par månaden sedan.  Här kan du läsa och kika på bilder. Och jag har en massa drömmar kopplat till huset. Att få se alla årstiderna, söka värme i höstrusket, spela sällskapsspel på punschverandan och alltid ha en öppen, välkomnande dörr. Till oss ska alla alltid vara välkomna. Som en annan Zorn. Och att bygga ett hus med gamla tekniker, med hjälp av lokala material och expertis. Vi har ju inte ens börjat bygga än, men shit Maj-Britt så många fantastiska, goa, glada och inspirerande människor jag träffat.
Kram emma

Q: Jag är nyfiken på omställningen till 45 kvadrat! Funkar det bra? Hur tar hela familjen det? Hur har ni löst smart förvaring? Vad funkar över förväntan och vad längtar ni mest efter i nya huset?
A: Överraskande skulle jag sammanfatta det med. Det fungerar HUR bra som helst! Det är mysigt som tusan, trots att vi har noll förvaring och det är tok-stökigt mest hela tiden. Det känns högtidligt och fint att få bo i den gamla verkstaden där en som barn har spikat, borrat och hittat på sattyg. Lärdomen är väl att det inte behöver vara så himla … fixat. Här är jag mer förlåtande, medan jag i stan ville ha rediga lösningar. Tids nog ska vi bygga en garderob i sovrummet, men det får bli sen. Just nu är det fullt fokus på att få ner frön i jorden, bygga hönshus och lukta på liljekonvaljer. Det gäller ju att prioritera va!
Kram emma

Q: Jag vill också veta mer om boendet! Hur går era tankar kring inredning, reparationer och praktiska lösningar när det bara är tänkt att vara ett tillfälligt boende? Lägger ni tid på att försöka skapa ett hem där eller sparar ni energin till det nya? Vad är viktigast med ert nuvarande boende?
Så många frågor…!
A: I början låg fokus på att få i ordning hyfsat, och vi har lite småfix som vi skulle vilja göra så småningom. En garderob i sovrummet exempelvis. Det behöver vi. Just nu delar vi sovrum med en bergvärmepump och en frys, hahaha. Men planen är att flytta frysen (även om det är väldigt behändigt när kollar SVTplay  i sängen och är sugen på glass),  och bygga en garderob av pärlspont. Och så vill jag måla barnens våningsäng och bygga ett litet förvaringsskåp av ett gammalt fönster i köket/hallen (en går alltså rakt in från trädgården in i köket). Viktigast i vårt nuvarande hem? Ja, men det är kanske att det är mysigt, och myset är ju lätt att få till på 45 kvadrat om en säger. Och, jo, en sak till: Att barnen har varit med och skapat hemmet. De har valt färg i köket, målat väggar, lagt lergolv och varit delaktiga. Det är liksom VÅRT hem.
Kram emma

Q: Instämmer med Linas kommentar! Vill gärna höra mer om boendet, dels lösningarna för att bo mindre, dels allmänt hur ni inrett (om det inte känns för privat att visa).
A: Alltså vilken otroligt ödmjuk och fin kommentar <3 Jag tänkte visa er runt här pö om pö. Förr visade jag mycket av barnens rum, men jag tänker att de ska få ha sitt stök i fred. Och sitt privatliv. Men en kik tar vi tycker jag, sedan får de vara i fred <3
Lösningarna då? Jag vet inte om vi har så bra lösningar? Vi har ju tjoffat ihop två boenden till ett, sålt av massor, magasinerat typ rubbet från lägenheten och bor med möblerna som vi hade på torpet och ett ihopplock från uthusen. Ändå tur att det var ett litet torp om en säger, men mycket förvaras just nu. Dels i ett garage, i uthus och i min mosters uthus. Och så en bastu som vi använder som förråd. Det är många nödlösningar, men det funkar.
Planen är att inte köpa något nytt till det här boendet utan återbruka, återbruka, återbruka. Och det har gått finemang! Allt fåra köksstommar, våningsäng, krokar till hyllor är pre-älskade. Nu när en har gett sig in på stigen vill en ju inte avbryta trippen genom att köpa nytt tänker jag. Och samma sak ska det vara med nya boendet. Det är därför vi har sparat så mycket.
Kram emma

Q: Det nya huset; ska ni hamra och spika själva eller anlitar ni folk till det?
A: Både och! Vi kommer att anlita fantastiska människor till vårt bygge. Dels som kommer att hjälpa oss med grunden (hej stenar!), men också som har erfarenhet av att bygga och är taggade på projektet. Ganska tidigt hittade vi Jocke som är timmerman och driver Enkelstugan, har klimat-och byggnadsvårds-hjärtat på rätt plats. Pang-person som kommer hjälpa oss och lotsa oss genom detta projekt.
Kram emma

Q: Sen ser jag gärna ett inlägg om “landet-stilen” som du nämnt i ett tidigare inlägg. Tycker det är spännande hur ens stil, som jag ofta innan tänkt är helt beroende av ens personlighet, faktiskt kan ändras beroende på vart man bor och vilka behov man har. Jag växte upp på landet och hade ofta klänning eller kjol eftersom bästa vännen bodde bara huset bort eller så tog jag bussen. (Hade kanske klätt mig mer praktiskt om jag engagerade mig mer i familjens husskötsel och trädgård i och för sig…) Men nu när jag bor i en stad och cyklar/går överallt har jag märkt att jag hellre klär mig i mjuka byxor eller träningskläder som är sköna att röra sig i. (Är inget fan av att cykla i klänning tyvärr.)
A: Ja, landet-stilen måste få ta mer plats känner jag. För den skiljer sig ganska mycket från hur jag klädde mig i stan. Jag ägde ju knappt ett par strumpor, eftersom jag endast gick i stumpbyxor. Eller alltså, jag gick inte ENDAST i strumpbyxor. Det hade emellertid varit en syn. Plagg jag sällan använder nu för tiden: pennkjol, brougeskor och kappa.
Plagg jag bor i: Bralla, boots och stor, stickad tröja.
Plagg jag KOMMER att bo i: Shorts och stövlar. Samt lös-å-ledig-klänning. En klänning som en också han använda som nattlinne. Ni hör ju – jag vill helst gå i samma kläder dag som natt.
Kram emma

Q: Ja jag vill läsa mera om landet-stilen! Flyttade själv förra året från innerstad till utkant av stad vid skogen. Vill fortfarande känna mig småchic men samtidigt mera praktisk och smidig, hur gör man?
A: Varvar? Måste ändå säga att jag älskar det rejäla! Och sedan är det en fröjd att kliva ur jordiga brallor, duscha, lukta tvål och klä sig i klänning när en piper in till stan. Jag gillar mixen!
Kram emma

Q: OH! Får man beställa ett separat inlägg om pergola, tack på förhand?! Vi ska (antagligen) kirra en pergola i sommar och då vill man ju S Å K L A R T ha inspo till en hållbar och stilig variant. Om du har tid såklart, ingen stress. KRAM
A: JA! Snart ska jag visa det färdiga resultatet – gjord av hassel!
Kram emma

Q: Känns så ytligt, men hur ser din stil ut i vår? Älskar din stil och skulle gärna se mer styling?
A: Min stil i vår kommer att vara 100% pre-älskad. Träskor, uppvikt bralla och en stor kofta över det.
Kram

Detta gulliga, lilla växthus i plast står just nu på vår tomt. Men inte länge till.

I eftermiddag lyfts det upp på ett släp och åker på tour genom bygden för att därefter landa vid skolan och förskolan här i byn.
Där ska barnen få odla!

Känns så himla fint! Vettigt och viktigt.
I framtiden hoppas jag att odling och växthus blir lika vanligt i skolmiljö som basket, gympa och slöjd.

God morgon!
Hoppas allt är bra med er! Här i Värmland öser regnet ner och jag sitter nedkrupen i sängen, med nackspärr och stor kaffekopp. Har en fullspäckad vecka framför mig.
Ska vi kika?

måndag. Svara på mejl, förbereda jobb, käka digital lunch med #cykeluppropet-gänget Medveten i stan och Sophia Schyman och invänta att det ska sluta regna. Då plåta loss projekten på tomten!
Sedan har det lovats pannkaka med sylt och grädde till middag.

tisdag. Digital klimatlunch om skogen och vad den ska användas till. Missa försjuttsingen inte (anmäl dig här)
Detta ska bli SÅ intressant! Alla ser ju skogen som lösningen och det snackas om att göra kläder, inredning, hus, förpackningar och biobränsle av skogen. Räcker skogen? Vem har rätt till skogen? Hur ska skogen användas? Till trender som är ur tiden efter en säsong, bränna upp den genom biobränsle eller ska den stå kvar och suga i sig koldioxid? Maria leder samtalet, jag har koll på chatten och plockar upp frågor därifrån och slussar vidare till vår panel som består av LRF, Naturskyddsföreningen, SLU och en skogsägare.

onsdag. John fyller 40 bast! Världens bästa person!

torsdag. Spela in podd med Maria!

fredag. Stora plåtnings- och bloggdagen! Kanske hinner jag filma lite till alla Patreon-gullisar också? Kanske filma tomten och projekten? Och ska eventuellt göra en intervju till podden också.
Bilden här nedanför visar ett av projekten jag kämpar med just nu. Nedanför den stora hasseln tornar världens vackraste  plats upp sig, perfekt för trädgårdsmöbler och tårtkalas. Men där har det tidigare varit en grop. Jag har fyllt igen den med stockar, pinnar, löv och sand och tänkte ge mig på att skapa en sommaräng här. Vad tror ni om det?

lördag. Min syster och hennes familj är här, så ska spendera massa tid med dem.

söndag. Är det på söndag jag sätter odlingarnas sista frön? Målbild!

Men så många roliga, spännande frågor som rullat in!
Det kom in så många att jag delar upp i två inlägg.
Så här kommer första svepet!

Q: Allt om er blivande trädgård! Var ska blomsterängen vara? Kommer ni skaffa bin?
A: Vad fint att du verkar lika taggad som jag! Just precis nu försöker jag rita in alla drömmar på en väldigt kuperad, begränsad yta. Det är en utmaning.
Det vi vill ha plats med är: hus, orangeri, växthus, damm, berså, odlingar, lekplats för barnen och ett förråd för cyklar och redskap. Jag är inte mycket för välordnade trädgårdar utan vill gärna att det ska vara vilt och naturligt. Inte för raka linjer.
Det ska vara många klätterväxter och prunk. Perennrabatt måste vi ha. Och var tusan ska vi hänga tvätt? Viktiga saker.
Och så ska vi leda om bäcken som slingrar sig fram över tomten.
Äng har jag planerat in i ritningen, men det blir inte så stor yta. Men jag tänker att hela trädgården ska anläggas med hänsyn till pollinatörer, vatteneffektivitet och ett förändrat klimat.
Och just ja: Hönshus ska vi knöla in någonstans.
Drömmen är faktiskt att arrendera mark för att kunna anlägga en stor äng, ha bin och kanske även andra djur. Gah, vad jag vill det!
Några grannar är också taggade. En sorts samfällighet tänker jag mig.
Och apropå bin. Det måste jag ju ha, för jag är ju granne med bi-proffset Elin Iderström som är aktuell med boken “Elins bin – om biodling, honung, bivax och business“ och driver Tistelgården.
Kram emma

Q: Har du någon utbildning?
A: Yep! Läste journalistlinje på gymnasiet i Karlstad, sedan pluggade jag vidare till specialreporter med inriktning samtidshistoria på Södertörns högskola. Hann med lite Statsvetenskap mellan ett par kurser också. MEN! Tog aldrig ut min examen, pga fick jobb på Bonnier tidskrifter innan jag hann klart.
Undrar fortfarande hur jag lyckades få jobb – kände ingen i branschen. Men hade skin på näsan och var skev.  Tror faktiskt det senare var en fördel, för hade en underbar chef som var likadan och vi fann varann.
Kram emma

Q: Boktips! Är det några favoritböcker där i den fina möbeln?
A: Alltså jag har en så orimligt stor hög med böcker som jag vill läsa. Skulle vilja ta in på hotell och bara läsa, läsa, läsa! Just nu läser jag “Klimatkrisens Sverige” som jag lånat på bibblan. Så fort jag är klar med den ska jag läsa “Städa hållbart med ekotipset”, “Byggnadsvård”, “Odla utan spad”, “Naturhus” … Gah, ge mig tid!
Kram emma

Q: Jag skulle vilja läsa om hur ni tänker med avlopp till huset ni ska bygga?
A: Ja, men nu snackar vi! Funderar på att göra ett helt inlägg om detta, så det lättare är sökbart! Kommer inom kort.
Kram emma

Q: Hur lyckades du med surdegsbröd på första försöket?
A: Det gjorde jag inte, hahaha! Jag lyckades med looken, men inte med innehållet. Nu har jag däremot levlat upp och lyckats med innehållet men inte looken. Jag föredrar det senare.
Jag testar mig fram, men just nu låter jag surdegen jästa över natten.
Kram emma

Q: Undrar hur katten tagit flytten?
A: Så bra att jag aldrig ser hen? Katta lever lajf. Ränner mellan vårt kyffe och mina föräldrars hus. Äter garanterat second breakfast flera gånger om. Sover i en babykorg och har typ en egen rosa, drottninglik soffa inne hos mina föräldrar. Fångar möss och sorkar, och är ett värmande, mjukt och sällskapligt fluff till förälder som inte har så långt kvar. Så katten mår bra och gör bra kan en säga.
Kram emma

Q: Klart man undrar hur kyffet ser ut!
– Ja, det är 45 kvadrat så det går ganska snabbt! Jag hade ju en plan att visa er runt, men så kom 14 dagar vabb och vilket betyder att hemmet vänds upp- och ner. Omöjligt att se väggarna för allt härj så att säga.
Men hoppet lever! Köket har ni fått se lite av, och kanske hinner jag plåta sovrummet en gnutta i veckan.
Kram emma

Q: Vill få till en cykelväg från Uppsala stad ut till där jag bor (lite på “landet”). Tips?
– Lägg ett medborgarförslag, eller så kallat e-förslag. Kan förvisso ligga på Trafikverket, men varför inte mejla dem och fråga. En rimligt fråga som jag tycker ALLA borde ställa sina kommuner är: Jag vill sänka mina utsläpp, välja det färdsätt som är bäst för klimat, miljö, luft, hälsa och samhällsekonomi. Vad gör kommunen för att underlätta för mig att välja det bästa?
Rimlig fråga.
Kram emma

God morgon!

Efter några veckors väntande,  kommer senaste nytt från byggfronten!

Halmbalshusdrömmar
Still going strong. Vi skickade in bygglovsansökan i januari, men fick bassning kring tillgänglighet. Det är ju lite av en vetenskap så att säga. Tillgänlighetsreglerna säger ( i korthet) att en ska kunna ha alla funktioner på nedervåningen, alltså tillgång till dusch och sovrum. Vi hade ritat in att vardagsrummet skulle kunna bli sovrum, eftersom vi har ett stort kök och också ett sorts mellanrum (som skulle fungera som vardagsrum om det skulle tryta). Bygglovshandläggaren tolkade reglerna som att vi var tvungna att ha plats för ett specifikt, avgränsat vardagsrum jämte det planerade tilllgänghets-dit-ritade sovrummet. En fråga som dök upp var “Kanske har ni ritat et för litet hus”.
Vi vill ju rita ett litet, lagom stort hus. Och hellre mindre än större. Så vi hörde oss för bland arkitekter och frågade i grupper, och till slut fick vi igenom en variant där vi ritade in sovrum i det befintliga vardagsrummet och fick plats med en soffa i samma rum.
Krånglig väg,
Men! Nu har bygglovsansökan gått ut till grannarna och de har till slutet av april att tycka till. GULP!

Orangeri
Om eller när vi får bygglov är planen att börja bygga orangeriet. Anledningen är att det är … gött? Och det är viktigt att ha någonstans att fika när en bygger? Okej, viktigast: Vi behöver någonstans att renovera alla fönster som ska sitta i huset. Dessutom så gissar vi att det kommer vara sju resor enklare att bygga orangeriet eftersom den platsen är någorlunda flack.

Fönster & dörrar!
I väntan på bygglov så har vi ju fyndat en massa fönster till orangeriet, men också fått kontakt med en granne som har ett gäng fönster och dörrar i sin lada. Ska kolla vad han vill ha för kalaset, men skulle vara så fint på något vis att skriva vid varje dörr, och vid varje fönster var de kommer ifrån?

Hönshus på hjul
Vad vi gör just precis nu? Planerar hönshus! Vi ska ju bygga på ett gammalt släp, och ska använda begagnat virke och eget virke från träden som fällts på tomten. Det blir göj!

Magnifik lekplats
Kanske det viktigaste av ALLT i detta bygge är att fixa en lekplats till kidsen. Jag skulle vilja få tag i en fet rutschkana och bygga ett litet torn! För ju mer de leker på tomten, desto mer kan vi göra där. Och vi gillar ju att ha dem nära så att säga. Så just nu pinterestar jag och kidsen ihop något maffigt!