Metan vaddå? Här är allt du behöver veta om växthusgasen metan (och kossor som rapar)

  • Kommentarer på inlägget:2 kommentarer

i betalt samarbete med LRF

Varför snackar en egentligen så mycket om kött och klimat?
Vad har kossor med klimatet att göra? Kossor, som gynnar biologisk mångfald, men rapar metan. Är de miljöhjältar och samtidigt klimatbovar? Kan vi få dem att rapa … mindre?
Hur ska vi äta i framtiden för att både gynna biologisk mångfald – och sänka utsläppen?
Och vad tusan är metan egentligen?

Tillsammans med Maria Soxbo försöker jag ständigt reda i frågor gällande klimat och miljö. Och tillsammans med LRF har vi haft ett gäng digitala klimatluncher där vi lyft allt från hållbar mat, framtidens mat (och jordbruk) till den heta frågan om skogen tillsammans med lantbrukare, skogsägare, klimat- och miljöorganisationer och forskare. Det har varit så intressanata samtal, så varför inte köra ett till?
Denna gång med rubriken kossor och klimat.

I panelen hade vi Victoria Thuillier, som är hållbarhetsexpert på LRF Mjölk, Jenny Jewert, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF och Rebecca Danielsson, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet SLU.

Du kan se hela samtalet nedan, men eftersom jag gillar sammanfattningar så kommer en här i raketfart.


Metan vaddå?
Vår planet är ju omgiven av växthusgaser som fungerar som tak och väggar på ett växthus (som det ovan).  Ja, jag snackar så klart växthuseffekten! Den där effekten som gör det varmt, göttigt och gynnsamt på vår planet. Vi människor är beroende av växthuseffekten. Men i takt med att vi släpper ut allt mer växthusgaser så blir växthuset för tätt. Det blir helt enkelt för varmt.

Metan är en extremt kraftfull växthusgas som står för en femtedel av alla utsläpp. Metan är lååååångt mer kraftfull än koldioxid, meeeeen kortvarig. Utsläppen av koldioxid ligger kvar och påverkar i upp till 1 000 år (kan vara bra att känna till med tanke på inställningen till att sänka utsläppen nu vs sätta långsiktiga mål om att sänka dem långt in i framtiden), medan metangas däremot försvinner ur atmosfären efter sisådär en tio år.
Så metan kan liknas vid ett godis-tefat. Sur som tusan, men vips så är den borta, medan koldioxiden är mer en seg kola. Försvinner fasen aldrig.
Men till skillnad från godis är utsläpp något vi inte vill ha för mycket av – varken metan eller koldioxid.

Ungefär hälften av alla metan-utsläpp är naturliga och kommer från våtmarker  och vilda idisslare som exempelvis älg. Det liksom ingår i konceptet natur.
Den resterande hälften då? Den står människan för genom naturgasledningar (remember läckan från Nord Stream?) och jordbrukets utsläpp (hej gödsel och kor som rapar metan).

Jenny Jewert från WWF berättade att våtmarker är viktiga för den biologiska mångfalden, men metanutsläppen från våtmarker är  lika stora som utsläppen från jordbruket och avfallshanteringen tillsammans. Många våtmarker dikades ur (torrlades kan en säga) för många decennier sedan för att skapa odlingsmark, men problemet med detta är att dessa marker nu läcker koldioxid. Så vad ska en göra? Ha våtmarker som är bra för biologisk mångfald, men läcker metan? Eller ha marker som läcker koldioxid?
Svaret? Att återställa våtmarkerna räknas ha en större vinst för klimat och miljö.
Koldioxidutsläppen måste nämligen ner till noll eftersom effekterna är så långvariga, medan vi faktiskt kan tolerera en viss mängd metanutsläpp. Men det gäller att hitta en balans.

Hitta balansen mellan utsläpp och sänkor
Innan den industriella revolutionen var alla utsläpp naturliga, berättar forskaren Rebecca Danielsson från SLU. Sen kom vi på den briljanta idén att elda kol och olja, och att vi kunde använda fossila bränslen till allt från bilar till flygplan till prylar.
Det blev en jädra fossilfest och utsläppen ökade i rasande takt. Där och då ruckades den där naturliga balansen.
Växthusgaser är ju inget dåligt – så länge det finns stora och många kolsänkor – skogar exemelvis – som suger upp gaserna. Men i dag är utsläppen tok för stora och sänkorna tok för små och få. Och CCS-teknik  – lovordad teknik som ska suga upp koldioxid – är fortfarande något som ser bra ut på pappret, men tekniken är långt ifrån fullt utvecklad. Och ni vet, den knappa tiden …

Så vad göra? Är det kossorna som ryker?
För att klara klimatmålen behöver vi minska metankoncentrationerna med 55-60% från dagens nivåer och det viktiga är att plocka bort de metanustläpp som inte medförnågra nyttor, enligt Jenny Jewert från WWF. Något alla i panelen var ense om.
Vad är det för utsläpp som är lågt hängade metan-frukter då? Redo att plockas bort? Jo, i första hand är kan vi minska på fossila bränseln som naturgas, minska och också ta hand om avfall på ett smartare sätt (soptippar osar metan) och dessutom minska utsläppen från jordbruket. Enligt Victoria Thuillier på LRF  står jordbruket för 13% av Sveriges territoriella utsläpp, och av de 13% är 40% metan från kor. Meeeen, när det gäller korna så kommer ju de med en miljönytta. De håller våra landskap öppna och bidrar till den bilogiska mångfalden. Så hur göra?

Men hur är det med kossorna då? Är de klimatbovar eller miljöhjältar?

Visst saknar en tecknade filmklassiker där det otvetydig finns en skurk och en genomgod. Men så lätt ska vi inte ha det. Kossor är nämligen – FANFAR – både skurk och välgörare. Kossorna må rapa metan, men de förser oss också med mat, betar och ger oss öppna landskap och en artrikedom som är svårslagen:
”Naturbetesmarker är Nordens motsvarighet till de tropiska regnskogarna när det gäller artrikedom” som Jenny Jewert så fint uttryckte det.

“it’s not the cow, it’s the how”
Men även om kossorna bidrar till mycket gott så måste metan-utsläppen ner. Rebecca Davidsson lyfte att vi bör använda korna till det de är bra på. Alltså att beta, hålla landskapen öppna, bidra till den biologiska mångfalden och – om en är lagt åt kötthållet – bidra till livemedelsförsörjningen. Inte hålla kossorna i stall och utfodra dem med spannmål och kraftfoder, för då försvinner liksom miljöhjälte-spåret.
Meeeeen, ja, det kommer alltid ett men.
Ett. Vi kan ju själva äta spannmål, men kanske inte är superhaja på att beta landskap.
Två. Och det ska sägas att om kossorna får spannmål så växer de snabbare, producerar mer mjölk och slutnotan för köttets koldioxidavtryck blir lägre. Men det forskas mycket på just det här: “it’s not the cow, it’s the how”.

Så okej, vi har kommit fram till att kor är grymma på att beta, att de bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald just därför. Så varför driver LRF frågan om att ta bort beteskravet (som slår fast att mjölkkor ska ha tillgång till bete en viss tid av betessäsongen)?
Victoria Thuillier från LRF svarade att det fanns flera skäl till att det driver frågan. Bland annat på grund av konkurrenskraft. Den här typen av lagstiftning (beteskrav) saknas i många andra länder, och då blir det svårare för svenska bönder att konkurrera rent prismässigt. LRF har samtidigt haft ett förslag om att bönder ska få ersättning för att man håller djur på bete och därmed bidrar med mångfaldsnytta, men det är svårt att få igenom detta på EU-nivå.
WWF är starkt emot att ta bort beteskravet. Men låter (i min otränade icke-bonde-hjärna) vettigt att ge bönder ersättning? Eller vad tycker du?

Men pja, lite cow är det allt.
Globalt sett ökar antalet kor, medan antalet minskar i Sverige. Här har vi hälften så många nötkreatur idag som på 1930-talet. Med minskat antal betande kor så minskar också naturbetesmarker vilket i sin tur drabbar den biologiska mångfalden.
Och den här: Hälften av allt kött vi äter är importerat.
Importerat kött innebär generellt sett att djuren vuxit upp med sämre djurvälfärd, mindre bete, mer antibiotika och att det används mer bekämpningsmedel till fodret. Det är väl lite sisådär med miljötjänsterna så satt säga. I Brasilien – som är en av  världens största producent av nötkött – genererar köttet enorma summor pengar, vilket ofta leder till att känsliga, artrika områden – som Amazonas djungler – får stryka på foten till förmån för den luckrativa köttindustrin.

Summa sumarum?
Vi bör helt klart dra ner på köttätande (och ja, det går så klart bra att skippa köttet helt om en så vill), och vi kan göra det utan att svenska bönder kommer i kläm (apropå att hälften av allt kött är importerat). Och om/när vi väl väljer att äta kött så ska vi så klart efterfråga naturbeteskött som bidrar vi till att korna får uträtta sina miljötjänster.
Och hallå, det här med beteskravet, det måste vi ju komma till rätta med – right? Som Jenny Jewert sammanfattade frågan: Alla som sett ett kosläpp vet hur mycket korna älskar att komma ut.

Vad tror ni: Är extra ersättning en väg att gå?

Själv så är jag köttätare som i stort sett aldrig äter kött. Jag äter i säsong, och nästan uteslutande veganskt eller vegetariskt. Men ibland äter jag kött, och då efterfrågar jag närodlat naturbeteskött.

Se hela samtalet här:

Loading Likes...

Vad har kossor med klimatet att göra?

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer
Vad tusan ska en äta för att värna klimat och biologisk mångfald?
Kossor rapar metan, men hjälper samgtidigt till att hålla våra landskap öppna och bidrar till den biologiska mångfalden.
Och det här med metan – vad är det?
Allt detta ska jag och Maria Soxbo reda ut på under en digital klimatlunch som äger rum den 18 oktober klockan 11:30-12:45 – och du har möjlighet att sitta på första parkett!
I panelen sitter representanter från LRF, WWF och SLU som vi hoppas kunna svara på alla våra (och dina) frågor.
ANMÄL DIG HÄR för att säkra din plats.
Ladda lunchlådan och bänka dig!
Ps. Du syns inte i bild, så på med mysbrallan! Däremot kan du ställa frågor i chatten om du undrar något.
Varmt välkommen!

 

Loading Likes...

Baaam! Karlstad först i Sverige med elevborgarråd!

  • Kommentarer på inlägget:4 kommentarer

Baaam! Karlstad först i Sverige med elevborgarråd!

Har har ni en orimligt stolt person!

Tillsammans med Maria Soxbo kommer jag under de närmaste månaderna att jobba med ett historiskt, klimatvettigt projekt som alla kommuner borde copy with pride.

Karlstads kommun (min hemkommun!) blir först i Sverige med att instifta elevborgarråd.
What?
Jo, tanken är att låta barn och unga –  medborgare som ännu saknar rösträtt – göra sina röster hörda och kunna påverka sin framtid. Alla Karlstads kommuns mellan- och högstadieskolor ska vara med och tillsammans lära sig mer om klimatfrågan och spåna fram idéer och lösningar för att sänka kommunens utsläpp i linje med Parisavtalet. Utan att någon kommer i kläm.

Detta är så viktigt.
För när vi ska ställa om, sänka utsläppen och förändra samhället så behöver det ske på ett rättvist sätt. Fler behöver komma till tals, erfarenheter och förutsättningar måste vägas in, så lösningarna inte gynnar de som redan har allt. Vi behöver lyssna på varandra.

Karlstads kommun jobbar efter ett mission att deras eleverna ska vara demokratiska, nyfikna rebeller, och med tanke på att barn och unga i dag inte har rösträtt – möjlighet att påverka sin framtid genom val – så vill Karlstad kommun skapa arenan för nästa generations idéer och möjligheten att påverka, tycka till och få sin röst hörd.

Förutom att förbereda eleverna genom att på ett åldersanpassat sätt berätta om utmaningar och möjligheter, så ska vi också utbilda rektorer – och därefter all personal som vistas i skolmiljö – i klimat, miljö och hur en bemöter ungas oro.

Enligt en undersökning från Novus – gjord på uppdrag av organisationen Våra barns klimat – tror 46% av unga mellan 12-18 år att vi inte kommer att lösa klimatkrisen. Det är inte bara en djupt tragisk siffra, utan också oroväckande. Att en stor del av unga saknar framtidstro.
BRIS larmar om att samtalen kring klimatoron ökar, och det är viktigt att vuxenvärlden får rätt redskap för att bemöta denna oro.
Inte förminska eller vifta bort med ett “det löser sig”, utan hjälpa unga att göra sin röst hörd och vara en del av lösningen. Så att Karlstads kommuns elever just ska kunna vara demokratiska, nyfikna rebeller!

Projektet gäller Karlstads alla kommunala grundskolor (elevborgarrådet riktar sig till årskurs 4-9,  men förskola och lågstadium kommer också få vara med på ett hörn (så klart)).

Heja världens bästa kommun!

Loading Likes...

Tillbaka.

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

Hej på er!
Nu har jag gråtit ur tårkanalerna och börjar sakta komma igen.

 

Det har ju hänt en del sedan sist.
Hösten är här, varmkoftan har åkt på och jag bor numera i Sveriges femte bästa cykelstad (Karlstads kommun har klättrat från sjunde till femte plats på rankningen jämfört med förra året på grund av sina satsningar på cykel).
En blir ju enormt stolt över att bo i en kommun som satsar på framtidens lösningar. Och tar utmaningarna på allvar.

Just sådana där saker känns extra skönt under varmkoftan när vi står inför ett regeringsskifte där de partier med sämst rankad klimatpolitik – och flest klimatförnekare – ska ta över rodret.
Ambitionerna riskerar att sänkas – när de behövs som mest – och den där ledartröjan som Sverige stolterat med så länge känns som en gammal Boss-tischa från 80-talet.

Det pågår ett maraton mot omställning. Sverige var snabba i starten, men nu springer omvärlden om samtidigt som ett självgott Sverige lunkar på i tron om att snabb start automatiskt betyder guld.

Så jag hejar på kommunerna!

Det här med att koppla ner ett par dagar för att gråta ur tårkanaler och rodda med begravning. Och helt plötsligt står en i en helt annan värld. En värld som känns lite som en parodi. En kändis-klimatförnekare i riksdagen, en andre talman vars syn på evolutionen är lite tveksam, en diskussion om public service har blossat upp och på sociala medier regerar någon som heter SD-Monkan.

Känns som att jag är Jared Leto när pandemin slog till (han var på ett slient retreat i öknen och när han klev ut så var världen en annan).

Nu är det dags gira världen rätt, inte sant?

Loading Likes...

Vad ska en rösta på i valet 2022?

  • Kommentarer på inlägget:1 kommentar

Har du bestämt vad du ska rösta på? Hur har du resonerat?

Efter (ännu) en sommar kantad av torka, bränder och vattenbrist borde klimatet vara högst på agendan. Right?

Istället snackas det runt om elkris, kärnkraft och bränslepriser. De vanligaste orden vi hör i valrörelsen är hårdare tag, pris vid pump, Putin-priser, elstöd och pengar i plånboken. De kortsiktiga lösningarna haglar, är som gulliga kattplåster på en obotlig sjukdom. Och istället för att dra i bromsen, sänka utsläppen och sätta ramar, så lutar en sig tillbaka och litar på framtidens teknik. Som inte är uppfunnen eller fullt utvecklad.

Den potensiella huggsexa om vallöften som skulle kunna göra det enklare att välja rätt (gratis kollektivtrafik när bränslepriserna ökar, behovsprövat elstöd eller mer i pengar i plånboken för de mest resurssnåla) lyser med sin frånvaro. I den fragila valperioden vågar ingen göra något kring klimatet, inte kräva något av någon.
För hey, alla ska få göra som de vill!

Istället snackar en om kärnkraft.
Detta trots att kärnkraften i Frankrike står stilla på grund av värmeböljan (vattnet som krävs för att kyla reaktorerna är för varm) och ett kärnkraftverk (Europas största!) har hamnat i skottgluggen under kriget i Ukraina.

Hur var det nu med klimatförändringarna? Gjorde de planeten varmare?

Med lite mer än en vecka krav till valet dras svångremmen åt. Vetenskapen skriker ut på debattsidorna med samlad kraft (1944 forskare och anställda inom forskarvärlden närmare bestämt), likaså den samlade miljörörelsen.
Men media (som långt ifrån tar sitt ansvar i klimatfrågan (kan vi hålla dem ansvariga?)) fortsätter ösa ut artiklar och reportage om partiernas utspel, riktar strålkastarljuset mot glädjekalkyler för tekniska satsningar, räknar pengarna i plånboken och strilar knappast politiken genom ett par vetenskapligt förankrade glasögon. Snarare genom företagens lovord om lösningar.

Om allt detta och mycket mer snackas det loss om i Plan B-podden! Vi går igenom de olika partiernas klimatpolitik, tipsar om granskningar och hur en ska tänka i de olika delarna: kommun, region och riksdag.
Och så resonerar vi loss kring hur vi själva ska rösta.

Denna fars börjar allt mer lika filmen “Don’t look up”, experter använder orden “politikerna har tappat det” och jag undrar om vi kanske också gör det när vi poddar.

Lyssna och tyck till!

 

Loading Likes...

“Business as usual är också ett statement”

  • Kommentarer på inlägget:3 kommentarer

i betalt samarbete med Formex

Hur ser framtidens inredningsnbransch ut? Vilka koncept är the talk of the town? 

Vad är framgångsreceptet för inredningsföretag som vill vara med i klimatmatchen?

Efter pandemipaus (och paus för mitt husbygge och Marias bokskrivande) var det hög tid att damma av våra uppskattade klimatfrukostar igen! Gah, som jag längtat!
Denna gång traskade jag och min klimatkompanjon Maria Soxbo in på Formex (som också haft pandemi-paus) – som är inredningsbranschens stora mötesplats – för att snacka om om just detta. Klimat, omställning och inredningsbranshens möjligheter och utmaningar.

Fotograf Caroline Solberg

 

När Formex startat upp igen efter pandemin så vill de ta hållbarhet framåt i branschen genom att instifta ett nytt pris – Sustainability Award – och bjuda in till samtal. Bland annat klimatfrukost.

Och vad är väl en bättre plats att snacka om klimat, utsläpp, möjligheter och omställning som hygeinfaktor om inte på Formex? Där alla är.

Så här ligger det till:
Inredning är det segment som ökade mest i försäljning under pandemin (kanske såg vi oss trötta på köket och vardagsrumsmattan?), och är också det segment som vi missbedömer mest. Vi svenskar tror att vi minskat vår konsumtion av inredning och möbler med 3,5 %, men i själva verket har vi ökat konsumtionen med 20,4 % (Konsumtionsrapporten 2018).
Vi lever i ett samhälle där det blivit norm att sätta sin egen prägel på ett kök och kasta ut en fullt fungerande pryl för att ersätta med en ny –  i en uppdaterad färg.
Samtidigt får Myrorna in 20 ton möbler och prylar om dagen. Om dagen.
Och Sveriges utsläpp har ökat med 5,6 % under första kvartalet i år jämfört med 2021, trots att det är bråda tider att sänka dem – radikalt. ​​
Det ser inte bra ut. Och inredningsbranschen går inte åt rätt håll.
Omställningen måste ske nu – inte imorgon. Utsläpp som görs i dag ligger trots allt kvar i atmosfären en halv evighet, så för att inte lägga kroksben för oss själva och andra i framtiden gör vi smart i att hugga tag i problemet innan det är för sent. Det är liksom inte som ett skumparty där skumbubblorna försvinner – detta är ett skumparty som hela tiden fylls på.
Det säger sig självt att det inte blir någon vidare fest.

Så hur får vi till en snabb förändring?
Det skulle vi snacka om!


Fotograf Caroline Solberg

Förutom att skapa viktiga samtal om klimat och omställning, så handlar klimatfrukost om att samla fölk. Skapa ett forum för sprida vidare idéer, snacka om utmaningar och möjligheter och kroka arm med varandra om kluriga frågor.
Om den sociala lantiskatten Emma Sundh gillar detta? Eh. Ja.
Så det blev ju kramkalas utan dess like!

Hej favorit! Ja, jag pratar så klart om Isabelle  – som ju varit deep down i inredningsbranschen, alltid premierat återbruk och numera är vass omställningsaktivist.
Här med en skylt som liksom ringar in problematiken.

22% av svenskarna anger “tycker det är roligt att förnya” som skäl för att byta ut köket. Inte att det är trasigt eller att det finns ett faktiskt behov. Begär baby!

Och smarta Johanna Leymann – min före detta bokskrivar-partner – som är expert på hållbart mode.

Fantatsiskt roliga  och härliga Elin Wallin!

 

Fotograf Caroline Solberg

De flesta av gästerna har vi inte träffat sedan innan pandemin, så mina kralliga halmbalshus-byggararmar passade på att omfamna så många jag kunde.
Kram på er, den otroliga duon bakom Mrs Mighetto.

Anna!

Fotograf Caroline Solberg

Och den här stjärnna! Sofia Thelfer som står bakom @sofiathelfer, @aterbrukspodden och @vintish_market

Fotograf Caroline Solberg

Frukost till alla!  Till Karin Benjaminsson som driver @kaksmulankarin och @fruangensretro exempelvis.

Det bjöds på vegansandwich från höstskörden, äppeljuice och overnights oats med svenska bär (ej flygimporterade bär – sånt där vi kollar inför alla frukostar).

Fotograf Caroline Solberg

 

Till vår hjälp för att reda i frågorna om inredningsbranschen hade vi  Maria Lagerman (expert på cirkulära affärsmodeller), Isabelle McAllister (inredare gone omställningsaktivist) och Kajsa Falck-Torlegård (från Formex).

Pang-panel!

Fotograf Caroline Solberg

När alla hade frukost innanför västen var det dags för panelsamtal. Maria Soxbo rattade frågorna och frågade om läget för inredningsbranschens omställning. Alla var ense om att det går trögt. Tok för trögt.

Så vad gör Formex – som ändå samlar inredningsbranschen under ett och samma tak?
– Allt fler efterfrågar exempelvis avdelningar för hållbara produkter. Så nu har vi tagit ett framåt genom att instifta ett pris som heter Sustainability Award, där vi uppmanar företag att visa vad de gör. En morot. Vi har ju plattformen, så nu gäller det att visa vad som görs. Och visa bra exempel. Vi vill inte skrämma bort någon, utan bjuda in till samtal och utveckling, sa Kajsa Falck-Torlegård från Formex.

Men hur ska det gå till? Och kan inredningsbranschen ställa om tillräckligt snabbt?
– Den som sätter i gång och ställer om får en konkurrensfördel, sa Kajsa Falck-Torlegård från Formex.
– Snabbare går det ju bara om man bestämmer sig, infikade Maria Lagerman, expert på cirkulära affärsmodeller. Den stora utmaningen är att ställa om när affärerna går så pass bra som de gör i dag. Då måste man tro på att det finns pengar att tjäna.

Panelen var överens. Lösningen stavas cirkulära affärsmodeller, högre kvalité, lagstiftning och samarbete. Fler måste samarbeta över och inom branschgränserna, bjussa på idéer och se värdet av att vara en motor i osmtällningen.
Dela med sig av erfaranheterna och hjälpa varandra framåt. Men så behövs lagstiftning också, som ger samma spelregler för alla.

– Den som sätter i gång och ställer om får en konkurrensfördel, sa Kajsa Falck-Torlegård (från Formex).
Och visst är det så. Att vara först på omställningsbollen ger trovärdighet. Och ingen minns en sjuttiofemma – right?
Det finns allt att vinna på att testa nya affärer, våga och ta första steget.

Men vad är cirkulära affärsmodeller?
– Cirkulära affärsmodeller handlar om att loopa materialet så många gånger som möjligt. Det snackas mycket om återvinning, och det kan man göra, men det är en sådan liten del i dag. Först måste vi använda materialet och efter 10 loopar eller mer – så kan vi återvinna. Bara 1% av textilierna kan idag återvinnas, eftersom de flesta textilierna är blandmaterial, förklarar Maria Lagerman.

Så hur kan en cirkulera?
Istället för att tillverka ett kuddfodral av nya material som bomull, så kan företag använda material som redan finns. Återbruka! En cirkulär affärsmodell kan också innehålla egen second hand (exempel på detta är Filippa K som har sin egen secondhandbutik där de säljer begagnade plagg från sina tidigare kollektioner), har hyravdelningar (där en kan hyra istället för att köpa), erbjuda reparationer (laga soffan!) eller upcycling (företag som erbjuder att exempelvis sy om sin produkt till en ny variant) – ett parasoll som får begagnade fransar typ. Eller varför inte erbjuda tjänster som styling?
Kort och gott: Använda resurser som redan finns.
Istället för att sälja sju parasoll, varför inte sälja samma parasoll sju gånger genom reparationer, upcycling eller egen second hand?

En sak som etsade sig fast hos mig var något Isabelle sa när hon fick frågan vad vi med stora följarskaror kan göra för att putta inredningsbranschen i rätt riktning.

“Business as usual är ett ställningstagande”.

– Vi alla sitter på ett ansvar. Business as usual är ett ställningstagande. Det går inte i en klimatkris att exempelvis säga, ‘jag är inte politisk’. Man har ett ansvar. Ja, det är svårt och läskigt. Men prata med andra om det. Pratar om det mer. Ställ högre krav på de företag som du samarbetar med. Är det svårt – bolla med andra. Vi måste tänka nytt.

Det är ju samma sak som när det gäller mobbing (hoppas ni hänger med på min lite osäkra avtagsväg i tankarna nu, hehe). Ansvaret och skammen ligger hos mobbaren – helt klart. Men exakt samma ansvar ligger hos de som står och tittar på och inte rycker in. Gör något.
Detta måste vi komma i håg.
All fakta finns på bordet – så agera.

Detta gäller ju även inredningsbranschen.
“Business as usual är också ett statement”. Det är dags att fråga sig vilken sida av omställningshistorien en vill stå. Den som vågade, satsade och försökte göra skillnad – trots att det satte den personliga vinningen och pengavinst på spel. Eller den som blundade och låtsades att inte se problemen.

Vi har trots allt – stora följarskaror eller ej – makt och möjlighet att påverka företag. Och de med stora följarskaroro kan multiplicera sin makt efter antal följare. Men något som kom upp efter panelsamtalet var också samverkan. Om influencers går samman och ratar företag som inte gör sin omställningsläxa – då tvingas företaget att ställa om för att kunna nå ut.

Mer sånt skulle jag vilja se! Och klimatfrukost är ju också ett perfekt forum för att kroka arm kring just sånt här.

Jag hoppas på fler sammanhang och möten där omställning kavlas upp på bordet. För ett litet företag är det så klart skitsvårt att hitta tiden och pengarna för att ställa om, hitta nya affärsmodeller och kunna satsa. Särskilt om en har anställda som en har ansvar för och som ska ha lön. Desto störrte anledning att kroka arm, copy with pride och dela med sig av sina idéer. Skapa klubbar och mötesplatser.
Kanske Formex kan vara mötesplatsen för just detta. Formex omställningsklubb!
Som så klart ska ha premierad plats på nästa Formex-mässa, där en möter framtidens cirkulära det första en gör.

Nu tycker jag vi tittar på alla fantastiska gäster.

 

Fotograf Caroline Solberg

Jag, min stadshjärnhalva och vår saknade kollega Johanna Leymann. 

Fotograf Caroline Solberg

Fotograf Caroline Solberg

Malin/Mrs Mighetto, Elin Wallin, Emma Johansson, Anna/Mrs Mighetto och Anna Starrén.

Fotograf Caroline Solberg

Fotograf Caroline Solberg

Cecilia/@morotsliv och Annie/@nova.vintage.deco.

Fotograf Caroline Solberg

Anders, aka @koffertmannen!


Fotograf Caroline Solberg

Maria Lagerman, Olivia Rothschild och Johanna Leymann. 

 

Fotograf Caroline Solberg

Maria, Malin Jensen (som bland annat driver @aterbrukspodden) och Maria Lagerman (som också driver @kindof.se tillsammans med Malin).

Fotograf Caroline Solberg

Karin Benjaminsson / @kaksmulankarin och @fruangensretro och Sofia Thelfer / @sofiathelfer, @aterbrukspodden och @vintish_market

Fotograf Caroline Solberg

 

Fotograf Caroline Solberg
Designern Lars Nilsson och Johanna Hulander / @johanna_hulander och @inrednings_podden

Tack alla som kom och tack till vår kloka panel – jag hoppas vi ses snart igen! Och stort tack till Formex!

Till dig som läser: Sprid gärna vidare lösningarna! Snacka med vänner och bekanta eller dela detta inlägg. Vi behöbver få till en förädnring nu (helst för tio år sedan).
Och använd din konsumentmakt och puffa företagen att ställa om. Och kom i håg: “Business as usual är också ett statement”

 

Loading Likes...

Saker jag kopierat från andra …

  • Kommentarer på inlägget:4 kommentarer
Loading Likes...

Det ofiltrerade avsnittet

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

Innan vi klappar igen datorn och spänner upp hängmattan så ska vi så klart tömma huvudet! Så det har jag och Maria gjort i ett bonusavsnitt av Plan B-podden som fått namnet det ofiltrerade avsnittet! Vi tömmer ut allt det där vi gått och grunnat på, irriterat oss på och undrar över.

In å lyssna!

Ps. Under sommaren kommer vi att släppa ett gäng kortare bonusavsnitt – efter ämnen ni önskat. Missa inte!

Loading Likes...

Vad jobbar du med i framtiden? Och finns ditt jobb kvar?

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

I betalt samarbete med Vision

Jobba, jobba, jobba!
Vi jobbar som aldrig förr – trots att vi faktiskt fördubblat effektiviteten sedan 1970-talet. Trots det så livspusslar vi, jobbar över, vobbar, smyg-mejlar och klättrar på karriärstegen. Upptåt, framåt. Ett liv i farten ska en ha, annars är det som att en saknar ambitioner.

Politikerna skanderar att vi måste skapa arbetstillfällen och innan vi ens hunnit knyta de välpolerade brougen så cuttas skogar ner för att anlägga lagerlokaler och shoppinglador på bilavstånd. Gruvor öppnas och kommunen krattar manegens så fint, så fint, för att industrierna ska lockas just dit. Men är det framtidens arbetstillfällen? Kommer vi konsumera lika mycket i framtiden som vi gör i dag? Eller såsas det runt i business as usual?

Vi gör allt för jobben. Allt!
Vi till och med reser för jobbens skull.
För slutar vi resa att till Maldiverna, Gran Canaria, Phuket och de grekiska öarna så försvinner jobben inom turism. Så vi reser. För jobbens skull.
Eller? Är det lite för vår egen skull kanske?

Hej framtidens (smartare och mer bi-dragande) jobb!

I ett nyrekryterat avsnitt av Plan B-podden pejlar jag och min klimatsnackande kollega Maria in på ämnet jobb!

Vilka yrken kommer vi ha i framtiden? Vad spelar arbetstiden för roll för omställningen? Och vad skulle du välja: Högre lön eller kortare arbetstid?
Och vad ska en göra om det där jobbskavet uppstår. Du vet, känslan av att ens jobb kanske inte riiiiiktigt bidrar till att sänka utsläppen? Eh, jag kan relatera om någon! Och vad ska en göra då? Fly till ett hållbart jobb eller fäktas för rappare omställning?
Vill en fly, pja, då finns faktiskt ett omställningsstudiestöd om en vill vidareutbilda sig – för att skaffa sig framtidens kompetens. Bra grej!

Kanske är det dags att fråga sig vad yrket bidrar till? Och höja statusen på de yrken som gör skillnad. Nytta! För ett år sedan listade Klimatklubben 101 framtidsjobb, och nyligen släpptes en rapport från SKR, arbetsgivarorganisationen i kommuner och regioner, som visade att 4 av 5 som kommer ut i arbetslivet behöver ta anställning inom välfärdssektorn. älften av alla chefer som jobbar i kommuner och regioner ser rekrytering som den enskilt största utmaningen, visar en ny undersökning, samtidigt som anställda inom samhällsviktiga yrken i skola, sjukvård och socialtjänst skriker efter fler kollegor.
Och det om något är ju att jobba för att göra skillnad.

Bidra till omställningen – bli klimatombud

Som vi har längtat efter att göra det här avsnittet! Få snacka jobb, framtid, omställning och nya statusyrken. Det här avsnittet av Plan B-podden görs i samarbete med fackförbundet Vision som lanserar en ny facklig roll. Klimatombud.
Alltså detta är så BRA!
Denna nya roll gör det möjligt för dig som jobbar inom exempelvis kommun, region, kyrkan eller bolag kopplade till välfärd att jobba med klimat och omställning fackligt – på arbetstid. Göra skillnad.
Vision har som mål att verka för 1 000 klimatinitiativ innan årets slut.

Är du med Vision – ett fackförbund som tar klimatkrisen på allvar – ja, men grattis! Ett framtidens fackförbund! Och nu kan alltså DU bli klimatombud, vara med och sänka utsläppen och göra skillnad – på jobbet. Kontakta Vision eller snacka med din lokala avdelning- eller klubbstyrelse. Heja dig!

Tillhör du inte Vision? Tipsa ditt fackförbund att den fackliga rollen klimatombud och efterfråga samma roll. Vi hoppas att alla fackförbund copy this one with pride!

Sänkt arbetstid för att lösa klimatkrisen?
Hur var det nu med arbetstiden? Varför snackas det om att vi ska jobba mindre? Pja, förutom att kanske undvika tråkigheter som stress och utmattning? Men finns det klimatmässiga vinningar? Maria ringde upp Christer Sanne – samhällsforskare och författare till flera böcker som tar upp arbetstidsfrågan och hållbar utveckling.

Är det inte ett pangavsnitt så säg?
Dessutom snackar jag och Maria om vad tusan vi jobbar med. Vilket som är det märkligaste jobb vi haft och vad jag skulle vilja jobba med om jag inte gjorde det jag gör i dag!

 

Loading Likes...

Önska avsnitt av Plan B-podden!

  • Kommentarer på inlägget:2 kommentarer

Maj är som maj är mest, hektisk. Men tydligen har det blivit sommar utanför fönstret, syrenerna blommar och imorgon är det banne mig juni.

Jag ska berätta om mina sommarplaner i ett kommande inlägg (luktar det bygg månne?).

Men innan det ska somras och hållas på så ska jag och Maria langa ut ännu ett avsnitt av Plan B-podden och också spela in en radda bonusavsnitt av Plan B-podden! Yep, under sommaren kommer vi att släppa några kortare bonusavsnitt där ni som lyssnar får bestämma ämne! Så önska på! 
Bara att kludda ner i kommentarsfältet eller mejla mig på sundh.emma(a)gmail.com.

Efter önskemål kommer vi också göra ett tredje fråga-svar-avsnitt. Alltså du ställer en fråga om klimat, omställning, framtid (whatever) – vi svarar i podden. Så har du någon fråga som du går å grunnar på så hiva in den i kommentarsfältet. Vill du vara MED i Plan B-podden med din fråga så skicka ett röstmemo till planbpodden(a)gmail.com. Vi älskar röstmemon!

För dig som inte lyssnat på Plan B-podden så gör det bums!
Det är podden som vänder och vrider på vår klimatkorkade samtid, lyfter utmaningarna och snackar lösningar! Vinningen med att ställa om (förutom det uppenbara: en vettigare framtid för miljoner människor). Genom åren har vi avhandlat allt från mode, pengar, tillväxt, matsvinn, bilar, cyklar, ja, det börjar bli en del.

Önske- och frågelådan är härmed öppen!

Loading Likes...

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta

Nyare inlägg
Äldre inlägg