Elförbrukning, smart teknik & sparade pengar (och utsläpp)?

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

i betalt samarbete med LEDVANCE

Kofta på. Ullstrumpor och långkallingar likaså (önskade – och fick – absolut begagnade tajts i kashmir i julklapp = dröm!).
Sänka inomhustemperaturen, släcka lampor och buga inför diskmaskinen and the holy energisparande middagen med grannarna är samtidens nya giv.
De senaste månaderna har inte bara satt energipriserna under lupp, utan har gett energieffektivisering en helt ny air of freshess. Eller ja, nödvändigt ont för att få pengarna att räcka till.

Vi, som tidigare varit vana vid att elpriserna är låga och hasr byggt ett liv utifrån det, har fått en kalldusch. Och kanske även tagit en, eftersom kostnaderna för ta en varmdusch har varit rekordhögt … har vi insett.

Höga elpriser toppar ingens önskelista, men vi har helt klart fått upp ögonen för att spara på resurserna (bra grej), effektivisera (har du hört ordet samdiskning?) och använda oss av energisparande teknik.
Sånt som ansågs lökigt/muppigt – som att ta på sig en extra tröja eller ha koll på när det är smartaste för plånboken att duscha eller dammsuga (hej dammsugaruppror) – har blivit norm. Vettigt. Smart. Klokt.

Att spara på el är ju en ren nödvändighet för att inte rispa hål i plånboken. Men det hjälper oss också att minska utsläppen. Och genom att släcka utomhusbelysning (eller använda tekniska lösningar, som exempelvis rörelsedetektorer), så gynnar vi också den biologiska mångfalden.

Om just detta – el, utmaningar, möjligheter och smarta hacks för att spara el (och money) – snackar jag och Maria Soxbo om i ett laddat avsnitt av Plan B-podden.

Lyssna här: Bäst på el-effektivisering – spara pengar & klimat!

Vi har snackat el tidigare (Bostad, brunkol & beteende), men det var ju lååååångt innan ord som elkris var en grej (vi vet, vi är så före). Men denna gång snackar vi loss kring läget, eleffektivisering och tar oss även en svängom kring elbesparande teknik!

Sedan länge använder jag mig av smart laddning för elbilen (som går igång när priset är som lägst och elen är som renast), och har även koll på elpriset via mitt elbolags app. Men nu har jag uppat mitt spargame med ny teknik – där jag kan styra, tidsinställa, mäta och hålla koll på mitt hem för att undvika pyspunka och el-läckage så att säga.

Ni som följt mig länge och är troga lyssnare av podden har säkert koll på min stora dröm: En spak som stänger av allt i mitt hem (minus kyl och frys). Rubbet!
Ahhhh.

Nu har jag typ det.
Smarta LEDVANCE har en arsenal av energibesparande lösningar.
Förutom att de säljer energibesparande traditionella ljuskällor under varumärket OSRAM har de även produkter för det uppkopplade hemmet (spana in LEDVANCE SMART+ WiFi) som kan ställas in, anpassas eller dimras efter behov. Missa inte smartpluggarna.

Och just smartpluggar har jag fått testa!

Pluggarna är busenkla. Det är kontakter och grenkontakter som du kan plugga in för att styra eller tidsinställa allt från lampor, TV, högtalare till härvan av laddsladdar. Allt via en app!

Du kan också mäta vad TV:ns standby-läget drar – eller göra som Maria, kolla hur mycket hur mycket dammsugning, vattenkokare och Netflix-tittande drar.

Min bästa grej är att tidsinställa nattlampan i barnens rum. I takt med att det bli ljusare ute så kan den bara stå på när det är tokmörkt, men slå av när dagsljuset hjälper till att lysa upp var sömndrukna ben ska springa för att komma in till vårt sovrum i fall mardrömmar gör besök.

Eller varför inte koppla i en smart plugg till kaffebryggaren, slå på den – MEDAN DU FORTFARANDE LIGGER KVAR I SÄNGEN.
Okej, det senare var ju inget energieffektiviserings-hack, men att sprinkla lite chips, strössel och färdigbryggt kaffe på vardagen gör ju inte direkt ont.
Eller använda den som jag gör: Att stänga av flera prylar samtidigt. Som en spak!

Förutom att snacka smart teknik i det här poddavsnitt, så tar vi en extra titt på hemmets uppvärmning. Jag och Maria har ju lite olika förutsättningar och lösningar, och just uppvärmning står ofta för halva energiförbrukning i ett hus. Det finns mycket att jobba med så att säga.

Maria har haft en energikonsult på besök i sitt 1930-talshus (och hon berättar allt hon fått lära sig = smarta saker!). Själv bygger jag ju nytt från grunden och jag och John har försökt tänka energieffektivitet i varje steg i husbygget. I podden berättar jag mer om alla lösningar.

När vi bygger hus vill vi använda återbruk så långt det går, men några saker vill jag – av energibesparande skäl – köpa nytt. Dels smart teknik som gör det enklare att sänka förbrukningen, men också vitvaror.
En kombinerad kyl och frys drar ungefär 200 kWh per år. För tio år sedan drog en sån dubbelt så mycket. För 15 år sen drog den tre gånger så mycket.
Återbruk i all ära, men ibland trumfar teknikens utveckling gamla trotjänare.

Dessutom snackar vi SÅ KLART om framtiden i poddavsnittet. Hur ser framtiden ut? Vilka smarta lösningar bär samhällets omställning med sig? Och vilken teknik vill vi se? Och hur ser våra energieffektiva framtids-samhällen ut? Kommer vi se fler bagerier med växthus på taken – som tar hand om all spillvärme och använder den för att förlänga odlingssäsongen?

Det snackas ofta om att byta till LED-lampor, ta korta duschar och skippa torktumlaren. Men vilka insatserna gör skillnad? Och exakt vilken typ av skillnad?

Lyssna här!

Loading Likes...

Vegetarisk julmat, längtan och planer!

  • Kommentarer på inlägget:2 kommentarer

Två dagar kvar till julafton!
Den här julen kommer jag spendera hemma i mitt barndomshem, med familjen och svärföräldrar.

Ikväll tar vi vårt pick och pack från verkstan (där vi bor) och flyttar 20 meter – in i mammas hus. Där ska vi hänga under julen, laga julmat, spela sällskapsspel och mysa loss.

Och nästa år firar vi den första julen i vårt hus. Jag ser omåttligt mycket fram emot det.
Den där riktiga julstämningen har inte riktigt infunnit sig när allt jag gör är att bygga hus och kitta fönster. Men nästa år ska det pysslas, bakas och pyntas.

Innan den här flytt- och byggahus-karusellen tog fart brukade jag vid den här tiden på året publicera läsarnas bästa recept på vegeterisk, vegansk och säsongsbetonad julmat.
Ni läsare skickade in recept, jag lagade alla rätter, plåtade och la upp här. Världens bästa grej!

Nästa år, när jag har ett kök som är större än en femkrona tänker jag återuppliva denna tradition. Men tills dess bjuder jag på några favoriter ur denna receptskatt!

Sandras juliga solrosbollar

Du behöver:

1,5 dl solroskärnor
1,5 dl riven ost
1,5 dl ströbröd
0,75 dl finhackad gul lök
3 ägg
1 tsk salt
1 tsk svartpeppar
2 krm kryddpeppar
2 grönsaksbuljongtärningar

Gör så här: Mixa solroskärnorna fint. Blanda samtliga ingredienser och mixa snabbt samman så löken finfördelas ytterligare. Rulla bollar. Koka upp buljongen, lägg i bullarna och låt dem koka i ca 3-5 minuter. När de flyter upp är de klara. Låt rinna av en stund och stek dem sedan i olja tills de har fått fin färg.

Fatimas vegetariska Jansson

Du behöver:

8-10 potatisar
1 st gul lök
två nävar champinjoner
3 msk ströbröd
1 krm kanel
3 krm mald kryddpeppar
4 krm salt
2 msk ekologiskt smör eller olivolja
5 dl grädde eller vegansk grädde
7 nejlikor
salt
eventuellt lite kapris (om du gillar det)

Gör så här: Skala potatisen och skär i tunna stavar. Skiva löken. Häll ner grädden i en kastrull tillsammans med 2 krm mald kryddpeppar, nejlikor och en nypa salt. Koka upp. Sjud på låg värme i cirka 20 minuter. Sila bort nejlikorna. Lägg i löken och låt sjuda ytterligare ett par minuter. Låt stå och dra tills champinjonerna är stekta. Skiva champinjonerna och stek i smör eller olja tillsammans med 1 krm kryddpeppar, kanel och salt. När champinjonerna fått fin väg – dra stekpannan från plattan.

Lägg potatisstavarna i en ugnssäker form tillsammans med champinjonerna och den kryddiga grädden. Släng på lite kapris om du gillar det. Toppa med ströbröd. Grädda på 200 grader i cirka en timme.

Lisas rödkåls-slaw

Du behöver:
rödkål
majonnäs (här använde jag vegansk majonnäs)
creme fraise (här använde jag vegansk creme fraise)
dijon
salt
peppar

Gör så här: Riv ner rödkålen i en skål (med hjälp av en osthyvel). Blanda cirka två dl majonnäs med lika mycket crème fraise. Klicka i en någon (några?) tsk dijon. Avsluta med salt och peppar. Smaka av!

Elisabeths vegetariska revbenspjäll (min absoluta favorit)

Du behöver: 
Oumph filéer (eller som här Oumph the chunk efter att helt seklet inte hittat filéer)
soja
honung
dijonsenap
äppelcidervinäger

Gör så här: Marinera Oumph filéerna i ett dygn i kylen. Grilla i ugnen på cirka 200 grader i 30-40 minuter. Ös på med marinad var tionde minut. Mums!

Jojos rostade blomkål

Du behöver: 
blomkål
olivolja
flingsalt
chiliflakes
svartpeppar
västerbottenost

Gör så här: Rosta blomkolen hel eller som här: i bitar. Bryt av blomkålsblommorna och dela dem. Lägg på en plåt med bakplåtspapper. Ringla olivolja över blomkålen. Strö över salt, svartpeppar och flingsalt. Sätt in i ugnen på 225 grader, i cirka tio minuter.
Ta ut ur ugnen, riv över lite västerbottenost och ställ in i ugnen i ytterligare ett par minuter tills blomkålen och osten fått fin färg.

Hannas rödbetstsatsiki med fetaost

Du behöver:
4 förkokta rödbetor
150 gram fetaost
1 st vitlöksklyfta
2 dl grekisk (eller vegansk) yoghurt
salt
svartpeppar

Gör så här:

Riv rödbetorna och vitlöken, mosa osten och blanda i yoghurten. Smaksätt med salt och svartpeppar. Passar perfekt till vegetariska köttbullar, rostade rotfrukter eller varm brysselkålssallad. Görs till sin fördel dagen innan så den får mest smak.

Icas veganska senapssill (tips från Lisa) – klicka dig vidare till receptet!

Här hittar du fler recept:

Och hallå, låt oss titta på hur uppstyrt mitt liv var 2019! Bildkavalkad på julförberedelser innan flyttkaoset tog vid.

          

God jul! Hoppas ni får en riktigt fin jul, lite ledigt och får rå om nära och kära.

Loading Likes...

Årets bästa händelser under 2022

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

Loading Likes...

Hur mycket skillnad gör dina insatser? Och vad spelar de för roll?

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

i betalt samarbete med EU-kommisionens climate pact

Förra veckan lanserades Klimatklubben.se – en sajt där du puttas att påverka och göra skillnad för klimatet. Tanken är att det ska vara busenkelt att agera.
Men vad gör egentligen skillnad? Och hur mycket?

Ofta lurar vår hjärna oss att liksom jämka våra handlingar mot varandra. Ett års källsortering känns så bra och konkret i kroppen. Vi kanske känner oss som sådana geniala planet-förbättrare att vi unnar oss en flygresa till Mallis med orden “det är jag ju värd”.  Så där håller vi ofta på. Jämkar, rättfärdigar klimathaltande beslut och källsorterar lite till – trots att effekten kanske inte är så stor. Men det KÄNNS bra.

Så vad bidrar våra insatser till? Det har EU kommisionen räknat på i sin satsning Climate pact.
Via deras sajt count-us-in.com kan en dels se vad olika beslut sparar in i form av koldioxid, men du kan också – tillsammans med andra – lova att du gör en förändning eller förändrar samhället. Och dela vidare.
Tillsammans blir effekten enorm – så klart.

Detta är ju viktigt, oavsett om det handlar om att dela vidare Klimatklubbens lista med saker som görs i andra regioner med orden “kolla vad coolt, Frankrike har en matsvinnslag – detta borde finnas i Sverige också”, eller om det handlar om att visa vad en är villig att göra i klimatets tjänst genom att dela vidare count-us-in.com i sociala medier.

Vi människor är nämligen flockdjur. Vi gör som alla andra.

Enligt en färsk undersökning genomförd i november 2022 av PFM Research på uppdrag av Gullers Grupp för EU-kommissionens klimatsatsning European Climate Pact så påverkas 29% av unga (18-24 år)  av ohållbara vanor hos omgivningen, och uppger att det är lättare att då göra som andra gör, än att minska den egna klimatpåverkan.

Yep, vi människor är flockdjur – vi gör som alla andra, vill hänga med majoriteten och vill helst inte vara sist på bollen. Och detta är så viktigt att komma i håg. Vi människor vill tillhöra gruppen.
Skaffar grannen solceller vill vi inte vara sämre, börjar favorit-influencern bära begagnat, ja, då vågar vi också. Ses polarna på lagnings-AW för att reparera kläder, då vill vi inte missa det. Och börjar hela bekantskapskretsen anamma ett lugnare semestermood på hemmaplan, där de gynnar lokala näringsidkare, då känns en charter lite gammeldags.

Här har vi alla en viktig roll att spela i omställningen.
Vad vi gör spelar roll, vad vi pratar om spelar roll, vad vi väljer att visa i sociala medier – ja, det spelar roll.

Vi är alla möjliga flockledare, så frågan är: Åt vilket håll puttar du din grupp?
Du och jag används som dels inspiration, men också måttstock och som ett sätt att rättfärdiga handlingar. Vi kan – medvetet eller omedvetet – inspirera till vettigheter som att konsumera cirkulärt, ta tåget, cykla eller att äta upp maten. Men också nyköp, charters och unn – genom hur vi pratar om det.
Därför måste vi bli medvetna om vad vi lyfter, normaliserar och vad människor i vår närhet kan inspierars av.

Är det till resurseffektiva smartheter, eller får du ett pärlhalsband av utsläpp efter dig?

Det är också viktigt att inte fastna i de små insatserna – som att källsortera, byta till LED-lampor, laga vegetariskt julbord eller bara göra ändringar inom hemmets fyra väggar. Allt spelar så klart roll, men om vi ska utgå i från tid och ork så kanske det finns bättre sätt att spendera tiden? Vad kan vi görs som påverkar mycket under lång tid?

Och här vill jag visa upp en bild från boken “Klimatpsykologi : hur vi skapar hållbar förändring” som visar Påverkanspilen.

Att källsortera och byta till LED-lampor är lätt, påverkar inte så mycket och ger ganska kort effekt. Men vad skulle kunna ge långvarig effektiv och påverka mycket – för många?

Börjar du åka kollektivt, så är är det en toppengrej. Men det är ganska låg effekt. Skulle du däremot dela med dig av allt det positiva av att välja kollektivt via sociala medier och pressa på för bättre kollektivtrafik kan ge långvarig effekt och hög påverkan. Många kommer att tänka: Kan hen, så kan väl jag också?
Eller att påverka regionen och politiken så att kollektivtrafiken blir landets bästa, smartaste och mest framåtlutande. Det är ju inte bara prima PR-virke, det är ju underlag för nya medborgare, skattebetalare och en stolthet för de som bor i regionen. Där snackar vi långsiktighet. Och hög påverkan.

Så om du ska lägga tid på något? Vad blir det? En kortsiktig förändring som inte ger stor effekt (börja äta vegetariskt, men inte berätta det för någon), eller att gå loss på de långsiktiga förändringarna som gör skillnad för lång tid framöver?
Alla insatser är av godo ska tilläggas, men visst går en igång på att göra rejäl skillnad?

Spana in count-us-in.com och kika på vad du kan göra i dag? Och dela vidare!
Behöver du hjälp att påverka? Gå in på Klimatklubben.se – där hittar du verktyg för hur du skriver medborgarförslag, insändare, debattartikel, kontaktar politiker och påverkar på jobbet exempelvis.

 

 

Loading Likes...

Kika in i framtiden, lär dig mer om klimatet och copy good ideas with pride

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

Vill du ha en god klimat-nyhet?
Då kommer en här!

En av de vanligaste frågorna jag får via mejl och DM är “var ska jag börja?”, “jag vill påverka – hur gör jag” eller “VAD SKA JAG GÖRA”.

Efter en höst där miljösatsningar monteras ner, ambitionerna sänks, klimatkrisens effekter kommer allt närmare och klimatmålen snarare ses som ett gulligt tillval på glassen hörs ropen allt högre.

Det finns så många taggade människor därute som vill göra, påverka, lyfta, dela eller slänga sig på det omställda framtids-tåget (och ta med hela arbetsplatsen på resan), men vet inte var de ska börja.

Därför har Klimatklubben – med hjälp av ett ovärderligt pang-team – skapat en sajt som inte bara sänker trösklarna. Vi gräver ner dem.

Tanken är att du ska trilla ner i engagemang och egentligen kunna copy/paste:a dig fram till att påverka!

Vi vill göra det så enkelt att agera att det upplevs plättlätt i samtidsmänniskans fullspäckade liv. Det ska gå att kila in engagemanget på bussen, på lunchen, i matbutikskön och i pausen på bygget.

I dag lanseras en sprillans nya Klimatklubben.se där vi öst in med guider för hur du skriver medborgarförslag, debattartiklar, hur du kan förändra på arbetsplatsen, påverka med plånboken, skapa framtidens kommun, anordna en loppis eller ett klädbyte och vad du ska tänka på när du skriver en insändare eller mejlar en politiker.

Här finns till och med mejl färdiga att kopiera.

Vi har också samlat satsningar som sker i andra kommuner, regioner och länder.
Om de kan – kan väl vi?

Vi befinner oss i en klimatkris och en massutrotning av arter. Vi har liksom inte tid att visa oss på styva linan med nya, fräna idéer, det går alldeles utmärkt att kopiera, förfina och langa ut – med ännu bättre resultat än orignialet.
Copy with pride!

Dessutom kan du nu också bli medlem i Klimatklubben, stötta Klimatklubbens arbete och signa upp dig på “Agera för klimatet” som ger dig lättroddade, snabba do’s rakt ner i mejlboxen. Det kan vara en namninsamling eller en knapptryckning för ett mejla ansvarig politiker inför ett avgörande beslut exempelvis.

Detta är det första släppet, och mer kommer inom kort.

Exempelvis kommer vi samla medborgarförslag – skrivna av välkända personer – redo att kopieras av dig till din kommun. Smarta idéer på repeat kallar vi det.

Kanske har du skivit ett medborgarförslag som borde kopieras av fler?
Tipsa oss på hej@klimatklubben.se!

Spana in nya Klimatklubben  och börja med den enklaste formen av engagemang: dela vidare!

Stort tack till Maja Säfström som satt tonen med sina rappa illustrationer! Du är bäst!
Och vad skulle vi gjort utan Jennie och Sofia (som projektlett denna satsning), Klimatklubbens fantastiska styrelse, Hello som byggt sajten och alla volontärer som på olika sätt har bidragit.
Och tack Postkodstiftelsen som gjort detta möjligt.

Och inte nog med ny sajt, i dag langar vi också ut ett nytt avsnitt av Plan B-podden som handlar om hur och varför vi ska påverka.
Lyssna loss här!

Loading Likes...

Good bye röv-höst och the revival of glad lax – nytt avsnitt av Plan B-podden ute!

  • Kommentarer på inlägget:1 kommentar

Det har varit tyst från Plan B-podden under hela hösten. Och nu släpper jag och Maria Soxbo ett bonusavsnitt där vi berättar varför. Det blir en hel del tårar – det blir det. Det har varit en röv-höst för mig, och inte mycket bättre för Maria. Och är en van att vara en glad lax, då nästlar sig en personlig kris in i det hela också.

Men vi pratar inte bara det personliga utmaningar, utan tar en svängom kring vad som hänt klimatpolitiskt denna höst.

Vi har en ny regering med låga klimatambitioner, en politik där klimatsatsningar stryks och ett Sverige som omskrivs världen över – för vår svängning vad gäller klimatet.

Så frågan är: Vad gör vi nu?

Lyssna här!

 

Loading Likes...

Leksand, knäckebröd och en resurssmart jul

  • Kommentarer på inlägget:1 kommentar

i betalt samarbete med Leksands knäckebröd

Tidigare i veckan kuskade jag med tåg upp till Leksand.
I Dalarna har jag ju varit många gånger eftersom min pappa kommer därifrån, men jag har aldrig tidigare varit i Leksand – eller Häradsbygden.

Jag förstår varför folk vallfärdar hit. Även i mörka november lyser denna bygd upp, det klingar av dalmål  (trygghet för mig), de faluröda husen ligger tätt och här har inte renoveringshets monterat ner det unika.

Jag var inbjuden av Leksands knäckebröd att vara med och styra upp en jullunch, dekorera en lada med återbruk och säsongsfint och snacka klimat, resurser, jul och halmbalshus.
Och så skulle vi ju smaka julknäcke förstås!

Medan Leksands knäckebröd bakar knäcke av sädesslagen så bygger jag hus av restprodukten – halm! Mitt favoritmaterial!
Leksands knäcke gör ju mestadels bröd på råg, medan vi byggt hus av vetehalm.

Dagen innan jullunchen fixade jag dukningen i ladan med återbrukspyssel, svenska äpplen och torkade apelsiner (som jag fått från en matbutik – apelsiner som annars skulle ha slängts pga osäljbara), medan Leksands-bördiga Karin Stigsdotter dekorerade ladan med kransar både inomhus och utomhus.

Dessutom hade hon gjort den här fantatsiska rågkronan!

Så vacker – prydd med leksandsband som krona på verket. Om jag kommer över närproducerad råg någon gång så ska jag ge mig på att göra en likadan (men gissar att den inte blir lika fin som Karins).

Knäckebröd, rödgran, nötter och svenska äpplen. Det behöver inte vara svårt (eller nyproducerat) för att skapa julkänsla.

Klart!

Och redo för lunch!

Loppisfyndade mässingsljusstakar, svenska äpplen, tygservetter, torkade apelsinskivor, råg i krus, begagnad duk och bordsgranar gjorda av gamla pocketböcker (som jag gjorde för en massa år sedan inför ett tidningsreportage). Och ett ihopplock av gamla stolar som rotats fram ur förråd.

Så var det dags.
Finkappa på och mot bageriet!
Där mötte jag upp en radda gäster, vi fick en dragning om Leksands bröds historia av Annika Sund (bra efternamn) som är markandschef och en del av detta anrika, familjeägda företag.

Hon berättade att Leksands knäckebröd varit fossilfria sedan 2013 och berättade om satsningar, att bageriet värms upp av spillvärme, vad som gjorts historiskt för att sänka klimatavtrycken, men också vad som fanns kvar att göra. Det jobbas skift på bageriet för att använda ugnarna så effektivt det bara går (istället för att stänga av och vänta in tiden och resurserna det krävs att värma upp dem). Leksands knäckebröd klimatkompenserar inte utan använder pengarna för att påskynda sin omställning istället. Intressant tanke, eller vad säger ni?

Efter dragningen fick vi gå en rundvandring i bageriet – i full uniform!

Här har vi deg som ska bli knäckebröd.

Innan vi gick in i bageriet fick jag i uppdrag att se att inte någon gäst blev fast vid det här momentet allt för länge och hamnade på efterkälken från gruppen. Jag förstod inte riktigt varför någon skulle bli stående vid någon maskin ….
Tills jag själv blev det, hahaha.

Misslyckades totalt med mitt uppdrag, för att stå här och se knäckebrödet stansas ut var som att titta på någon som drejar. Så meditativt och härligt.
Och det var som en Jönssonligan-maskin. Bröden stansades ut, degen som skars bort ramlade ner på ett litet transportband och skeppades i väg för att bakas in i degen igen.
Ja, ni fattar.

Bröden åkte sedan in i en ugn och gräddades.

Tadaaaa!

Efter rundvandringen lämnade vi bageriet och utanför stod …

Två stycken nordsvenska hästar …

Med vagn! Det var taxin till lunchladan! Alltså detta kommer jag SENT att glömma kan jag säga.

I sakta (och alldeles lagom) mak färdades vi fram genom novemberkylan.
Den här hästen jobbar vanligtvis i skogen, men hade fått extraknäck(e)!

Framme vid ladan! Och i sällskap av en massa trevliga – bland annat Isabelle!

Här kunde en värma händerna också.

Det bjöds på glögg, julknäcke och lokalproducerat! Och en massa snack!
Karin, som dekorerat utanför, fick jag bara på bild här (skärpning Emma!).

Efter glögg var det dags att kliva in i ladan för lunch!

Så inspirerande att få kliva in i en annan bubbla – nämligen matkreatörs-bubblan!
Himla trevlig bubbla det där. Fick träffa Anna Demirian som driver Kitchenofanna och Jenny Finn som driver kontot Jennysrumochspis.

Till bords!

Med knäcke-tema!

Och vad ska serveras på en julknäcke-lunch? Jo, så klart knäcke med olika tillbehör, signerade Siljansnäs hotell. Till och med dessertens grund var knäckebröd! Sånt här älskar en ju – när några har gått all in på det här:

Fick träffa Jenny Westman som driver Superfoodsweden (och hennes gulliga bebis!) också.

Och medan desserten serverades berättade jag om vårt halmhusbygge för att sedan snacka klimat, jul, resurser och hur vi skulle kunna fira jul på ett vettigare sätt. Och vår roll i sociala medier (vi som når många).

Julen är en av våra mest ohållbara högtider. Vi konsumerar som att det inte fanns en morgondag, vill ha välfyllda bord (vilket riskerar matsvinn), vi köttar loss och dessutom så går det trender i juldekorationer.
Appråpå att Myrorna får in 20 ton möbler och prylar – om dagen.

När vi ger julklappar så vill vi gärna ge bort något nytt, trots att det en faktiskt ger bort är: utläpp. Och detta handlar ju om normer – och där har vi alla en roll att spela.
8 av 10 barn kan tänka sig begagant i julklapp visar en undersökning gjord av Blocket. Ändå lägger vi nyproducerat under granen. Varför?

Och där kan vi – särskilt vi med många följare – går i bräschen. Visa att vi SÅ KLART köper secondhand, lagar lagom med mat,  visar recept på rätter som en kan laga på leftovers, dekorera med ätbart (istället för nyproducerat från Kina) och värna om resureserna.
Eller varför inte testa loss bland vegetariska recept på julbordet och bjud in följarna att tipsa som sina recept – så som vi gjort här på bloggen många gånger inför jul.
För den som vill äta kött på jul – gör det. Men då kanske en ska tagga ner på köttätandet resten av året.

Ofta kallas julen för barnens högtid. Trots det är det sällan en ser julgranar klädda av barn (jag tampas själv med detta, hahaha) och trots att många av oss förknippar julen med traditioner så har julen blivit föremål för trender. Själv är jag uppväxt med att samma julpynt tas fram år efter år, några dekorationer finare än andra så att säga, men det finns en trygghet i det där. Det återkommande.
En trygghet jag tycker att vi ska värna om. Använda det vi har istället för att köpa nytt.

Och så passade jag på att lyfta HållbaraSara (som alla borde följa) som utsett en juloutfit som hon ska bära år ut och år in. Och just det tankesättet har jag kopierat, och här ser ni min outfit. I vinrött.

Vi vuxna behöver ju ta ansvar för kommande jular (och barn) också. Inte ge bort ett pärlhalsband av utsläpp i julklapp till våra barn, and hope for the best.
Vi drömmer trots allt om vita jular – något som med vårt och samhällets beteende – kommer vara ett minne blott om vi inte förändrar beteende. Skåne hade i november metrologisk sommar – just saying.

Efter att jag varit både grinchen och inspiratör (HOPPAS JAG!), så var det dags för kransbinderi med Karin.

Jag band den här kransen av lingonris på en gammal stålgalge. Och så lite leksandsband som pricken över i:et. Kan en sätta upp en krans på dörren till ett hus som inte är klart?
Öppen fråga ba.

När alla gjort en varsin krans var det dags att säga hejdå.

Det blev kramar, knäckebröd och en massa nya bekantskaper. Och med en hel massa julstämning innanför västen kuskade jag hem igen till Värmland.
Så fina, viktiga, vettiga (och GODA!) dagar i Leksand!

Tack alla som gjorde denna dag möjlig. Ett extra tack till Leksands knäckebröd och AnnMarie som lånade ut sin fina lada (och bjöd på fika när vi mest av allt behövde det). Tack!

Loading Likes...

Årets medvetna julklapp 2022

  • Kommentarer på inlägget:6 kommentarer

För fjärde året i rad utser Klimatklubben Årets medvetna julklapp tillsammans med organisationen Medveten konsumtion. Årets medvetna julklapp är en reaktion på Årets julklapp som utses av HUI varje år. Medan Årets julklapp bygger på prognoser och sälj, spå bygger Årets medvetna julklapp på mål. Vad behöver vi? Vad puttar oss i rätt riktning?

Till vår hjälp att utse denna klapp har vi våra följare som får nominera julklappar som vi borde önska oss. Och i år var det solklart – med skenande klimatkris och elkris blev valet busenkelt.

Årets medvetna julklapp  2022 är det hemstickade plagget!

Det värmer så att vi enkelt kan sänka inomhustemperaturen ett par grader, och det borde ju vara mer standard att bära en stickad tröja inomhus i november än T-shirt. Genom att sänka elförbrukningen blir spar vi inte bara resurser och pengar, utan vi sparar utsläpp. För ju fler som brassar samtidigt, skitigare blir elen. Och skitigast är elen på morgonen och vid middagstid – när alla brassar samtidigt.

Det finns så klart en hel del andra positiva effekter av att spara på el, exempelvis genom att släcka utomhusbelysningen (vettigt att bara använda den när vi är ute och faktiskt behöver se vad vi gör). Genom att släcka spar vi el, pengar och undviker så kallad ljusföroreningar. En hel massa arter är beroende av naturens gång – ljust på dagen, mörkt på natten. Men i takt med att vi lyser upp natten så förvirrar vi nattativa arter. Det blir helt enkelt KNAS!

Och vi behöver arter. Vi människor är beroende av att naturen funkar – inte minst för vår matförsörjning.

Så, heja alla som stickar, letar begagnat garn på loppis och ger bort av sin dyrbara tid. Och alla vi som inte kan sticka (än) – önska dig något stickat, eller varför inte en stickkurs. Eller varför inte önska sig ett begagnat handstickat plagg, redo att vårdas länge!

Tack till alla ni som nominerat och tack till min kompis Amanda som lånade ut några av de alster som stickat till fotograferingen. Vänner alltså. BÄST är vad de är!

Loading Likes...

Ni vet, den klassiska novemberbuketten

  • Kommentarer på inlägget:6 kommentarer

Det är den 2 november. Det är höstlov och barnen kommer inspringade med en bukett blommor som de plockat.
I november.

Det är ringblommor, klöver och lupiner. Ett virrvarr av försommar och sensommar fångad i en skev bukett.
Det är en påminnelse om att temperaturen ökar. För varje år som går. Och att det varmaste decenniet som har uppnåtts är det vi precis lämnat bakom oss. Och att vi går mot temperaturer som mänskligheten aldrig tidigare har upplevt.

Det är också påminnelse om att mina barns uppväxt kommer se helt annorlunda ut än min egen. Själv sölade jag ju runt i novembersnön i deras ålder. Nu plockas det blommor.

Och det låter ju gött. Att det blir varmare. Och för oss på nordligare breddgrader så kan vi skörda några vinster – kan odla längre in på säsongen och pja, plocka blommor. Men vi håller på att förlora våra vintrar, få in arter som sprider sjukdomar och slår ut våra ekosystem och sakta men allt för fort vänjer oss vid ett ändrat klimat där översvämningar, skyfall, stormar, skogsbränder, värmeböljor, brist på drickvatten och försämrade möjligheter att odla mat blir allt vanligare.

Aldrig har en fin bukett skavt så mycket, men också påmint mig om att jag måste försöka påverka situationen.

Loading Likes...

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta