i betalt samarbete med EU-kommisionens climate pact
Förra veckan lanserades Klimatklubben.se – en sajt där du puttas att påverka och göra skillnad för klimatet. Tanken är att det ska vara busenkelt att agera.
Men vad gör egentligen skillnad? Och hur mycket?
Ofta lurar vår hjärna oss att liksom jämka våra handlingar mot varandra. Ett års källsortering känns så bra och konkret i kroppen. Vi kanske känner oss som sådana geniala planet-förbättrare att vi unnar oss en flygresa till Mallis med orden “det är jag ju värd”. Så där håller vi ofta på. Jämkar, rättfärdigar klimathaltande beslut och källsorterar lite till – trots att effekten kanske inte är så stor. Men det KÄNNS bra.
Så vad bidrar våra insatser till? Det har EU kommisionen räknat på i sin satsning Climate pact.
Via deras sajt count-us-in.com kan en dels se vad olika beslut sparar in i form av koldioxid, men du kan också – tillsammans med andra – lova att du gör en förändning eller förändrar samhället. Och dela vidare.
Tillsammans blir effekten enorm – så klart.
Detta är ju viktigt, oavsett om det handlar om att dela vidare Klimatklubbens lista med saker som görs i andra regioner med orden “kolla vad coolt, Frankrike har en matsvinnslag – detta borde finnas i Sverige också”, eller om det handlar om att visa vad en är villig att göra i klimatets tjänst genom att dela vidare count-us-in.com i sociala medier.
Vi människor är nämligen flockdjur. Vi gör som alla andra.
Enligt en färsk undersökning genomförd i november 2022 av PFM Research på uppdrag av Gullers Grupp för EU-kommissionens klimatsatsning European Climate Pact så påverkas 29% av unga (18-24 år) av ohållbara vanor hos omgivningen, och uppger att det är lättare att då göra som andra gör, än att minska den egna klimatpåverkan.
Yep, vi människor är flockdjur – vi gör som alla andra, vill hänga med majoriteten och vill helst inte vara sist på bollen. Och detta är så viktigt att komma i håg. Vi människor vill tillhöra gruppen.
Skaffar grannen solceller vill vi inte vara sämre, börjar favorit-influencern bära begagnat, ja, då vågar vi också. Ses polarna på lagnings-AW för att reparera kläder, då vill vi inte missa det. Och börjar hela bekantskapskretsen anamma ett lugnare semestermood på hemmaplan, där de gynnar lokala näringsidkare, då känns en charter lite gammeldags.
Här har vi alla en viktig roll att spela i omställningen.
Vad vi gör spelar roll, vad vi pratar om spelar roll, vad vi väljer att visa i sociala medier – ja, det spelar roll.
Vi är alla möjliga flockledare, så frågan är: Åt vilket håll puttar du din grupp?
Du och jag används som dels inspiration, men också måttstock och som ett sätt att rättfärdiga handlingar. Vi kan – medvetet eller omedvetet – inspirera till vettigheter som att konsumera cirkulärt, ta tåget, cykla eller att äta upp maten. Men också nyköp, charters och unn – genom hur vi pratar om det.
Därför måste vi bli medvetna om vad vi lyfter, normaliserar och vad människor i vår närhet kan inspierars av.
Är det till resurseffektiva smartheter, eller får du ett pärlhalsband av utsläpp efter dig?
Det är också viktigt att inte fastna i de små insatserna – som att källsortera, byta till LED-lampor, laga vegetariskt julbord eller bara göra ändringar inom hemmets fyra väggar. Allt spelar så klart roll, men om vi ska utgå i från tid och ork så kanske det finns bättre sätt att spendera tiden? Vad kan vi görs som påverkar mycket under lång tid?
Och här vill jag visa upp en bild från boken “Klimatpsykologi : hur vi skapar hållbar förändring” som visar Påverkanspilen.
Att källsortera och byta till LED-lampor är lätt, påverkar inte så mycket och ger ganska kort effekt. Men vad skulle kunna ge långvarig effektiv och påverka mycket – för många?
Börjar du åka kollektivt, så är är det en toppengrej. Men det är ganska låg effekt. Skulle du däremot dela med dig av allt det positiva av att välja kollektivt via sociala medier och pressa på för bättre kollektivtrafik kan ge långvarig effekt och hög påverkan. Många kommer att tänka: Kan hen, så kan väl jag också?
Eller att påverka regionen och politiken så att kollektivtrafiken blir landets bästa, smartaste och mest framåtlutande. Det är ju inte bara prima PR-virke, det är ju underlag för nya medborgare, skattebetalare och en stolthet för de som bor i regionen. Där snackar vi långsiktighet. Och hög påverkan.
Så om du ska lägga tid på något? Vad blir det? En kortsiktig förändring som inte ger stor effekt (börja äta vegetariskt, men inte berätta det för någon), eller att gå loss på de långsiktiga förändringarna som gör skillnad för lång tid framöver?
Alla insatser är av godo ska tilläggas, men visst går en igång på att göra rejäl skillnad?
Spana in count-us-in.com och kika på vad du kan göra i dag? Och dela vidare!
Behöver du hjälp att påverka? Gå in på Klimatklubben.se – där hittar du verktyg för hur du skriver medborgarförslag, insändare, debattartikel, kontaktar politiker och påverkar på jobbet exempelvis.
Loading Likes...