“Business as usual är också ett statement”

i betalt samarbete med Formex

Hur ser framtidens inredningsnbransch ut? Vilka koncept är the talk of the town? 

Vad är framgångsreceptet för inredningsföretag som vill vara med i klimatmatchen?

Efter pandemipaus (och paus för mitt husbygge och Marias bokskrivande) var det hög tid att damma av våra uppskattade klimatfrukostar igen! Gah, som jag längtat!
Denna gång traskade jag och min klimatkompanjon Maria Soxbo in på Formex (som också haft pandemi-paus) – som är inredningsbranschens stora mötesplats – för att snacka om om just detta. Klimat, omställning och inredningsbranshens möjligheter och utmaningar.

Fotograf Caroline Solberg

 

När Formex startat upp igen efter pandemin så vill de ta hållbarhet framåt i branschen genom att instifta ett nytt pris – Sustainability Award – och bjuda in till samtal. Bland annat klimatfrukost.

Och vad är väl en bättre plats att snacka om klimat, utsläpp, möjligheter och omställning som hygeinfaktor om inte på Formex? Där alla är.

Så här ligger det till:
Inredning är det segment som ökade mest i försäljning under pandemin (kanske såg vi oss trötta på köket och vardagsrumsmattan?), och är också det segment som vi missbedömer mest. Vi svenskar tror att vi minskat vår konsumtion av inredning och möbler med 3,5 %, men i själva verket har vi ökat konsumtionen med 20,4 % (Konsumtionsrapporten 2018).
Vi lever i ett samhälle där det blivit norm att sätta sin egen prägel på ett kök och kasta ut en fullt fungerande pryl för att ersätta med en ny –  i en uppdaterad färg.
Samtidigt får Myrorna in 20 ton möbler och prylar om dagen. Om dagen.
Och Sveriges utsläpp har ökat med 5,6 % under första kvartalet i år jämfört med 2021, trots att det är bråda tider att sänka dem – radikalt. ​​
Det ser inte bra ut. Och inredningsbranschen går inte åt rätt håll.
Omställningen måste ske nu – inte imorgon. Utsläpp som görs i dag ligger trots allt kvar i atmosfären en halv evighet, så för att inte lägga kroksben för oss själva och andra i framtiden gör vi smart i att hugga tag i problemet innan det är för sent. Det är liksom inte som ett skumparty där skumbubblorna försvinner – detta är ett skumparty som hela tiden fylls på.
Det säger sig självt att det inte blir någon vidare fest.

Så hur får vi till en snabb förändring?
Det skulle vi snacka om!


Fotograf Caroline Solberg

Förutom att skapa viktiga samtal om klimat och omställning, så handlar klimatfrukost om att samla fölk. Skapa ett forum för sprida vidare idéer, snacka om utmaningar och möjligheter och kroka arm med varandra om kluriga frågor.
Om den sociala lantiskatten Emma Sundh gillar detta? Eh. Ja.
Så det blev ju kramkalas utan dess like!

Hej favorit! Ja, jag pratar så klart om Isabelle  – som ju varit deep down i inredningsbranschen, alltid premierat återbruk och numera är vass omställningsaktivist.
Här med en skylt som liksom ringar in problematiken.

22% av svenskarna anger “tycker det är roligt att förnya” som skäl för att byta ut köket. Inte att det är trasigt eller att det finns ett faktiskt behov. Begär baby!

Och smarta Johanna Leymann – min före detta bokskrivar-partner – som är expert på hållbart mode.

Fantatsiskt roliga  och härliga Elin Wallin!

 

Fotograf Caroline Solberg

De flesta av gästerna har vi inte träffat sedan innan pandemin, så mina kralliga halmbalshus-byggararmar passade på att omfamna så många jag kunde.
Kram på er, den otroliga duon bakom Mrs Mighetto.

Anna!

Och den här stjärnna! Sofia Thelfer som står bakom @sofiathelfer, @aterbrukspodden och @vintish_market

Fotograf Caroline Solberg

Frukost till alla!  Till Karin Benjaminsson som driver @kaksmulankarin och @fruangensretro exempelvis.

Det bjöds på vegansandwich från höstskörden, äppeljuice och overnights oats med svenska bär (ej flygimporterade bär – sånt där vi kollar inför alla frukostar).

Fotograf Caroline Solberg

 

Till vår hjälp för att reda i frågorna om inredningsbranschen hade vi  Maria Lagerman (expert på cirkulära affärsmodeller), Isabelle McAllister (inredare gone omställningsaktivist) och Kajsa Falck-Torlegård (från Formex).

Pang-panel!

Fotograf Caroline Solberg

När alla hade frukost innanför västen var det dags för panelsamtal. Maria Soxbo rattade frågorna och frågade om läget för inredningsbranschens omställning. Alla var ense om att det går trögt. Tok för trögt.

Så vad gör Formex – som ändå samlar inredningsbranschen under ett och samma tak?
– Allt fler efterfrågar exempelvis avdelningar för hållbara produkter. Så nu har vi tagit ett framåt genom att instifta ett pris som heter Sustainability Award, där vi uppmanar företag att visa vad de gör. En morot. Vi har ju plattformen, så nu gäller det att visa vad som görs. Och visa bra exempel. Vi vill inte skrämma bort någon, utan bjuda in till samtal och utveckling, sa Kajsa Falck-Torlegård från Formex.

Men hur ska det gå till? Och kan inredningsbranschen ställa om tillräckligt snabbt?
– Den som sätter i gång och ställer om får en konkurrensfördel, sa Kajsa Falck-Torlegård från Formex.
Snabbare går det ju bara om man bestämmer sig, infikade Maria Lagerman, expert på cirkulära affärsmodeller. Den stora utmaningen är att ställa om när affärerna går så pass bra som de gör i dag. Då måste man tro på att det finns pengar att tjäna.

Panelen var överens. Lösningen stavas cirkulära affärsmodeller, högre kvalité, lagstiftning och samarbete. Fler måste samarbeta över och inom branschgränserna, bjussa på idéer och se värdet av att vara en motor i osmtällningen.
Dela med sig av erfaranheterna och hjälpa varandra framåt. Men så behövs lagstiftning också, som ger samma spelregler för alla.

– Den som sätter i gång och ställer om får en konkurrensfördel, sa Kajsa Falck-Torlegård (från Formex).
Och visst är det så. Att vara först på omställningsbollen ger trovärdighet. Och ingen minns en sjuttiofemma – right?
Det finns allt att vinna på att testa nya affärer, våga och ta första steget.

Men vad är cirkulära affärsmodeller?
– Cirkulära affärsmodeller handlar om att loopa materialet så många gånger som möjligt. Det snackas mycket om återvinning, och det kan man göra, men det är en sådan liten del i dag. Först måste vi använda materialet och efter 10 loopar eller mer – så kan vi återvinna. Bara 1% av textilierna kan idag återvinnas, eftersom de flesta textilierna är blandmaterial, förklarar Maria Lagerman.

Så hur kan en cirkulera?
Istället för att tillverka ett kuddfodral av nya material som bomull, så kan företag använda material som redan finns. Återbruka! En cirkulär affärsmodell kan också innehålla egen second hand (exempel på detta är Filippa K som har sin egen secondhandbutik där de säljer begagnade plagg från sina tidigare kollektioner), har hyravdelningar (där en kan hyra istället för att köpa), erbjuda reparationer (laga soffan!) eller upcycling (företag som erbjuder att exempelvis sy om sin produkt till en ny variant) – ett parasoll som får begagnade fransar typ. Eller varför inte erbjuda tjänster som styling?
Kort och gott: Använda resurser som redan finns.
Istället för att sälja sju parasoll, varför inte sälja samma parasoll sju gånger genom reparationer, upcycling eller egen second hand?

En sak som etsade sig fast hos mig var något Isabelle sa när hon fick frågan vad vi med stora följarskaror kan göra för att putta inredningsbranschen i rätt riktning.

Business as usual är ett ställningstagande”.

– Vi alla sitter på ett ansvar. Business as usual är ett ställningstagande. Det går inte i en klimatkris att exempelvis säga, ‘jag är inte politisk’. Man har ett ansvar. Ja, det är svårt och läskigt. Men prata med andra om det. Pratar om det mer. Ställ högre krav på de företag som du samarbetar med. Är det svårt – bolla med andra. Vi måste tänka nytt.

Det är ju samma sak som när det gäller mobbing (hoppas ni hänger med på min lite osäkra avtagsväg i tankarna nu, hehe). Ansvaret och skammen ligger hos mobbaren – helt klart. Men exakt samma ansvar ligger hos de som står och tittar på och inte rycker in. Gör något.
Detta måste vi komma i håg.
All fakta finns på bordet – så agera.

Detta gäller ju även inredningsbranschen.
“Business as usual är också ett statement”. Det är dags att fråga sig vilken sida av omställningshistorien en vill stå. Den som vågade, satsade och försökte göra skillnad – trots att det satte den personliga vinningen och pengavinst på spel. Eller den som blundade och låtsades att inte se problemen.

Vi har trots allt – stora följarskaror eller ej – makt och möjlighet att påverka företag. Och de med stora följarskaroro kan multiplicera sin makt efter antal följare. Men något som kom upp efter panelsamtalet var också samverkan. Om influencers går samman och ratar företag som inte gör sin omställningsläxa – då tvingas företaget att ställa om för att kunna nå ut.

Mer sånt skulle jag vilja se! Och klimatfrukost är ju också ett perfekt forum för att kroka arm kring just sånt här.

Jag hoppas på fler sammanhang och möten där omställning kavlas upp på bordet. För ett litet företag är det så klart skitsvårt att hitta tiden och pengarna för att ställa om, hitta nya affärsmodeller och kunna satsa. Särskilt om en har anställda som en har ansvar för och som ska ha lön. Desto störrte anledning att kroka arm, copy with pride och dela med sig av sina idéer. Skapa klubbar och mötesplatser.
Kanske Formex kan vara mötesplatsen för just detta. Formex omställningsklubb!
Som så klart ska ha premierad plats på nästa Formex-mässa, där en möter framtidens cirkulära det första en gör.

Nu tycker jag vi tittar på alla fantastiska gäster.

 

Fotograf Caroline Solberg

Jag, min stadshjärnhalva och vår saknade kollega Johanna Leymann. 

Fotograf Caroline Solberg

Fotograf Caroline Solberg

Malin/Mrs Mighetto, Elin Wallin, Emma Johansson, Anna/Mrs Mighetto och Anna Starrén.

Fotograf Caroline Solberg

Fotograf Caroline Solberg

Cecilia/@morotsliv och Annie/@nova.vintage.deco.

 

Fotograf Caroline Solberg

Maria, Malin Jensen (som bland annat driver @aterbrukspodden) och Maria Lagerman (som också driver @kindof.se tillsammans med Malin).

Fotograf Caroline Solberg

Karin Benjaminsson / @kaksmulankarin och @fruangensretro och Sofia Thelfer / @sofiathelfer, @aterbrukspodden och @vintish_market

Fotograf Caroline Solberg

 

Fotograf Caroline Solberg
Designern Lars Nilsson och Johanna Hulander / @johanna_hulander och @inrednings_podden

Tack alla som kom och tack till vår kloka panel – jag hoppas vi ses snart igen! Och stort tack till Formex!

Till dig som läser: Sprid gärna vidare lösningarna! Snacka med vänner och bekanta eller dela detta inlägg. Vi behöbver få till en förädnring nu (helst för tio år sedan).
Och använd din konsumentmakt och puffa företagen att ställa om. Och kom i håg: “Business as usual är också ett statement”

 

Liked it? Take a second to support emmasundh on Patreon!
Become a patron at Patreon!

Loading Likes...

Detta inlägg har 3 kommentarer

  1. Linnea

    Hej! Har du något tips på hur du kan göra med småbarn och matsvinn? Jag har en tvååring och det blir alltid väldigt mycket matsvinn. trots att jag och min sambo är vegetarianer äter vårt barn tyvärr väldigt mycket korv och fiskpinnar. Hur brukar du och ni andra i detta kommentarsfältet göra? Kör ni helvego eller halvvego. Känner att jag vill att han ska få i sig kalorier då han från början varit ganska smal.

    1. emmasundh

      Hej Linnea! Jag kanske ska göra ett inlägg om just barn, mat och matsvinn för att samla in läsarnas tankar och erfaranheter.
      Vi äter vegetariskt hemma, men vill barnet ha korv med bröd ute så kör vi på det. Alltså, vi har inga pekfinnar.
      På skola och förskola äter de vad de är sugna på, och det blir nog mest kött, men det är nog för att det är det som är norm. Där får vi jobba på att ändra normerna tänker jag – exempelvis att vegetariskt inte är något sämre substitut och inramat som “specialkost”. Få barn vill vara i fåran “speciell”.
      När det gäller matsvinn så är det små portioner som gäller, och när barnen blivit större har vi kunnat äta upp deras mat. Alltså att vi lagt på minder till och själva och väntat in att ta mer innan vi ser att barnen ätit upp. Det är ju kanske inte lika attraktivt när barnen är små och det är snor och slafs på mackorna, hahaha.
      Vår bästa investering när det gäller matsvinn är att skaffa höns! Och sedan har vi en stor kompost. Hönsen äter det som blir över, så nu är det inte mycket som går i den bruna påsen så att säga.

      Kram emma

  2. Linnea

    Så fiiint att du tar dig tid att svara både ödmjukt och peppande

Lämna ett svar