Knopparna knoppar som popcorn ute just nu, det luktar helt hjärnsprittande tokfransgott ute. Vårkappan har åkt ner från vinden, medan vinterskorna åkt opp. Min Honolulu-klänning sportas flitigt och det är bara början.
Och vet ni vad? Det är banne mig vår.
Randig kappa från en vintagebutik i Paris, solglasögon från en vintagemarknad i London, blommig klänning från en vintagebutik i Honolulu, vita strumpbyxor från Asos och skor från Miss Selfridge.
Q: Jag är nyfiken på hur många sponge rollers du använder till ditt hår? 🙂 Är det bara 4 som på bilden? Nicolina
A: Hej! Nja, det var bara fyra som fick fifteen minutes of fame. Av de här kulörta, fina sponge rollers (som jag köpt på Tidens melodi) har jag nio. Tre gula, tre rosa och tre blå. Borde ju helt klart ha ett par gröna också. Sedan har jag ytterligare några gamla nöd-sponge rollers som är variant större. De använder jag om det råkar bli någon ensam hårtest över …
Q: Hej Emma! Jag följer dig på instagram och undrar hur i helsike du får till så fina bilder. Hur gör du och vilka filter är dina favoriter? Tack för en fin blogg (ps. blogga järnet från Honolulu nu, för det känns lite som att jag är där genom dina bilder).
Mia A: Hej Mia! Vad gullig du är! Ja, jag ska försöka uppdatera bloggen minst en gång per dag när jag är här i Honolulu. Nästa vecka far jag till Maui och där vet jag inte riktigt hur det står till med dagligt internet … än. Men jag håller tummarna.
Instagram var det ja. Jag har några riktiga filterfavoriter. Eller rättare sagt, jag använder i stort sett bara Valencia, Walden och Nashville. Nu under vinterhalvåret är det himlans svårt att få till ljustet i bilderna (det finns ju knappt något dagsljus), så då brukar jag ljusa upp bilderna i appen Snapseed. Där kan man räta upp bilder, ljusa upp, lägga på kontraster och ändra färgställningarna. Rena trolleriet för vinterdystar bilder …
Q: Jättefin blogg och fina bilder. Var kan man köpa de fina eiffeltornen?? Maya A: Tusen tack! Vad glad jag blir! Just de här eiffeltornen är köpta på Vintagefabriken. De kommer så klart ursprungligen från Paris. När vi är där, eller någon vi känner, brukar vi ta med ett gäng tillbaka …
Q: Hej! Så mysigt det ser ut 😀 Har en fråga om klänningen du har på bilden och undrar om det möjligen är den från Daisy Dapper och undrar hur den är i storleken i sånnafall ? 🙂 Annars var de väldigt lika ^^ Tack för en inspirerande blogg 😀
// Hanna
A: Hej Hanna! Den blåblommiga klänningen har jag köpt på Tidens melodi i Karlstad och det är äkta vintage. Jag har sett att Daisy Dapper har en del liknande klänningar, som den här klänningen till exempel. Om jag vore ju skulle jag slå till, för det är ju sällan man springer på en vintageklänning som har den där perfekta längden och rätta timglaspassformen. För att inte tala om: den perfekta sommarklänningen!
Q: Hej Emma! Jag måste fråga: visst kan man väl fortfarande köpa Johns festflugor på vintagefabriken? Min kille fyller år nästa vecka och jag vet han vill ha en sån!
Tack!
Karla
A: Jajemänsan! Det finns några av Dr Johns prima festflugor kvar. När vi kommer hem från Maui kommer fler flugor in i sortimentet. John kommer ordinera ur murrigare flugor (efter efterfrågan) och fler mönster och färger.
Q: Hej! Jag undrar var du hittat/köpt den runda vita burken med svart-trekantsmönster. Tacksam för svar!
Maria A: Hej Maria! Den fina burken (som synd lite dåligt på just den här bilden) kommer från det danska märket Ferm living. Om du är nyfiken på fler pinaler i mitt hem kan jag rekommendera detta inlägg: Var jag köper inredning.
Stort lycka till i burk-jakten!
Q: Okej, nu när John ändå kom upp på tapeten, vad jobbar han med?!
Stella A: Hej Stella! Ja, min man är doktor i Växtfysiologi vid Stockholms universitet och forskar på bakterier i Östersjön. kort och gott så kartlägger han mikroorganismer – och vad de gör och hur de påverkar vattnet – i Östersjön.
Konferensen i Honolulu som han just nu besöker (medan jag ligger på stranden) handlar om världens hav. Hela 5000 forskare – med olika inriktningar med med samma utgångspunkt, haven – har samlats i Honolulu för att dela med sig av sin kunskap med varandra för att hjälpa forskningen framåt. Det är ganska så hissnande när man tänker på det.
Efter förra årets Gatsy-yra och Monica Z-förälskelse är det nu dags att lista 2014 års biopepp. Som den filmnörd, med fabless för svunna tider, har jag grävt ner mig bland de kommande filmerna 2014 och listat 12 filmer som jag (och kanske du) bara måste se. Mycket kostymfilm utlovas! Och en hektisk mars månad.
1. Mandela – vägen till frihet – 24 januari
Spänning, 1950-tal, frihet och kärlek. Detta är filmen som berättar historien om vår tids största frihetskämpe. Nelson Mandela. I filmen “Mandela – vägen till frihet – får vi följa en ung, politisk aktivist som tar sina första politiska kliv under 1940-talet – något som ska prägla hela hans liv. Via fängelse, kärlek och flykt tar vi oss fram till avskaffandet av apartheid – och vi får samtidigt lära känna en annan, privat, sida av denna världskända fredsikon.
2. Her – 14 februari Amen alltså jag dör på den här trailern. Först tyckte jag att plotten lät lite lökig, men sedan fick jag se en hjärtekrossad Joaquin Phoenix tokfranskär i ett speciladesignat operativsystem (!?) med en Scarlett Johansson i och då kunde jag inte hejda mig. Måste se.
3. The Monuments Men – 14 februari
Ocean 11 gone andra världskriget. Så beskrivs denna film, som har allt – enligt min mening. Konst, 1940-tal, ett världskrig (är ej krigsförespråkare i vanliga fall), en George Clooney, Matt Damon och att det är based on a true story. Så vad handlar den om? Kortfattat: Under andra världskriget sätts en specialstyrka ihop bestående av konsthistoriker. Deras uppdrag? Sno tillbaka nazi-stulen konst.
4. Boktjuven – 28 februari Andra världskriget igen. Medan den förödande krigsdimman drar sig tätare om Tyskland, flyr Liesel verkligheten genom att själa böcker från nazisternas stora bokbål. Böckerna kommer väl till pass i skyddsrummens gråa tillflykt under bombningar, men även som en tillflyktsort som delar med juden som hennes fosterfamiljen håller gömd i källaren.
5. Dallas Buyers Club – 7 mars Ett stycke nedknarkad, homofobisk rodeo-macho, spelad av en lysande Matthew McConaughey, får beskedet att han har fått HIV/AIDS och har 30 dagar kvar att leva. han spenderar sina dagar väl (eller ja, först knarkiliknarkar han och kör lalalala-Bingo-förnekelse, men sedan börjar han smuggla mediciner från Mexiko). Han blir som ett eget apotek för HIV-smittade, och blir sina (före detta) värsta fienders bästa vän. Ps. Based on a true story.
6. Saving Mr Banks – 14 mars
It’s the 1960’s och “Mary Poppins” ska bli film. Eller ja, det är vad Walt Disney vill i alla fall. Författaren till boken, P. L. Travers, är inte lika begeistrad över att hennes Mr Banks och Mary Poopins ska Hollywood-ifieras. Faktum är att hon inte är särskilt begeistrad över någonting, vilket skär sig i Disneys tingeling-förtrollade gulligull-värld.
7. Yves Saint Laurent – 14 mars
Mannen som gav kvinnorna en le smoking, byxdress och safarijackan – Yves Saint Laurent – blir film. Denna vackra vita duken-skapelse tar avstamp 1957, då den 21-åriga designern gör sin första haute couture-visning för det anrika modehuset Christian Dior. Därifrån seglar vi oss genom Paris, uppstartandet av modemärket Yves Saint Laurent, sinnliga demoner och en livslång kärlek. Men yttersömmen i denna film är ändå mode.
Om du tycker om mode och svunna tider – som jag gör – ja, då måste du se denna modefilm.
8. The Grand Budapest Hotel – 21 mars
Wes Anderson-lovers – unite! Från rävsvans-vildmarks-rymning i Moonrise Kingdom till rafflande hotellintriger på 1920-talet. Denna finfina film handlar om Gustave H, en legendarisk concierge, och hans wingman, The Lobby Boy, som hamnar i blåsväder när ett av gästerna på hotellet blir mördad (och testamenterar ett dyrbart konstverk till Mr Gustave H). Förutom att se filmen (och trailern ett par sjutusen gånger) vill jag ha postern på väggen.
9. Captain America: Return of the First Avenger – 26 mars
Min favorit-superhjälte – Captain America – flyger in på vita duken igen. Tyvärr inte i ett 1940-tal, men väl med den ganska så sjukt stilige Chris Evans.
10. Grace of Monaco – 28 mars
“You are the fairytale”. Världshistoriens vackraste och sorgligaste actress gone princess-storyn blir film. Den svala Hitchcock-blondinen och 1950-talsikonen Grace Kelly, spelad av Nicole Kidman, lämnade Hollywood för att bli prinsessa av Monaco. Men prinsessdrömmen var inte bara kantad av trinnar och torn. I filmen Grace of Monaco följer vi denna skönhet under ett tidigt 1960-tal, när äktenskapet knakar i fogarna och en politisk kris knackar på dörren.
11. Gentlemen – 17 oktober
Nog för att det är stort nog att Klas Östergrens böcker blir film, men jag är nog ändå mest peppad på att se alla statister flimmra förbi på vita duken. Det känns som halva vintage-Sverige var på plats när denna film spelades in. Som bönorna Jessica Silversagaoch Karoline Pettersson till exempel.
12. Serena – premiärdatum ännu inte satt.
Underbara citat-maskinen Jennifer Lawrence och hennes ständiga motspelare Bradley Cooper dyker upp på filmduken igen. Denna gång i filmen Serena som tar fart på en tågperrong 1929, mitt under brinnande börskrasch. Det nygifta paret Pemberton har återvänt till North Carolina och där, på perrongen, står en ung, gravid kvinna som bär Mr Pemberton barn …
2013 ska nostalgeras, firas och begravas. Och det med en rejält återblick. Du har redan sett:
– retronostalgiska rosettfrisyrs-januari – jazzande födelsedags-februari – virvlande Vintagefabriks-mars – ett vårvackertmaj med nagg i kanten
– midsommardoppat, Paris-toppat juni.
Där juni slutar, har juli vid. Och jag driver fortfarande runt vid bekanta ramlar-gator och turturduvs-Seine i Paris.
Tar ett kliv in i Luxembourg-trädgården och blir förälskad i denna plats på nytt. Det är så stilla på något vis. Ödsligt på ett omhändertagande vis.
Julis eftermiddagssol är varm mot bara sommarben och solblekt hår.
Här vill vi stanna i resten av våra liv konstaterar vi, slår oss ner, äter picknick och spelar yatsy.
När Paris dämpas i kvällsljus sveper jag en randig kappa om axlarna. För fem timmar sedan blev den min, inne på en av Paris välrenommerade vintagebutiker. Present från min älskade John som sa att “den där måste du ha – jag köper den till dig”.
Lämnar Paris för den franska Medelshavs-kusten. Över en natt bestämmer vi oss för att rikta in oss på Peyriac de mer, och Le Flamant Rouge, efter tips från Miriam Parkman.
Blir överrumplade av charm och vill aldrig lämna vårt Coco Chanel-rum.
Äter frukost på fransk vacker-bakgård, klappar en förbipasserande fransoskatt och planerar de kommande dagarnas roadtrip.
Hamnar efter några dagar i vackra Cassis.
Flanerar franska gränder fram …
fotograferar …
… och tar vårt första dopp i Medelhavet.
Förbi böljande vingårdar, upp på bördiga berg och ner i himmelskt vackra dalar. Lämnar kusten för Provence.
Övernattar på ett Art Nouveau-inspirerat B&B, som har en ägarinna som är så trevlig att vi vill bli adopterade.
Ritar färdvägs-streck på vår knöggliga Frankrike-karta och följer linjern till St Tropez. Där äter vi lunch till överpris, tar ett dopp bland yachterna och lutar pannan mot Chanel-fönster.
Det är osande hett i lugnet mellan trånga gränder och enorma yacher.
Hittar undangömda vacker-gränder, dit inget botox-ögat kan kisa sig till.
Lägger iskalla vattenflaskor mot panna och försöker minnas hur kallt det är i januari. Lyckas föga med att framkalla tanken, och försöker vara tacksam över värmen.
Lämnar St Tropez-hetta, bil och roadtrip, för ett snabbesök i Rom. Det ligger i ruiner. Nog för att Rom inte byggdes på en dag, men att de fortfarande inte var klara var för mig ett under.
Alla vägar leder till Rom. Utom den här. Den är låst.
Söker svalka under italienska trädkronor innan jag gör det fatala misstaget att äta pizza i 29 graders Rom-värme. Matthet får ett nytt innehåll för madame på bilden.
Lämnar Rom för en vecka av det här. Blomstrande Sicilien.
Vi bor i ett hus, med egen terass och utsikt över horisonten. Och har en egen strand.
Det känns faktiskt helt okej.
Och badar i ljummet vatten.
Per, Lisa och jag.
Slänger mig ut från en klippa, ner i pluset. Nåja, från en av de lägre klipporna. Italienarna däremot. De har macho-maraton i klipphopp.
Med saltvatten i håret och väskan full i franska fynd landar jag i Stockholm igen. Otympligast måste ju ändå vara paraplyet som vi köpte iParis när det började dugga. När vi kommer ut ur affären och ska slå upp vårt parasoll, så är regnet som borta. Och lämnar oss i fred under hela vår semester. Det där paraplyet tar vi numera alltid med oss när vi vill att det ska sluta regna. Lika effektiv som en kinestisk vädermanipulation.
Njuter av lata frilansdagar i Stockholm i klädd blommig Paris-klänning och gula skor från Swedish hasbeens. Sorterar företagskvitton på picknickfilten, cyklar på möten och plåtar jobb på innergården. Som att vara ledig, men ändå inte.
Andas in en hel parfym av blomster och tänker att här ska jag dö. Men inte än på en hundra år, tack.
Premiäråker vår gamla eka, tillsammans med min mamma, min syster och svåger.
Spenderar kvällarna på verandan, ätandes röda vinbär från trädgården och snofsar ihop en inbjudan till min 30,5-årsfest
Upplever rosa vacker-himlar och trygga hemma-grusvägar.
När varje ven har fått i sig en dos av Värmlands landsbygd (yes, I’m addicted) mellanlandar jag i Stockholm. Illustrerar till boken Vintagefrisyrer och är frän i nya solglasögon från E&E.
Plåtar ett matreportage (och omslaget) till Expressens “Loppis & antikt”.
Packar ner kamera, badkläder och grillvante och tar båten över till Gotland för den obligatoriska grilla-på-Gotland-veckan.
Hänger med de här gulliga, favoritskruttarna också.
Gjorde du något 2013 som du aldrig gjort förut? Åkte på roadtrip genom Frankrike, släppte en Vintageparty-bok, semestrade på Sicilien, startade en egen bloggportal (Bonjour blogs), lärde mig sticka och premiäråkte vår gamla eka(som vi haft i många år, men som jag bara har slitit och tjärat med).
Och så startade jag två företag, mitt eget aktiebolag och Vintagefabriken – tillsammans med Lollo och Linda.
Vilka länder besökte du?
Norge, Frankrike, Italien, Storbritannien.
Vad var din största framgång 2013? Jag gjorde en hel massa spännande, svinroliga frilansjobb, släppte boken Vintageparty, startade Vintagefabriken, skrev och illustrerade klart boken Vintagefrisyrer och var med och drog igång En snällare julmarknad. Alltså vilken sjuhelvetes resa! När jag ser tillbaka på allt jag har gjort 2013 – tillsammans med andra fantastiska kreatörer (men även själv) – så blir jag förbannat stolt. Och lite utmattad. Tempot!? Pjuu.
Bästa köpet? Den rosa bomullsklänningen som jag hittade på Beyond retro. Jag levde i den där klänningen hela långa, varma sommaren.
Gjorde någonting dig riktigt glad? När jag och John fick ta över katten Sockan och den fantastiskt varma finsommaren.
Och ledsen?
När jag förlorade det lilla barnet som växte i mig. Det svärtade ner hela hösten och dammade ner varenda dag med en enorm trötthet. Det tog ganska lång tid för mig att återhämta mig – både fysiskt och psykiskt. Tusen hormoner gjorde att jag grät varje dag, hade svårt att vara ensam med mina egna tankar och var så enormt trött. Träffade inte en själ (förutom mina Vintagefabriken-vapendragare) på flera veckor. Jag hade en bild av mig själv av att jag kunde borsta av mig sådant här relativt lätt, men så var tydligen inte fallet.
Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2013?
Daft punks “Get lucky” som skrålade ur radion genom vår roadtrip genom Frankrike. Genom ett brusigt Paris, över spetsiga berg vid Franska Rivieran, genom frodiga vindalar i Provence och förbi vajande palmer på en soldränkt motorväg.
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Det här året har varit en riktig berg-och-dalbana. Enorma toppar med boksläpp, Vintagefabriken-starten, Paris-häng, Gotlandsbad och vackra visioner. Storartade planer, fullklottrade kalendrar och ett aldrig (?) sinande pepp. Och avgrundsdjupa dalar när energin plötsligt har tagit slut och modet svikit. Saker och ting har hänt personer i min närhet och det har (så klart) påverkat mig. Men vi har tagit oss igenom det. Funnits där för varandra. Och det betyder mycket för mig. Så? Om jag var gladare? Det vette tusan. 2013 var inte mitt bästa år. Det var ett slitsamt år, med många lärdomar och erfarenheter. Det är nog just så som jag kommer att minnas det: Som ett sönderklottrat kollegeblock med kom-i-hågs och notes till mig själv.
Vad önskar du att du gjort mer?
Tagit hand om mig själv, gått fler Vinterviks-promenader och tillåtit mig att landat mer. Jag är en arbetsmyra, men även myror behöver landa, ta en långpromenader och låta tankar falla på plats.
Vad önskar du att du gjort mindre?
Jagat livet.
Blev du kär i år?
Gång på gång.
Favoritprogram på TV?
2013 var året då TV:n åkte ut. Skvalet och bakgrundsbruset skulle bort, för att ge plats åt större tankar, långa middagssamtal, symaskinsskrammel och efterlängtat tom timme = dra i gång projekt. Men på datorn har jag minsann inte slängt ut. På den såg jag “Orange is the new black”, “Game of Thrones”, “Masters of Sex”, “Fröken Frimans krig” … och eh, “Bonde söker fru” (“denna sommar kommer bli som varm kolasås på vaniljglass”). Love it!
Bästa filmen?
The Heat. Stört rolig.
Bästa boken du läste i år? “Cirkeln” av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Och en massa deckare så klart.
Bästa matupplevelsen? När jag och John hittade Paris bästa crêpe i Marais. Vi kör alltid “dagens crêpe” när vi är i Paris, och denna gång hittade vi den bästa. Ever.
Något du önskade dig och fick? Jag fick åka till Paris. Det önskar jag mig alltid.
Vad gjorde du på din födelsedag 2013? Den 4 februari 2013 fyllde jag 30 år. Det firades med fransk finfrukost, jobba hemma-dag, och afternoon tea hemma hos Lollo, tillsammans med Linda, Fatima och nyfödda Livia. Därefter blev jag bjuden på skumpa på Le Rouge och så gick jag på Elle Interiörs designpris. Det riktiga festen skulle hållas ett halvår senare, i augusti. Jag har nämligen alltid drömt om att fylla år på sommaren, så jag bestämde mig helt sonika för att flytta fram min födelsedagsfest ett halvår. Fira 30,5 med ett vilt Garden Party utan slut i den vildvuxna trädgården hemma i Värmland. Och så blev det. Men John kunde inte riktigt hålla sig, så han ställde till med en överraskningsfest den 4 februari. Så jag blev dubbelfirad!
Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Någonstans önskar jag att jag sluppit att lära mig den hårda vägen. Så är det ju alltid. Men för att man verkligen ska ta lärdom av livet, så kanske det behövs rejäla dalar. Om livet bara gled på som en Pettersson-båt genom Göta kanal, så då skulle glädjen bli blasé och findagarna mindre fina.
Vad fick dig att må bra? Latdagarna och vattenhålet på Vintagefabriken.
Är det något du saknar år 2013 som du vill ha år 2014? Lugn.
Vilken kändis var du mest sugen på? Alltid Timbuktu.
Vem saknade du? Min vän Åberg. Alltid.
De bästa nya människorna du träffade?
Åh, fick en hel massa nya bra-bekantskaper. Varma människor som man liksom gillar så där automatiskt.Som Bonjour-Madeleine, Isabelle Pedersen, Ida (som syr våra Vintagefabriken-klänningar), Emmy. Bra människor.
Högsta önskan just nu?
Att boken Vintagefrisyrer säljer som smör, Vintagefabriken slår nya rekord, ett stycke regeringsskifte, att folk blir mer miljösmarta (får miljöpanik varenda dag) och mina vänner och familj mår bra. Och att få en liten bebis. Det vore grejer det.
Från murrigt cinematek med vinröda sammetsgardiner till en pastell-pralin. Jag tänkte visa de första bilderna från vårt omgjorda vardagsrum för er.
Det bruna, slitna skåpet har vi slipat och målat grönt, bruna koffertar har bytts ut mot svarta, en tradera-fyndad lampa har lagats och polerats upp. Dessutom har vi just börjat bygga på en pysselhörna – något både jag och John har drömt om att ha.
From cosy cinema-ish living room with burgundy velvet curtains to a pastel confection. I thought it was time to show you the first images from our redesigned living room. We decided to paint the brown, worn cabinet green, replace the brown trunks with black ones and repair and polish an old lamp that we found at Tradera (Ebay) . Additionally, we have just started to build a craft corner – something both me and John have dreamed of having.
Några favorittavlor finns kvar, medan andra har lagts undan i väntan på vägg. Här hittar du en Paris-karta, en bild från Chanel Moscou-kollektionen och ett inramat notpapper.
Some favorite paintings and posters remain, while others have been put away – waiting for a wall.
Lite så här ser det ut i vår pastell-pralin till vardagsrum just nu.
Tvåarmad lampa, gröna flaskor och ett par koffertar.
This is how it looks (in one corner of the room) right now.
Q: Du verkar ha så många klänningar från förr (vilket jag är väldigt avundsjuk på). Men hur förvarar du alla klänningar? Och en ständig fråga: Hur förvarar du kläder som du bara använt en gång.
Sofie A: Hej Sofie! Ja, jag har ett par klänningar … om man säger så. I stort sett alla är vintage. Det är som bubblande sockerdricka ska jag säga dig. Passformen! Kvalitén! Tyget! De flesta av mina klänningar har över 60 år på nacken och ser nästintill nya ut. Det är vad jag kallar bra kvalité.
För att de ska hålla sig så där fina, så måste man ju ta hand om dem också. Nutidens sätt att ta i kläder – slita och dra, slita och slänga – fungerar inte om man vill att kläderna ska hålla för evigt.
De klänningar jag använder mycket, till vardags, hänger i min garderob inne i sovrummet. De festligare och dyrbarare varianterna hänger i klädpåsar och på vadderade- eller sammetsgalgar inne i min lean in-closet. Det är en halvstor garderob som finns i anslutning till hallen. Sedan har jag ett par godbitar hängandes på väggen i sovrummet också. Som den här klänningen från Lyckliga gatan. Min absoluta favoritklänning. Vacker att se på, inte lika bekväm att bära om man ätit en pizza.
De där halvanvända kläderna som man aldrig vet var man ska göra av? Hmm. Jag önskar att jag kunde skriva att jag omsorgsfullt hängde dem på vädring. Men det gör jag inte. De hänger över en fåtöljrygg i sovrummet. Än så länge. Den som har ett smart tips vad man gör med halvanvända kläder – mina öron är öppna! En dröm vore ju att komma på en uppfinning där kläder kunde förvaras utan att utan att de behövde skrynklas på en stolsrygg. Och att man dessutom slapp hänga upp dem på galge …
Q: Alltså jag dreglar när jag ser ditt vitrinskåp!! Aaaahh.. Jag har sett det på ikea, men det är lite svårplacerat. Står ditt i köket ? Så.himla.fin. Precis som du! 🙂
Betty A: Hej Betty! Vad gullig du är! Ja, det fina skåpet står i köket. Men vet du vad? När jag och John hade monterat ihop det sa vi att det banne mig skulle passa PRECIS överallt. I sovrummet, i vardagsrummet – till och med i badrummet. Det kanske verkar som en svårplacerad pjäs eftersom den är helt fyrkantig, men den passar överallt. Var så säker.
Kram emma
Q: Är den trearmade lampan till salu? Vad tänker ni sälja den för? Har suktat efter den sedan första gången jag såg den på bloggen..
Hanna A: Hej Hanna! Min älskade, trearmade lampan kommer att bli till salu – var så säker – via Vintagefabriken. Såsmåningom. Jag är inte helt säker på vad den kommer att säljas för (jag säljer ju där på kommission som vilken annan sprätt som helst), men liknande lampor går för ungefär 3 000 kronor (om det är ny, säker el, vilket det är på denna). En gammal slattig går för ungefär 2000 kronor, men då kostar det cirka 500 kronor per ljuskälla (alltså 1 500 kronor) att få ny, säker el i den. Man vill ju inte att kåken ska brinna upp liksom och inte heller att en när och kär ska kolavippen av en elstöt. Så nog att ny el kostar, men det är helt klart värt det.
Håll utkik på Vintagefabriken.se– där kan du läsa mer om nya ting (och även hur du håller dig a jour med allt vintagenytt i butik).
Q: Hej Emma! Den där sjömansjackan som du har på den där Gotlandsbilden, på stranden. Var kommer den ifrån? Den är ju helt underbar!
Z A: Hej Z! Åh, denna älskade sjömansjacka. Som jag har använt den. En klar favorit i garderoben kan jag säga. Och var den kommer ifrån? Skickliga illustratören och designernLovisa Burfitts märke BURFITT (som tyvärr ligger på is).
Q: Jag är så väldigt nyfiken på dina gröna skor. Var kommer de ifrån?
Disa A: Hej Disa! De smaragdgröna sammetspumpsen kommer från Vagabond. Jag köpte dem för ett år sedan ungefär. Ett par riktiga höstskor – i den rätta färgen.
Q: Hej Emma! Vilka fina bilder! Som alltid;) Fru Vintage var också på Formex men missade muggarna med Farbror Blå. Vilket märke är de ifrån? Ett måste när man bor i Sigtuna kommun ju….. Allt gott å stor kram! Fru Vintage http://www.fruvintage.blogspot.com
A: Hej Fru Vintage! De underbara Farbror Blå-muggarna i mönster efter Elsa Beskow är ett samarbete mellan formgivaren Catharina Kippel tillsammans med Design House Stockholm. Finns att köpa lite varstans numera, på Cervera, eller på nätet, exempelvis här.
Q: Var är det du har vuxit upp i Värmland egentligen? Du skriver aldrig det.
Hemlig A: Hej du hemlig. Precis som du är lite hemlig, så är jag också det. I alla fall när det gäller min allra käraste plats. Jag är uppvuxen utanför Karlstad, vid vidder av ängar, bredvid mörka skogar och en alldeles lagom liten sjö.
Q: Alltså den där resan du var på i somras? Var var du egentligen och hur länge var du borta? Jag är sugen på kopiera typ allt!
Sanna A: Sanna, you better do that. För det var en magisk resa. Den började med ett par dagar i Paris, därefter bilade jag och John genom Frankrike, ner till den västra sydkusten. Från väster roadtrippade vi sedan längs med medelhavet till St Tropez. På vägen dit övernattade vi i underbara städer, på mysiga B&B:s och badade i havet tusen gånger om. Från St Tropez åkte vi till Marseille, mellanlandade ett dygn i Rom och åkte därefter vidare för en vecka på Sicilien. Det är vad jag kallar resa! Nu har jag förbrukat så mycket miljö att det troligtvis blir Sverige-semester hela nästa sommar (vilket jag också längtar till).
Q: Förlåt en lite intim fråga men är det någon slags bh-liknande grej du har på dig under blusen eller hör det till? Ser ut att vara en bra grej att ha i garderoben annars! http://www.hanniiwh.wordpress.com A: Hej! Ingen fara! Här får man fråga det mesta vettu. Jag bär en axelbandslös behå under tröjan. En bredare variant av en behå kan man säga. Jag gillar brett och rejält på behå-fronten! Även om jag inte har så mycket att “hålla” upp, så tycker jag inte att det ska vara något fladder. Och då syftar jag alltså på behån. Inget annat.
Fråga: Jag har en liten fråga sådär i förbifarten; har du några tips på vintagebutiker i London? Jag ska nämligen dit snart men har ingen aning, och jag tänkte att vem ska man fråga, om inte dig! Allt gott!
Svar: Du har kommit helt rätt! Jag har nämligen just i detta nu kommit hem från London, där jag har spenderat några dagar i jakt efter de absolut bästa vintagebutikerna. Återkommer med några godbitar när jag har landat efter resan. Bon voyage till dig från mig.
Fråga: Hej!
Gillar din blogg mycket!
Det grå/vitrutiga golvet som finns på dina foton, är det hemma hos dig?
Är ute efter ett sånt, och undrar var du har köpt det? Är det en matta eller laminat? Och inte riktigt klinkers?
Mvh Anna
Svar: Hej Anna! Yes, det rutiga golvet är hemma hos mig, närmare bestämt i mitt kök. Det kanske inte framgår av bilderna så värst bra, men det är faktiskt grönt (nästintill grått) och vitt. Golvet är gjort av trä och rutorna är målade med vanlig golvfärg.
När jag och min partner flyttade in i lägenheten låg ett alldeles nytt trägolv i köket. Det var så nytt att det nästan såg ut som en plastmatta. Det var nästan lite för perfekt. Jag – uppvuxen i ett hus från 1800-talet – är ju van vi stora springor. Så vi bestämde oss för att måla det shackrutigt. Till vår hjälp hade vi rutiga-golv-profset – min mor Märta (som även har målat det rutiga golvet på Vintagefabriken)!
Fråga: Hej! Jag har precis börjat läsa din blogg och har förstått att du ofta är i Paris. Jag ska själv åka dit i november och undrar vilket område som du helst hänger i när du är där?
Mia
Svar: Åh, lyllos dig Mia som ska åka till Paris. Jag var senast där i somras och var helt bestämd på att åka dit igen i oktober. Men blev visst London istället – för omväxlingens skull.
När jag är i Paris rör jag mig ofta i områden som Belleville och Bastille, och ibland det något mer turistiga Mairies. Bor nästan alltid i Belleville, i närheten av den bubblande gatan Rue Oberkampf (en klar favoritgata i Paris).
Fråga: Jag har en (kort) fråga som jag skulle bli överlycklig för svar på! Jag har nyss skaffat mig en iPhone och letar nu efter fina skal, så kom jag att tänka på en svensk tecknare som jag tror att du tipsat om någon gång, konstnären i fråga hade en webshop med iphoneskal och teckningar på en flicka i ett bubbligt badkar, ett porträtt där en flicka har en liten fågel på fingret och en riktigt söt där en flicka hänger i ballonger och håller en pojke i handen som singlar efter. Sådär lagom invecklat, undrar om du möjligtvis känner igen beskrivningarna? :)) http://www.angelinlace.devote.se
Svar: Jajemänsan, jag vet precis vem du menar. Annika Bäckström. Hennes shop – med Iphone-skal i – hittar du här.
Fråga: Jag älskar tapeten du har i hallen! Var kommer den ifrån? 🙂
Svar: Visst är den fin? Vackert blommig, men samtidigt lite vissen och sorglig. Inte för ljuv helt enkelt. Tapeten kommer från märket York och är köpt via Engelska tapetmagasinet på nätet. Där finns mängder av vackra tapeter. Spana in vettja.
Svar: Tallriken är en gåva av min fina vän Volang-Linda. Jag fick den i 30,5-årspresent. Tallriken är designad av skickliga Donna Wilson. Världens finaste!
Fråga: Åh snälla var har du köpt den söta emaljkannan och den lilla burken ovanför Prick-burken som står i industriskåpet i ditt kök? Vill ha!! Kraaaaam
Betty
Svar: Hej Betty! Den mintgröna emaljkannan köpte jag för ett par år sedan på Etsy.com. Världens finaste! Och smörasken i porslin kommer från Rörstrand och heter “Rep top” och är fyndad på en loppis.
Fråga: Får jag fråga en sak angående bilden på hallen och det egna skostället? Har ni själv byggt hatthyllan? Eller har ni köpt den någonstans? Jag håller på att fundera ut ifall jag hittar någon fin eller ska bygga ihop en själv och ta bort den tråkig standard hatthyllan nämligen, så det är därför jag undrar. Ifall ni har gjort den själv vad har du för tips? Och ifall ni har köpt den, var?
Kajsa
Svar: Hej Kajsa! Jag önskar så att jag kunde ha sagt att jag byggt den själv. Men det har jag tyvärr inte. Hatthyllan är köpt på Brandstationen på Södermalm i Stockholm. Det är mycket möjligt att de har flera av denna variant, annars kan jag rekommendera Kabelverket i Gamla Midsommarkransen. Jag vet att Kabelverket-Erik bland annat har fått in hatthyllor som en gång suttit på ett gammalt SJ-tåg (hur coolt?).
Om du vill ha ett byggprojekt så är det inte jättesvårt att bygga en egen hatthylla. Jag har själv byggt mästerverket (!?) till hatthylla som vi har på Vintagefabriken. Den består av konsoller, målad furuskiva och klassiska ankar-krokar. Lätt som en plätt!
Vad jag däremot har byggt på bilden ovan är skostället. Gjord av en gammal trälåda och fyra stycken hjul.
Fråga: Oooo, den där prickiga klänningen, jag har en likadan och älskar den! Var köpte du din? Svar: Hej du! Jo, serrö, den prickiga klänningen köpte jag från Joy the store i Brighton. En himla fin butik, men mängder av lekfulla och härliga ting.
Ligger under fluffigt duntäcke. Det är varmt och iskallt på samma gång. Det blonda håret på ända – en tofs och lite varstans. Ser fördjärvligt ut. Huvudets dunkande ger det avlägsna trafikbruset ett ganska snyggt beat. E4:an featuring Emma Sundh. Och det gör ont. I ögonen, i kinderna, i halsen och i pannan.
Jag blir aldrig sjuk hörde jag mig själv säga för en vecka sedan. Visserligen är jag ofta frisk som en nötkärna, men det är ju alltid dödsdömt att säga så där högt. Det är en lika effektiv expressbiljett till sjuksängen, som att peta upp främmande snorkråkor i ögonen (ps. jag har inte testat).
För att väga upp denna uschliga fredag så drömmer jag mig bort till Paris en stund. Till nya äventyr (har jag sagt att jag har bokat in en resa i oktober?) och till nya upptåg och inspirerande projekt.
I lördags var det Blocket-loppis – eller blockis som jag kallar det – på Norrbro i centrala Stockholm. En hel bro full med loppis! Detgillarmanju. Jag hade ett alldeles eget loppisbord där jag sålde av några godbitar ur min garderob. Klänningar, kappor, solgaldögon, smycken, skor, koffertar och picknickväskor.
Bredvid mitt bord stod den förträffligt trevliga Emily Dahl, med ett bord fullt med underbara ting. Ett stenkast bort en rad andra bloggare och även härliga Koffertmannen.
Jag hade flyttat mitt kontor till denna bro för dagen. Min älskade, gula kontorspenna var med mig och min man John kom med kaffe i stört snygg takeaway-mugg.
Så här såg det ut! Det kändes som att stå på en marknad i Paris. Tänk om det var marknad på bron varje helg! Eller i alla fall en gång i månaden. Det vore grejer det. Då kanske fler skulle upptäcka the wonderful (miljösmarta) thing:en med begagnade ting.
Skeptisk min coming at ya.
Min döcoola ex-kollega från Damernas Värld, Sania Claus Demina sålde fashionabla kläder ur sin garderob. Det var som en minibloggträff där bland alla loppisbord.
Så här såg det ut på håll. Kunglig loppis med flera tusen besökare.
Det såldes prylar till höger och vänster och jag fick tillfälle att träffa så många härliga människor. En tjej hade åkte ända från Dalarna för att gå på Blockisen. Tänk va?
Själv gjorde jag så klart också fynd. De ska ni få se inom kort, var så säker.
