Jazzskor, hejdundrandes födelsedagsfirande, vinterpromenader, blogger secret kareoke club, bröllopspyssel och min första egna katt. Så här såg februari 2013 ut.

Det var rysligt kallt i februari. Snön låg tjock på plåttaken och vindpustar målade rosa rosor på kinderna. Men innanför väggarna, till kakelugnens smatter, dansades charleston minsann.

Spenderade frilansande planeringsmornar med kaffe i sängen. Klev upp och jobbade från köksbordet.

Den 4 februari 2013 fyllde jag 30 år.

Det firades med frukost …

Och överraskningsfest för mig. John hade bjudit in alla våra vänner på fest och en kväll ramlade de in i hallen till min stora förvåning. Volang-Linda till exempel.

Nina.

Lojsan och Frida. Blanda andra.

Jag och John gick långa vinterpromenader, över Vinterviks-isen och genom villervallande villakvarter.

Vintagefabriken skrev på papprena för en alldeles egen lokal i Midsommarkransen och i samma andetag presenterades vår bok Vintageparty på Norstedts stora pressvisning. Där bjöd vi på drinkar – fläderspritzer – från kapitlet vårvimmel och fick hålla vår alldeles egna bok – för första gången.

Jag blev inbjuden till en bloggfika och träffade Unvelo-Emelie för första gången.

Gick på Antikmässan …

… där jag hittade ett underbart fint Monopol …

… och blev intervjuad på scen tillsammans med mina fabriksladies! Om vintage så klart.

Gick på Lisas födesedagsfest!

Alltid lika fint.

Längtade efter våren och ljuset!

Visade upp min knökfulla bokhylla.

Gjorde en massa roliga pysseljobb, bland annat för Amelia brud & bröllop: Pyssel för boknördarnas bröllop, men lånekorts-inbjudan, alphapet-bordsplacering, bokblommor och utskurna bordsskyltar.

Hämtade hem den ljuvligaste hårbollen – med vita tassar och smoking-skjortsvit på bröstet. Sockan. Min första alldeles egna katt (eller ja, min och Johns då). Nog för att jag har haft katt i ungefär hela mitt liv, men Sockan var och är vår alldeles egna. För alltid.
Han är en kattfarbror som har levt ett sorgligt liv men som nu – snart ett år senare – är kung i Kransen. I alla fall hemma hos oss.
Han älskar räkor över allt annat. Möter mig alltid vid dörren när jag kommer hem. Älskar att ligga i mitt knä så fort jag sätter mig någonstans. Och hans största mission i livet är att få mig och John att gå och lägga oss, så han kan ligga på min mage eller kura ihop sig bredvid John. Då mår han som bäst.

Jobbade med Expressens vintagebilaga – vilket var fasligt roligt!

Kvistade i väg på ännu en bloggträff – denna gång med kareoke. Bredvid mig ser ni underbara, skönsjungande Isabelle Pedersen.

En hel drös härliga människor var med. Elsa till exempel.

Och Emily Dahl – i lila hår!

Liked it? Take a second to support emmasundh on Patreon!