Med prick en månad kvar till julafton så släpper jag och Maria ett bonusavsnitt av Plan B-podden på tema … bambarabambambaaaa … jul.
Denna underbara högtid som har klätts i en ohållbar, opassande uniform full av klimathaltande slös.
Vi svenskar förväntas dra på spenderarbrallorna och shoppa loss för hutlösa 81,7 miljarder kronor i år.
Normen är en julgran vars julgransfot aldrig sett solljus, där bland triljoner paket fyllda med prylar och kanske en dos kompensation för mycket jobb, lite tid och andra symptom av vårt centrifugerade samhälle. En norm som ruinerar och skuldsätter oss (vem har inte sett “köp nu – betala i januari”).
Julen kallas barnens högtid, men är inte det ohållbara sättet att fira jul en sorts anti-julklapp? För det är vår konsumtion, slös och ohållbara normer som sätter käppar i hjulen för nästa generations – våra och andras barn – chans till en vettig framtid.
Så. Ja. Vi kunde liksom inte hejda oss själva, eller vänta på finansiering (vi har ju ingen inklippta autogenererad reklam av naturliga (bortvalda skäl), inget mediehus i ryggen och hade ingen sponsor till just detta avsnitt), utan behövde snacka jul, stress, konsumtion, novent (börja med advent redan i november), julmat, matsvinn, klappar och hur vi ska fira jul 2020. Ett poddavsnitt som helt enkelt bara behövdes göras.
Själv är barnsligt förtjust i julen.
Älskar att längta, räkna ner, smussla med små paket, äta mat som jag annars inte äter, titta på linjär TV tillsammans med miljoner andra och sedan rota i kylskåpet i dagar efteråt efter smarriga julrester.
I år blir det en minst sagt speciell jul, men kanske också början på något nytt. Nya traditioner och nya sätt att konsumera och tänka. På vår innergård väntas exempelvis en alldeles speciell ny-tradition som jag berättar om i podden. Och nog kommer jag fira jul som jag minsann aldrig firat förut.
Trots att det är en skrämmande tid vi lever i, mitt i en pandemi, så får vi också svart på vitt att vi kan förändra oss. Vår samtid är inte satt i sten. Förmodligen försöker vi göra det bästa av förutsättningarna?
Detta är vårt första osponsrade bonusavsnitt, ett lite kortare avsnitt där vi snabbt kan avhandla dagsaktuella ämnen. Och vi vill så klart göra fler av dem. Men eftersom vår tid redan tickar iväg ideellt med Klimatklubben och diverse kampanjer (hej #cykeluppropet), så har vi startat en Patreon för Plan B-podden. Vill en ha mer klimatsnack från oss kan en alltså bli Patreon-prenumerant (finns flera nivåer).
Och jo! När vi nått 100 patreons, då gör vi ett exklusivt patreonavsnitt – där ni patreons bestämmer ämnet!
Sjukt taggad.
Ps. Burken på bilden har jag fått av Maria. Det är päronmarmelad gjord av päron som hon bytt till sig av en granne. Alltså om en älskar en kollega som Maria. Ja, banne mig.
I loppisfyndad basker, ärvd kappa, secondhand-handlad tröja, Tradera-fyndade byxor och skor som jag ämnar använda och reparera till döden skiljer oss åt, slår jag i dag ett slag för #circularmonday. Här står jag i full hålliform (hållbar uniform!), på vår tomt dessutom, där vi ju nästa år – om allt går som vi hoppas – ska bygga nytt hus av halm (som bundit koldioxid), lera (noll produktionsled) och av återbrukade material. Som ett examensarbete i återbruk (hur långt kan jag gå?), efter år av träning i bloggform.
Och jag kommer att fortsätta.
Laga, reparera, ta hand om det jag har och förfina mina kunskaper. Det har ni mitt ord på.
Syna mina klimatavtryck och hoppas att inspirationen som lämnar mig och hamnar hos dig, inte tär ytterligare på resurserna.
Den här måndagen går vi in i årets stora shoppingvecka, där deals och rabatter haglar med löften om sparade slantar och slösande resurser.
När den amerikanska haussade shopping-fredagen, Black friday ynglar av sig i både Black weekend och Black week, så åker spenderbrallan på och vi köper saker som vi inte visste att vi behövde.
I dag är det #circularmonday (tidigare White monday) – en motreaktion till allt det som Black friday står för. Som (det nya) namnet antyder, så handlar #circularmonday om att tänka cirkulärt. Reparera det som gått sönder (och sträva efter att det ska bli billigare och lättare), hyra det en behöver och tänka andra hand i första hand (och påverka kommuner att göra det enklare att handla begagnat).
Alltså använda det som redan finns och göra det enklare (givet) att göra rätt, för alla plånböcker.
Behövs en ny TV om den gamla gått sönder? Då ska det naturliga vara att reparera (till en human peng) eller köpa en hyfsat ny på andrahandsmarknaden med försvinnande litet klimatavtryck.
Kanske är det just i dag vi ska fundera på behov och begär. Vad som är vad när åtrån hugger till och villhöver-nerven börjar kittla på vår “shop now”-längtande tumme?
Fråga sig vad en behöver? En större TV eller en hållbar framtid?
Och om det känns rimligt att shoppa nytt i en klimatkris?
Vad kan DU göra i dag?
– Uppmärksamma #circularmonday i sociala medier. Berätta att du konsumerar cirkulärt, inspirera andra genom att visa upp pre-älskade, återbrukade och lagade plagg eller prylar. Vi människor är flockdjur – vi gör som alla andra. Så se till att du inspirerar hållbart.
– Påverka din stad och kommun att göra det enklare att konsumera cirkulärt. Varför har inte alla kommuner en hållbarhetsgalleria likt Retuna? Är det enkelt att ta sig till secondhandbutiker? Ligger de längs med paradgatorna? Eller ligger de i svårtillgängliga industriområden?
– Vad uppmärksammas i din stad? Cirkulära initiativ, eller linjära. Ifrågasätt!
– Hyr-alternativ. Är det enkelt att hyra det en behöver – verktyg, sportartiklar, cykel eller elbil – där du bor? Om inte: Påverka dina politiker!
– Reparationsservice. Att hitta företag som reparerar det som gått sönder är inte helt enkelt alla gånger. Kanske är det en lista som din kommun kan bidra med?
– Ställ frågor till företag: “har ni reparationsservice” eller “kan jag hyra istället för att köpa”. Fråga inte OM saker är tillverkade i återbrukade material, fråga VILKET material (hehe). Ta för givet att företaget tar hållbarhet på allvar. Det är trots allt 2020.
– Peppa influencers att bli ännu mer hållbara! Hylla när du som läsare/följare får hållbara tips och efterfråga mer. Be om råd att konsumera hållbart (och med det menar jag inte nykonsumtion), ta hand om det en har och hitta stilen med begagnade plagg. Det finns så många inspirerande människor där ute, nudge:a dem att inpirera med lättare klimatkvitto. Skam och tråkig ton kommer garanterat flyga fossil rakt över huvudet på hen, och förmodligen lämna mer dålig eftersmak än förändring i rätt riktning. Och peppa varje litet steg, istället för att berätta om allt hen gör fel.
Denna viktiga, inspirerande och viktiga måndag, som instiftats här i Sverige (av Henning på Repamera) och som spridit sig över hela världen. Tack för detta viktiga.
Varje kväll går 1 av 9 och lägger sig hungrig enligt enligt FN:s World Food Programme. Samtidigt förstörs eller kastas nästan en tredjedel av maten som produceras varje år. Det är tillräckligt med mat för att mätta 2 miljarder människor.
Vi svenskar kastar 19 kilo fullt ätbar mat varje år, och spolar ner ytterligare 26 kilo i vasken.
Bröd, mjölk och grönsaker (exempelvis gurka och tomat) är toppar matsvinnslistan.
Var sker matsvinnet? Och varför håller vi på med detta pengaslösande, resurskrävande matsvinneri?
Är vi lata? Bortskämda? Skönhetsfixerade?
Varför ber vi om en doggybag på restaurangen (är det verkligen husdjuren som ska ha den professionellt lagade maten?), vad tusan är maträtten “Brinner”, varför liknar jag John vid en hund (!?) och varför är jag sjukligt avundsjuk på UnderbaraClara?
I det rykande färska Plan B-podden-avsnittet “Bananbröd och bäst före-datum” snackar jag och Maria Soxbo om matsvinn. Vi blottar våra matsvinns-brister och klurar på hur ser framtiden ut, om krutonger blir the next big thing och frågar stjärnkocken (och matsvinnets egen posterboy) Paul Svensson vad han vet om gammal mjölk som vi borde veta.
Dessutom får jag en minst sagt spännande (olaglig?) utmaning av Maria. Lyssna på Plan B-podden här!
Tusen tack till Matsmart – som inte bara räddade 5000 ton mat från att kastas förra året – utan gjorde detta avsnitt möjligt. Tacktacktack! Jag är ett stort fan av Matsmart, och har fyndat (räddat) mängder av mat via dem.
Hos Matsmart kan en handla räddad mat till pangpris, mat som av någon anledning inte säljs i vanliga butiker. Det kan vara mat vars förpackning har oläslig streckkod, har ett feltryck på kartongen eller så är det mat som har överproducerats eller börjar närma sig bäst-före-datum. Prima skafferimat som håller länge.
Med koden PLANB får du 50 kr rabatt om du beställer för minst 350 kr. Och för den slanten får du mycket hos Matsmart, ska tilläggas! Koden gäller en gång per person fram till sista november, och vad du hittar beror ju på när du klickar dig in – så kika redan nu vettja!
Plan B-podden är vår podd om det härliga livet efter omställningen, när vi övergett den fossilstinkade plan A. Podden finns där poddar finns, och även på Spotify.
Tidigare i veckan berättade jag ju om en väska som fått nytt liv efter 10 år i mina gömmor. Men inte nog med det!
Den här stolen (som sett ut som ett plockepinn och som bott på vinden i en evighet) fick följa med Maria Soxbo till pinnstols-akuten, och gå från ved-aspirant till pinnstol igen.
Hur tar en hand om sina skor? Vad ska en ha i sin skovårdslåda? När ska en gå till skomakare? Hur vet en att en skomakare är bra? Varför är det en tandborste med på bilden? Och går även billiga skor att laga? Och vilken sorts skor är mest hållbara?
I förra veckan frågade jag er läsare vad ni vill veta om skor och skovård (såååå många frågor!), och i måndags tog jag med mina skruttigaste skor, laddade med frågor och besökte jag skomakarmästaren Carina på Skomakeri Framåt i Gamla stan. Alltså vilken stjärna!
Kika på filmen här, och hoppas att du får svar på dina mest brinnande skofrågor! Jag har lärt mig MASSOR och känner mig så taggad på att ta tag i operation ta hand om mina skor.
Mina skruttigaste tre skor tog Carina in på reparation. Ska bli så spännande att se hur de ser ut när de är klara (kommer givetvis visa upp här).
Just precis nu är det extra viktigt att lämna in sina skor på reparation, och när du ändå är igång: laga soffan hos tapetserare, lämna in alla trasiga kläder till skräddare, färgsätt ditt hem med hjälp av kunniga byggnadsvårdare, se till att pinnstolen blir lagad av en snickare. Ta hand om det du har och ta hjälp av den expertis som finns – och se till att alla dessa skickliga och viktiga hantverkare finns kvar.
Läget är svårt för många hantverkare i kölvattnet av Corona-krisen. Och vi behöver dem när vi ska rälsa in i omställningen, för att förhindra en annan, värre och mer permanent kris. Därför lyfter jag Stockholms Hantverksföreningsgrymma initiativ Hållbart Hantverk, där syftet är att uppmuntra fler att ta hand om det vi har, använda lokala hantverkare och se till att de finns kvar. För vi behöver dem. SOM VI BEHÖVER DEM!
Vilken typ av stad vill vi ha?
Just nu måste vi fråga oss: Vilken stad vill vi ha? Efter denna kris. Vill vi ha ett städer fyllda med hantverk, antikaffärer och små specialbutiker? Ja, då är det läge att hiva fram portmonnän och visa att vi vill ha kvar dem. För vad blir våra städer om hantverket, det unika och genuina försvinner och bara de med mest pengar kan verka? Vilken typ av stad vill vi ha?
Gynna hållbart hantverk!
Måndag. Ny vecka. Nytt upplägg – med betalvägg!
Och ny uppstyrd person = jag.
Varje vecka – på onsdagar – kommer det komma ut exklusivt material här, för alla som prenumererar (via Patreon). Visst material kommer vara fritt, annat kommer hamna bakom betalväggen.
Planen är att göra mängder av DIY, tips och guider kring hållbarhet! Så nu undrar jag – vad vill ni veta? Har önskemål? Hojta! Jag har skrivit upp en låååång lista över grejer jag vill göra, som jag tror ni skulle gilla. Sy kimono står högst på listan, liksom att visa hur en gör en sänghimmel av en lampskärm och bygga myggdörr (för det är saker ni efterfrågat!). Ju mer ni önskar, desto mer kan jag skräddarsy nya emmasundh 2.0.
Och vad ska detta lilla TV-program med DIY och hållbarhetsveta heta (ska det heta något?)?
Vad tycker ni?
Vad innebär betalväggen?
Inte att jag kommer bli rik, men att jag kan öronmärka fler timmar till att göra material som ni efterfrågar. Nörda in i hållbarhet, stämma av med experter och göra DIY-filmer. Helt enkelt avsäga mig andra jobb, för att jobba för … er.
Detta är också ett sätt att kunna fortsätta hålla hög standard på samarbeten, och låta nålsögat vara snävt.
Endast det bästa kommer att passera in i mina kanaler, vilket både ni läsare, min magkänsla och de företag som jag samarbetar med vinner på.
Vissa månader kommer jag ha många samarbeten, andra färre, beroende på hur många som prenumererar. Har jag en stor inkomst en månad, ja, då ska ju de som prenumererar få mycket material också.
Drömmen är att sätta upp ett tak på antal arbetstimmar, men kanske också lön för mig själv.
Kanske inte sträva efter att tjäna mer, utan känna att det känns rättvist för både er läsare/prenumeranter och mig själv.
Låter detta skitflummigt? Eventuellt.
Nåväl. Jag är supertaggad på att testa detta! Och nu undrar jag: Om ni fick önska material här på bloggen: vad vill ni se/veta?
Hojta! Vissa av önskemålen kommer bli fritt material, annat bakom betalvägg.
Kram och hoppas ni kommer gilla nya emmasundh.com 2.0.
Du kan köpa asken – som innehåller en kvartett av böcker som berör klimat, rättvisa, normer och vanlig-beteenden (som vi kanske ska ifrågasätta?) – via Emmasundh.se (här!), men även hos Novellix, Akademihandeln Nordstan och Mäster Samuelsgatan, samt hos Designtorget.
God morgon på er!
Hemmajobbandet fortsätter med Zoom-möten, projektskissande och nyhetsuppdateringar som läget.
Känns helt apart att mitt i denna kris visa upp ett par nya jeans, men det är just vad jag tänker göra.
De här jeansen hittade jag på Ritz vintage på södermalm innan krisen brakade loss. Och de passade perfekt!
Älskar när bläddrar bland begagnat och till slut hittar The jeans-fyndet.
Sociala medier bubblar av engagemang att supporta lokala butiker och restauranger, och jag måste slå ett slag för alla secondhand- och vintagebutiker! Om det är något som borde finnas kvar efter den här krisen så är det ju dem, inte sant?
Full disclosure här.
Jag har exakt noll koll på vår el.
Vet inte vad vi har för elförbrukning och inte heller vad elen kostar, och har med varm hand lämnat över denna sprakande fråga (jämte koll på banklån och hemförsäkringar) till min partner som valt elbolag efter devisen mest hållbar på marknaden. Själv piffar jag med lampor, dammar av lampskärmar och justerar ljuset till perfekt mys.
En ganska klassisk och könsterotyp uppdelning, va?
Men nu ska jag steppa upp mitt el-game.
Gå mot strömmen (höhö) och bli härskarinna över min el! Spänningen är olidlig!
Få koll på hur mycket el vi förbrukar, när vi förbrukar mest el, var elen kommer i från och vad vi betalar för vår ljusa, värmande livsstil.
Och nu, när jag håller på att lägga om mitt liv med målet att jobba mindre, så känns det ju extra relevant att se var kulorna tar vägen. Är det till uppvärmning, att lamporna står och eldar för soluppgången eller är det något helt annat?
Jag tror ju att vår elförbrukning är ganska låg, men har noll fakta på det.
Jag går helt på det moderna faktaredskapet: känsla.
Eh, inser nu att vi har direktverkande el så … nja, vi kanske inte har så låg elförbrukning trots allt.
Men okej, jag tror i alla fall att jag är rätt haj på att snåla med lampor, dra ut standby-sladdar och allt kollijox. Äsch, fasen. Det är bara att inse: jag har noll koll. Jag går helt på känsla.
Men om jag faktiskt ska nörda ner och använda ren fakta?
Pja, det är vad jag ska göra nu, eftersom jag inlett ett samarbete med .
Vad är ?
Jo, är ett digitalt elbolag som alltid erbjuder grön el. Förnyelsebar el, som ju är the way to go för en hållbar framtid. Jag har laddat ner Tibbers app, och där kan jag se min elförbrukning i realtid. Jag kan se hur mycket elen kostar, var den kommer från och när elen är som dyrast under dygnet.
Så smart beteende-grej!
Om jag vet att elen är svindyr vid 08:00 och 20.00 på vardagar när trycket är som störst, men snorbillig på morgonen när jag kliver opp, vid 21-22 på kvällen och helgen, då kanske jag kan dra i gång diskmaskinen då, eller ladda dator, kamera och mobil? Istället för att vara ytterligare en el-pumpare i morgonstund?
Här finns också analyser som visar vad jag använder elen till och vad som drar mest. Är det uppvärmning, lampor, spis, TV, kyl/frys eller grejer i standby-läge? Eller el-bilen (om jag hade haft/varit i behov av en).
Dessutom kan jag se hur min elförbrukning ligger till jämfört med genomsnittet – hej sporre!
Det går också koppla på så kallade power-ups, exempelvis termostater och element, för att steppa upp el-gamet ytterligare. Genom power-ups kan du styra ditt hem via appen, använda el när den är som billigast och sänka förbrukningen när du inte är hemma. Använda el vid behov, istället för att låta den strömma fritt. Rimligt, eller hur?
Ska du rälsa i väg på äventyr över helgen kan du sänka värmen, och på tåget tillbaka kan du höja temperaturen. Allt för att effektivisera din el-förbrukning och inte brassa för kråkorna.
Även om el är förnybar, så är det ju klokt att sänka elförbrukningen så den gröna elen räcker till fler, right?
Vad kostar ?
Tibber kostar 39 spänn i månaden, och via detta elavtal (utan bindningstid) köper jag den billigaste grön-elen till … inköpspris. Så smart! Elpriset varierar varje timme och dag, så jag kan se i realtid var min gröna el kommer i från. Just nu kommer min gröna el från vindkraft på södra Gotland (tack!). Och den kostar ungefär 30 öre. Jag har också ställt in så att jag får push-notiser om elpriset går under 10 öre, eller om elpriset går över 80 öre. Prima om en vill ladda loss – eller spara energi. En bra grej att veta är att Tibbers kunder sänker sina elkostnader med i runda slängar 20%.
Hur gör en för att byta till ?
Ladda ner Tibber på din smartphone. På en sekund kan du byta från ditt gamla elbolag till Tibber, i appen. Det bästa? Tibber sköter bytet och gör slut med ditt tidigare elbolag, så det slipper du göra.
Låter grön el och el-koll via app spännande? Just nu får du 500 kronor att handla för i Tibbers webshop. Erbjudandet gäller i sju dagar. Använd koden EMMA500 när du handlar.
Detta vet jag om el:
El som är producerad i Sverige har låg klimatpåverkan, till skillnad från länder som bränner kol och gas. Den största andelen av el kommer från vattenkraft och kärnkraft i Sverige, medan vind- och solenergi ökar. Vattenkraft, vindkraft och solkraft räknas som förnybara energikällor.
Behovet av el ökar eftersom vi elektrifieringen (hej elbilar och fler resor med tåg exempelvis) är en stor del av lösningen på klimathotet. El går inte att lagra, ja, om en inte har ett stort batteri hemma. All el hamnar i en swimmingpool, där en egentligen inte vet var elen kommer ifrån. Men genom att pytsa in lika mycket grön el som jag använder i den där swimmingpoolen så gör jag innehåller grönare. Och grönare. Smutsigast el är det i swimingpoolen när alla badar, alltså när flest använder el och när trycket är som störst – morgon och kväll. Då är också elen som dyrast.Den renaste elen kommer du åt när när priset är som lägst, och då bidrar du också till att rena poolen så att säga. Det viktigaste en kan göra för klimatet, förutom att hjälpa till att rena poolen genom att köpa grön el är att minska elförbrukningen.
Hur ligger jag till då? Ja, men det ska jag ta reda på!
Och nu har Maria utmanat mig också, hahaha! Störst procentuell minskning av elförbrukningen om ett år blir bjuden på vegansk pangmiddag!
Om jag är game?
Maria, jag är så redo! Let the smartest el-förbrukare win!
