I helgen var mina föräldrar, Märta och Arne, på besök i Stockholm. De bytte kattmys på den värmländska landsbygden mot betong, asfalt och två döttrar.

Dessa tu. Min storasyster Ellen och så jag. 

John var också med. Trött som bara den efter en femdagarskonferens i Polen. 

Spexarna.
Egentligen skulle hela la familia ha ätit middag på Delikatessen och spa:at på Yasuragi, men gravidhormoner och kropp sa stopp – och därmed basta. Så det blev vi-tar-det-som-det-kommer-promenad på Långholmen.

Hängde lite här …

Med dessa galningar. Pappa, John, min svåger Christer, min syster Ellen och mamma. 

Solen sken över kolonilotterna och november-mörkret gav med sig. Runt om hela Långholmen stod folk och lapade sol som om de inte sett annat. 

John hade kattradarn på och fick syn på denna kisse som spexade runt i trädgårdarna. 

Lämnade Långholmen med kurrande magar och begav oss mot Hornstull för mitt-på-dagen-middag. 

Hamnade här. I ett hörn på Tjoget, med massor av mat och annat gott.
Vi åt tills vi storknade, kramades adjö och vinkade sedan av mamma och pappa som åkte hem till Värmland och katten igen.

Tidigare i veckan lämnade jag deadlines och projekt på kontoret och gav mig in till stan. Det nalkades nämligen pressvisningar för våren och sommaren 2015. 

Jag mötte upp Volang-Linda på Kungstensgatan där Åhlens hade sin vårvisning. Därinne fanns parasoll och prunkade vår. 

Vi fick en tjuvkik på den kommande säsongen som var fullproppad med kulörter, trä och smutsiga pasteller.    

Origami-formerna återkommer hos Åhlens även nästa säsong minsann. Bäst var deras hållbara satsning. Åhlens hade byggt upp en hållbar lägenhet, men ett klart och tydligt miljötänk, mitt i lokalen. Och sådant gillar ju jag. Mer sådant säger jag!

Efter Åhlens-häng drog vi till mina gamla kvarter på Knivsöder. Jag har inte varit här sedan flyttlasset gick för tre år sedan, och fick ett sting av längtan i kroppen. Min och Johns gamla gatan, Högalidsgatan, i Hornstull. Här hade vi vår första egna lägenhet. En liten etta på 34 kvadratmeter, med gammal gasspis från sekelskiftet, konstiga orginaldetaljer, ljusgröna väggar och gamla knarriga fönster. Kan sakna den där lägenheten något jävulusiskt ibland. Där bodde vi två, tillsammans med vår lånekatt Winston, hade fest ungefär varje helg och blev bara ännu mer kära. 

På en parallellgata till “vår” gata, på Heleneborgsgatan hade Hemtex sin vårvisning. Jag och Linda gick in i ett hav av blommor. 

Fick rejält med tistel- och vas-cravings kan jag ju lugnt konstatera.

Hemtex vår var också full av ljusa kulöster, blandat med mycket trä. Jag fastnade för den där stor spetskudden (som står längst bak). Lika fin i somriga stan som ute på landet. 

Mer tistlar och ranunklar.

Vi tog en sista titt på blomhavet, tackade för oss och klev sedan ut i solskenet igen.

Sa hej då till Linda och passade på att ta en extra sväng förbi mina gamla ställen.

Som det här bageriet som aldrig var öppet när vi bodde här.

Så himlans fint. 

Lämnade Hornstull och åkte sedan hem till Kransen.  

Innan hemmakontoret väntade tittade jag in hos underbara Afarin på min stammis-blombutik runt hörnet, Tellus Blommor.

Kikade på hyacinter och köpte med mig ett fång tistlar för att dämpa tistelcravings. 

Sedan smet jag runt hörnet, in genom porten och lunkade hemåt.