Beredskapsveckan, dag 4:  Har jag mat så det räcker?

  • Kommentarer på inlägget:4 kommentarer

i betalt samarbete med MSB – myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Denna vecka synas min krisberedskap i sömmarna av MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det är nämligen beredskapsvecka och fokus i år är att öva!

Så let’s!
Hur väl förberedd är jag om det blir ett långvarigt strömavbrott?
Kommunikation, vatten och värme har granskats, och nu är det dags att kika in i mina matförråd.

Hur får vi tag i och hur lagar vi mat om det blir strömlöst en vecka?

Om elen försvinner så försvinner också möjligheten att värma och förvara mat för många av oss. Det kanske också blir svårt att få tag i mat när samhället befinner sig i en kris.

Så! Hur mycket mat bör en ha för att klara sig en vecka? Är det pasta som gäller eller finns det andra livsmedel som är must haves i skafferiet? Vad finns det för smarta tips att tillgå när kyl och frys inte längre fungerar?

Spana in klippet och kika om jag blir godkänd?

När vi flyttade från Stockholm till den värmländska landsbygden 2020 så närde vi en dröm om att bli mer självförsörjande. Vi lämnade lägenheten i Midsommarkransen och torp på Gotland, i lätt frustration. För på Gotland kunde vi odla, men vi hade ingenstans att förvara all potatis, alla äpplen och morötter i stan.
När vi bestämde oss för att bygga ett halmbalshus planerade vi därför in både köksträdgård men också ett stort skafferi med plats för torrvaror. Och dessutom en matkällare (som inte är byggd ännu) som kan fungera som kylskåp. De här sakerna borde ju så klart vara standard även i stan kan jag tycka: möjlighet till att odla och förvara mat in case om elavbrott. Så förutom att se till att förråden är fyllda – lyft sånt som inte fungerar för din hyresvärd/bostadsrättsförening.

7 saker att hålla koll på (som vi tillsammans kan åtgärda/öva på)

– Ved. Försvinner elen så försvinner möjligheten att värma mat för många av oss. Har du en vedspis kan du laga mat på den, men då krävs ju ved. Hur ser lagren ut?

Grill! Har du en grill – grattis! Den fungerar ju utmärkt om elen försvinner, men har du något att värma upp den med? Kol eller ved? Bunkra opp!

– Stormkök. Ett stormkök – inklusive rödsprit – är en sann prepper-vän. Fungerar lika bra på mysig hajk som när elen försvinner.  Något att hålla utkik efter på secondhandmarknanden?

– Ladda upp med torrvaror (av sånt du tycker om).

– Ät det som blir dåligt först. Blir det strömavbrott så slutar kyl och frys att fungera. Håller du dörrarna stängda kan du hålla maten kyld ett par timmar, men så fort du gläntar på dörren så försvinner kylan. Se till att äta upp sånt som blir dåligt snabbt – först. Kött och glass är det som bjuds till middag första strömlösa dagen. Bröd som sakta tinar håller sig längre …

– Använd veranda/altan/balkong som kylskåp. Välkommen till min barndom! Medan andra hade fina verandor för samkväm var vår veranda ytterligare ett kylskåp. Jobbigt då, smart nu.

– Håll chipslådan påfylld (mina barn har redan börjat poängtera detta). En ska inte bara överleva – utan också leva! Se till att hålla rutiner och vardag någorlunda som vanligt – även i en kris. Särskilt för barnens skull.

Hur väl förberedd är du?

Dela gärna vidare detta inlägg, för ju fler som är förberedda desto mindre sårbart blir vårt samhälle.

Imorgon ska vi kika över finanserna!

Ps. Hos MSB kan ni anta en utmaning baserad på en fiktiv kris som pågår under sju dagar. Du kan testa hur väl du klarar krisen!

Loading Likes...

Beredskapsveckan, dag 3: Hur håller jag värmen i huset om elen försvinner?

  • Kommentarer på inlägget:7 kommentarer

i betalt samarbete med MSB – myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Hur väl förberett är vårt halmbalshus på ett strömavbrott? MSB:s expert Peter Hällsten kommer på besök, synar huset och vår möjligheter att ha det varmt och gött vintertid. Häng med!

Under denna veckan synas min beredskap i sömmarna. Tidigare i veckan har MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) sett över min kommunikations– och vattenberedskap. Spoiler: jag var ett failure på en av punkterna.

 

I dag ska vårt halmbalshus granskas och det känns lite som en tenta. För vi har ju byggt detta hus för att det ska vara robust och självförsörjande.

Det ska sägas att vi fortfarande är mitt uppe i byggprocessen, så allt är inte klart och inkopplat, så kanske att detta blir en deltenta?

Välkommen hem till mig! Nu blir det test!

Själva grejen med att bygga ett hus med halmbalar  – förutom att en använder närproducerat, naturligt material – är att det är välisolerat. De tjocka väggarna gör att huset är svalt på sommaren och varmt på vintern.

Vi har inte mindre är tre olika värmesystem som ska komplettera varandra. Men själva hjärtat i huset är en enorm ackumulatortank (en vattentank) som är kopplad till vattenslingor i golvet och radiatorer på övervåningen.

Denna vattentank kan värmas upp på olika sätt:
– genom solceller på taket
– genom en elpatron
– genom massugnen i vardagsrummet som har en 200 liters vattentank inmurad, som är kopplad till ackumulatortanken

Dessutom har vi en vedspis i köket och inkopplad jordvärme som inte drivs av mekanik. Får vi godkänt?

6 saker att ha koll på (som vi tillsammans kan åtgärda/öva på)

– Ved! Har du en kamin, kakelugn eller vedspis? Bunkra upp med ved – även sommartid (invänta inte köldknäppen, då kan det vara svårt att få tag i ved när alla letar samtidigt). Just nu har vi bara snyggved for show, eftersom ingenting är inkopplat. Och det kan vara så att jag förlitat mig på min mammas vedbod, men det är dags att klippa navelsträngen. I höst och vinter är det vi som tar tag i alla fällda träd och byggsvinn och lägger upp ett förråd.

– Skärma av och stäng igen.  Försvinner elen på obestämd tid under en köldknäpp är det mer resurseffektivt att värma upp ett rum och stänga till det än att försöka värma upp hela huset. Här har vi pardörrar på vänt som ska sitta in till vardasgrummet (som just nu är sovrum) där den stora massugnen finns. Kanske är det här vi bor om elpriserna chockhöjs?

– Bygg koja! Har du ingen eldstad? Blir det en köldknäpp finns smarta knep på MSB:s sajt.

– Braständare/tändstickor/stearinljus. Bunkra upp så det finns!

– Kolla garderoben. Finns varma kläder att tillgå om elen skulle vara borta under en längre tid? Eller är det bara partystass? Dags att gå en svängom i en secondhandbutik och fylla på ullförrådet? Stickad tröja och underställ är att rekommendera.

– Extra plädar. Se till att du har extra filtar och plädar – gärna i värmande ull. Det gör susen vid ett ihållande strömavbrott. Om inte – det finns massor på andrahandsmarknaden!

Hur väl förberedd är du? Och vad kan du pricka av?

Vill du ha ett annat perspektiv? Kika in hos stadsversionen av mig – Maria Soxbo – som ger smarta tips på hur en kan göra för att hålla värmen i ett hus med öppen planlösning.

Dela gärna vidare detta inlägg, för ju fler som är förberedda desto mindre sårbart blir vårt samhälle.

Imorgon ska det snackas mat!

Ps. Hos MSB kan ni anta en utmaning baserad på en fiktiv kris som pågår under sju dagar. Du kan testa hur väl du klarar krisen!

Loading Likes...

Beredskapsveckan, dag 2: Slut på vatten i kranen – vad gör en då?

  • Kommentarer på inlägget:2 kommentarer

i betalt samarbete med MSB – myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Om det är något som skrämmer mig så är det brist på vatten. Att inte kunna få tag i dricksvatten under en långvarig torka.
Den varma och torra sommaren 2018 hade vi fortfarande ett torp på Gotland och höll andan varje gång vi hällde upp ett glas vatten. För vi visste inte hur mycket vatten vi hade kvar i den ekande tomma brunnen.

Sen flyttade vi till Värmland av sjuttio olika anledningar, men en av dem var att bli mer självförsörjande.

Jag är ju uppvuxen på landsbygden i en prepper-familj där vi hade stora odlingar, lager av mat i vår stora jordkällare, vedspis i köket, en damm med porlande dricksvatten (hej övertryck) och en arsenal av speciallösningar som gjorde att ett strömavbrott inte bekom oss nämnvärt. Och strömavbrott hade vi ofta.
När jag sen flyttade till lägenhet i Stockholm kände jag viss frustration för där var jag tvungen att bunkra på ett annat sätt (som jag inte var van vid).

Vatten är vårt viktigaste livsmedel och många av oss är vana att vattnet finns i kranen. Men utan el kan inte vattnet pumpas upp. Och även om en har tillgång till vattendrag runt knuten så behöver en ju kunna koka vattnet innan det går att dricka och då behövs ju en värmekälla av något slag.

Peter Hällsten från MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – har varit på besök hemma hos mig för att se hur förberedd jag är.
Och jag kanske inte har några vattendunkar på lager, men jag har något annat. I dagens inlägg får ni se något som jag är väldigt stolt över …

4 saker att ha koll på (som vi tillsammans kan åtgärda/öva på oavsett om vi bor på landsbygden eller i stan)
Dunkar/PET-flaskor med vatten. Bunkra upp med vatten som räcker i en vecka. 3–5 liter vatten per person och dygn brukar vara bra utgångspunkt att räkna efter.
Extra dunkar. Ha extra dunkar att tappa upp vatten i.
Tappställe! Kolla upp var ditt närmaste tappställe i kommunen finns.
Hygien? Vatten behövs ju inte bara för att släcka törsten och koka pasta i, utan för att ta hand om vår hygien. Gå på toaletten och tvätta händerna exempelvis. Har du kvar handsprit från pandemin – håll hårt i den.

Next level!
Utedass: Om elen försvinner så är det puts väck med vattnet. Det kommer alltså inte gå att spola på tjotta. Vi har ett utedass som verkligen är lägsta standard, men tid nog vill jag bygga ett riktigt dass.

– Damm. Tids nog ska vi bygga en damm. Den ska framför allt fungera som bevattning för odlingarna under torka.

– Regnvattenresorvoar. Vi har två regntunnor på tomten där vi samlar upp regnvatten, men de töms på en kvart under torrperioder. Nu är drömmen en stor regnvattentank!

Koppla in handpumpen. Yep, vi har en vacker gårdspump som fanns på tomten när vi köpte den. När vi drog om alla rör inför husbygget så tog vi bort den och har inte satt dit den igen. Tids nog ska vi sätta den på plats, så att vi kan pumpa upp vatten när vi har strömavbrott (och om bäcken börjar sina).

Hur väl förberedd är du?

Kika in hos min kollega – tillika stadsversionen av mig – Maria Soxbo och se hur hon löser vatten-frågan i stan.

Dela gärna vidare detta inlägg, för ju fler som är förberedda desto mindre sårbart blir vårt samhälle.

Imorgon tar vi en svängom kring värme! Hur håller jag värmen om elen försvinner? Hur kittat är mitt hus från strömavbrott?

Ps. Hos MSB kan ni anta en utmaning baserad på en fiktiv kris som pågår under sju dagar. Du kan testa hur väl du klarar krisen!

Loading Likes...

Beredskapsveckan, dag 1: Hoho, hallå? 3% på mobilen och ingen el?

  • Kommentarer på inlägget:2 kommentarer

i betalt samarbete med MSB – myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Det här är jag: Balanserar mellan 3% på mobilen och förlitar mig blint på att det finns lösningar att tillgå. Exempelvis en laddare och ett eluttag.

All min kommunikation bygger på att det finns el i eldosan och internet. Det är så jag kommunicerar. Och i den här luren finns hela mitt liv. Dör den, då är jag ingen vacker person att hålla i handen när krisen kommer.
Om jag kan några telefonnummer utantill? Tackar som frågar. Ja, några stycken. Min mans, min mammas, hemnumret till min klasskompis i 3:an och kan nog föda fram två kompisars nummer om jag måste. Men resten? Finns i mobilen. Och är den död, då är det inte många jag kan nå även om jag skulle få låna en lur.

Det är ändå intressant att jag – som jobbar med kommunikation och är en snackpåse av rang – är så fasligt oförberedd när det gäller att säkra snacket och att kunna få tag i mina viktigaste personer. Eller för all del: larma om något händer.

Jag borde ju vara bättre förberedd – här på den värmländska landsbygden hör jag ju inte ens Viktigt meddelande-signalen – formerly known as Hesa Fredrik. Hur ska jag ens veta vad eller att något har hänt? För ingen radio har jag ju heller. Eller har jag det?
Ska jag gå in och stänga alla dörrar och fönster? Ska jag söka skydd? Är det gifter i dricksvattnet?
Jag är literally on my own.

Nä, men snälla nån. Nu är det dags att ta tag i detta för så här kan vi ju inte ha det.
I det här klippet kan du se när Peter Hällsten från MSB ser över min beredskap gällande kommunikation.

6 saker som jag har lärt mig (som vi tillsammans kan åtgärda/öva på)

–  Ladda upp med en power bank. Införskaffa en powerbank så att jag kan ladda telefonen. Hur kan jag inte ha en – den uppfanns ju för sådana som mig.

Skaffa en batteridriven radio. Under en kris kan vi inte förlita oss på att el eller internet fungerar, därför är en radio med batterier ett måste.

Bunkra med batterier. Ha ett förråd med batterier av olika storlekar.

Ställ in radion på P4. Vid en kris kommer information vi behöver på vår lokala radiostation. Här finns frekvensen till alla lokala radiostationer.

– Skriv upp telefonnummer. Skriv upp viktiga nummer och förvara dem på en vettig plats!

–  Utnyttja bilen. Om du har en bil kan du lyssna på radio även om elen försvinner, men du kan också ladda telefonen om det krisar. En megastor powerbank!

Sen har vi ytterligare en lista. Hur bra koll har familjen? Har jag kommunicerat krisberedskap till kidsen?
De har ju full koll på pannlamporna (hej landsbygden), men jag kan gott köpa några fler (begagnade). Vi behöver helt klart snacka om krisberedskap och de måste få koll på var saker och ting är (brandfilt, brandsläckare, radio). Och sen en uppsamlingsplats på det.

Checklista för familjen:
– Snacka kris.
– Få koll var saker finns.
– Fixa en uppsamlingsplats.
– Öva!

Hur väl förberedd är du?

Och! Det är inte bara jag som får besök från MSB denna vecka. Stadsversionen av mig –  Maria Soxbo – går också igenom sin krisberedskap. Kika in hos henne och se hur hon löser utmaningarna i en stad, och ta del av hennes bonustips som jag inte hade koll på.

Dela gärna vidare detta inlägg, för ju fler som är förberedda desto mindre sårbart blir vårt samhälle.

Imorgon tar vi tempen på vattenfronten!

Ps. Hos MSB kan ni anta en utmaning baserad på en fiktiv kris som pågår under sju dagar. Du kan testa hur väl du klarar krisen!

Läs mer:
Beredskapsveckan – Hur förberedd är jag om krisen kommer? Och hur funkar vårt hus?

Loading Likes...

Beredskapsveckan – Hur förberedd är jag om krisen kommer? Och hur funkar vårt hus?

  • Kommentarer på inlägget:4 kommentarer

 i betalt samarbete med MSB – myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Hur värms huset upp om elen försvinner? Hur rustade är vi om kylan biter till?
Hur länge räcker maten om en pandemi lamslår samhället igen? Hur står det till med vattendunkarna – är de bunkrade?
Och jag som alltid snuddar på 3% på mobilen – hur får jag kontakt med familjemedlemmarna om jag inte kan ladda?

 

Det ska ärligt sägas att jag knappt läste broschyren “Om krisen eller kriget kommer” när den ramlade ner i brevlådan i maj 2018. Stressat la jag den i högen av papper.
Det är okej att kalla mig naiv och aningslös. Men det bra:iga är ju att en får omvärdera.

För en hel del har ju hänt sedan dess.

En torr sommar kantad av bränder och vattenbrist. Därefter en pandemi. Ett krig i vårt närområde. Översvämningar. Och ett allt mer nyckfullt klimat. Skred. Ett förändrat säkerhetsläge?
Jag har haft god tid på mig att tänka och värdera om så att säga – och till och med flytta för att kunna vara mer självförsörjande och rustad.

Under pandemin var jag kittad upp till tänderna. Konserver, vattentankar, medicinskåp, kontanter …

Men hur förberedd är jag egentligen nu? Har jag bunkrat eller blir det först fart på mig när pandemi/krig/torka/vattenbrist når aktuellt?  Och vad händer då? Blir jag sist i kommun mot pasta-hyllan?

Varje år kör MSB – Myndighetens för samhällsskydd och beredskap – en informationskampanj vars syfte är att stärka samhället och beredskapen.
Mot vaddå kanske du tänker? Långvarigt strömavbrott, cyberattack, gifter i dricksvattnet där du bor, giftig rök, terrorbrott, krig, pandemi, naturkatastrof.

Imorgon startar årets beredskapsvecka och i år vill MBS att vi tar en extra svängom kring hur rustade vi är om vi utsätts för ett långvarigt strömavbrott.

Och det är nu det ska ske. Jag ska gå från aningslös till förberedd – och du kan haka på!
Jag har nämligen bjudit hem en expert från MSB som kommer att syna mig och mitt halmbalshus i kris-sömmarna. MSB har ju ändå sitt säte i Karlstad och varannan person jobbar just där, så en borde kanske ha koll på läget?

Here we go!
Under den kommande veckan går vi på djupet kring min krisberedskap!
Du kan hänga med och få koll du med! Och när veckan är slut så är du och jag förberedda och kittade till tänderna.

Förutom att det är skönt att ha koll på läget, så är det viktigt att så många som möjligt är förberedda om eller när krisen kommer, så att samhället kan fokusera på att hjälpa de som inte har möjlighet att bunkra och krisbereskapa, som exempelvis människor på äldreboenden eller andra vårdinrättningar. Biter inte solidaritetkortet på dig, så handlar också beredskap om dig och din säkerhet. För ju mer rustade alla är, desto mer robust är vårt samhälle att ta hand om dig om något skulle hända.

Lite nervös här. Hur kommer det att gå?

Ps. Hos MSB kan ni anta en utmaning baserad på en fiktiv kris som pågår under sju dagar. Du kan testa hur väl du klarar krisen!

Och du, hittar du inte din broschyr? Då kan du beställa den här!

Loading Likes...

Bantad ekonomi & heatflation – hur påverkas klimatet av ett förändrat ekonomiskt läge?

  • Kommentarer på inlägget:2 kommentarer

i betalt samarbete med Ekobanken

Lågkonjunktur, heatflation, stigande räntor, ökade matpriser och budgetar on a diet. Hej världen 2023!

Vi befinner oss i en lågkonjunktur, nya begrepp som heatflation ser dagens ljus och vi har en enorm omställning på att-göra-listan.

Hur mår ekonomin egentligen? Och hur påverkas ekonomin av ett förändrat klimat? Och hur påverkas utsläppen av en förändrad ekonomisk situation? Och vad har olivolja med saken att göra?

Jag och min klimatpodds-vapendragare Maria Soxbo har greppat pengabörsen och djupdyker rakt ner i lågkonjunkturen!
I Plan B-podden-avsnittet “Bantad ekonomi & heatflation” tar vi tempen på våra egna bankkonton (hoho?) och synar sambandet mellan ekonomi och klimat i sömmarna.

Vi må ha en bakgrund som journalister som är fenor på research, men några ekonomiska penga-hajar är vi icke. Så vi har tagit hjälp.

Vi ringer upp Ekobanken – som toppar Fair Finance Guide ranking år efter år – och snackar om vikten av att spara pengar på rätt ställe. Så att pengarna gynnar omställningen och inte lägger krokben för utvecklingen.
Dessutom tar vi hjälp av ett stycke expert! Nämligen trevliga Mikael Malmaeus som är nationalekonom och miljöforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Hur påverkas svensk ekonomi av att vi behöver rusta inför ett förändrat klimat samtidigt som nöden kräver att vi städar upp efter översvämningar, skred, bränder och ras som blir allt vanligare när temperaturen stiger? Och vad kommer en ineffektiv klimatpolitik kosta i form av EU-böter? Ryker de hållbara satsningarna när den ekonomiska snaran dras åt?

Kort och gott: Hur påverkas omställningen av en förändrad, ekonomisk situation? Och hur påverkas ekonomin av allt påtagligare klimatförändingar?

Lyssna här!

Vad gör dina pengar när du inte använder dem?
När Fair Finance Guide tillsammans med Naturskyddsföreningen och Greenpeace granskat svenska storbanker så visade det sig att pengarna (dina pengar) lånas ut till bolag som utvinner fossila tillgångar och letar efter exempelvis mer olja och gas – trots att det strider mot Parisavtalet. Fräscht.

Dina pengar kan – genom ditt sparande – vara en möjliggörare för fossilindustrin att fortsätta med business as usual. Blev det helt plötsligt lite fadd eftersmak på senaste lönen?

Tänk om det fanns en bank som bara lånade ut pengar till bolag som knuffade omställningen åt rätt håll? Ja, men det gör det ju! Ekobanken.

Både jag och Maria använder oss av Ekobanken, och har även konton i storbankerna (de minst dåliga). Men storbankerna används mest för att kunna använda swish. Våra besparingar har vi i Ekobanken – där pengarna gör nytta.
Om du ska göra en bra sak för klimatet och omställningen i dag – byt bank och berätta för din nuvarande bank varför de inte är good enough.

Tack Ekobanken för att ni gör skillnad.

Loading Likes...

Klimatberäknat knäcke och vinningen med att vara pionjär – det finaste ord jag vet!

  • Kommentarer på inlägget:1 kommentar

i betalt samarbete med Leksands knäckebröd

I tider av omställning behöver vi personer, företag, städer, kommuner, regioner och länder (har jag missat något? Influencers?) som går före. Skopar upp en hel famn med mod, vågar testa och inspirerar andra att följa efter.

Vi behöver alla de där djärva som testar – det är så vi skapar förändring, utmanar normer, tröskar upp nya stigar och bryter ny mark.

Vi behöver pionjärer, för annars kanske vi aldrig kommer på tanken att köpa svinnsmart mat, sätta solceller på taket, ge en klimatsäkrad anställningsförmån, baka en fejkad ostkaka av squash (har ni testat? Tack Lina för inspon), bli den första bilfria staden, första regionen med bokningsbar (eldriven) kollektivtrafik, dra igång en cirkulär galleria eller bygga ett badrum utan tätskikt. Eller för all del: bygga ett hus av halm eller lerflis.

Jag har inte varit först med något av det där. Tyvärr.

Men jag hade gärna varit först, jobbat i företaget som var banbrytande kring sina satsningar, bott i staden som vågat, i kommunen som utmanat, i regionen som testat och i landet som tog på sig ledartröjan i omställningen. Så stolt jag hade varit.

I ett först:igt avsnitt (det första av sitt slag?) av Plan B-podden så snackar jag och Maria Soxbo om vinningen för städer, kommuner, regioner, länder och företag med att vara först (ingen minns en 73:a). Vi får också lära oss om first-mover advantage, overton window och andra smarta begrepp av reklamaren-gone-klimataktivist Gustav Martner (numera Greenpeaces kreativa chef).

Och så snackar vi dessutom med Annika Sund (hon ska få ett H av mig nästa gång vi ses, så hennes efternamn blir komplett) som är marknadschef på Leksands knäckebröd och som tillhör släkten som startade bageriet för länge sedan.


Detta är ju så intressant! För hur kommer det sig att ett anrikt företag som bakar bröd på samma sätt som alltid – råg, vatten från egen källa, jäst och lite salt – går före med så många satsningar?

Som Peter Joon, VD 6:e generation bagare, beskriver det: “Hållbarhet är trots allt en tradition här på Leksands Knäckebröd – och du ändrar inte på ett bra recept”,

Ingen fossil-kaka detta inte.
För visste du att Leksand knäckebröd firar 10 år som fossilfria?
Var ett av de första företagen i Sverige att miljöcertifieras (ISO), har solceller på taket, klimatberäknar sitt knäckebröd och värmer upp alla sina lokaler och även varmvattnet med spillvärme från ugnarna. De har också byggt väggarna dubbelt så tjocka för att inte spilla någon värme.

Vi som bygger ett energieffektivt halmbalshus med tjocka väggar – med en vattentank som fungerar som värmeväxlare – kan ju bli lätt imponerad över att Leksands knäckebröd redan tänkt samma. Tjocka väggar och den första värmeväxlaren installerades 1954. Nej, men sådana PIONJÄRER VI ÄR! Inte.

Dessutom har Leksands knäckebröd som mål att alla egna och köpta transporter ska vara fossilfria senast år 2025.
All rågen som används till bröden odlas nästgårds, deras knäckerecept innehåller inga krussiduller eller tillsatser och deras hållbarhetstänk sträcker sin inte till nästa kvartalsrapport – utan till att barnbarnen ska ta över. De är trots allt ett familjeföretag, där Brundtlandkommissionens definition av hållbarhet (från 1987) liksom sjunger stämsång med deras företag.
“En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov
utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina
behov”.

Hädan efter vill jag bara handla av familjeföretag känner jag.

Lyssna gärna på avsnittet här, berätta vad du tog med dig, lärde dig och inspirerades av.

Tills dess: Knäckemacka med vindruvsmarmelad – made by Maria Soxbo!

Loading Likes...

Klimatsmart semester i Dalsland: Swedish Country Living (dag 2)

  • Kommentarer på inlägget:2 kommentarer

I betalt samarbete @vastsverige

Ska vi vältra oss lite mer i min tur till Swedish Country Living (följ här: @swedishcountryliving)? Klart vi ska!

Efter en fullmatad dag (se hur den ser ut här: Klimatsmart semester i Dalsland: Swedish Country Living (dag 1)) var vi redo för mer.

Vi vaknade upp i vår gulliga stuga, gjorde oss i ordning och gick ner till orangeriet/kretsloppshuset.

I orangeriet väntade frukost!

Det regnade, så orangeriet bjöd på levande ljus och en varm kamin. Augusti alltså. Det bästa!

Den finaste av frukostar hade dukats upp – med ingredienser från den egna trädgården.

Den här närmare bestämt! En helt underbar köksträdgården precis utanför orangeriet.

Tomater från plantorna utanför, bär från trädgården och nybakat bröd.
Det maxades och njöts.

Efter frukost gjorde vi oss redo för morgondopp!

En ångrar aldrig ett bad och så vidare, även om det var stickad tröj-väder.

Och regn.

Vi hoppade i, doppade oss och klev opp. Bästa starten på dagen!

Hela tiden var de gulliga vallhundarna med oss. De följde med oss till badbryggan och följde med oss tillbaka, såg till att vi hade det bra och hittade tillbaka.

Detta! Sommarregn och augusti-prunk.
Detta är alltså krtetsloppshuset, med trädgården framför. Halva huset är alltså orangeri, och på baksidan finns badrum med toalett och dusch (utan tätskikt och i lera – of course).

Förr drömde jag om att åka till Paris, nu drömmer jag om ett kretsloppshus!

Nybadad och uppvärmd packade ihop väskan och alla intryck. För nu var det dags att dra sig hemåt. Till Värmland.

Men först säga hej då till David och Marie – sådana otroliga inspiratörer! Det är deras son – Jonathan – som ritat kretslopsshus och stugor och satt igång köksträdgården. Inspiratörer i blodet med andra ord.

Det var allt för denna gång.
Jag kommer garanterat tillbaka!

Loading Likes...

Klimatsmart semester i Dalsland: Swedish Country Living (dag 1)

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

I betalt samarbete @vastsverige

Augusti, bortajobb och klimatsmart semester?
Den här jobbsäsongen har rivstartats rejält med olika spännande projekt. Från hängmatta till mötesmaraton på några futtiga dagar. Så vad behöver en då?

Jo, åka på kickoff med en vän. Ut på landet för att inspireras, babbla och må gott.

Så i torsdags tog jag min kompis Fatima och min laptop under armen och kuskade till Dalsland.
Istället för att spendera dagen på kontor och hemmakontor så rev vi av en jobbförmiddag på bussen och landade sedan i …

Mellerud i Dalsland. Där blev vi upphämtade av en Tesla som tog oss till fantastiska
Swedish Country Living (följ här: @swedishcountryliving).

Vi skulle nämligen testa klimatsmart semester i Västsverige! Och hade valt att övernatta hos Swedish Country Living.

Marie och David, som står bakom Swedish Country Living, flyttade hit – till en gård plats omgiven av gamla ekar och uthus –  från Göteborg för sisådär en 10 år sedan. Och nu lever de min dröm!

De bor i ett gammalt sommarnöje intill vattnet,  har 100 får, jobbar med att öka den biologiska mångfalden, odlar och har också byggt upp tre hus av återbruk som de hyr ut. Och just de, de har vallhund och ankor.

Det första vi möttes av när vi kom fram var David som hade plockat ihop ingredienser till dagens lunch direkt från trädgården. Men innan det blev dags för lunch skulle vi få se var vi skulle bo.

Här, off grid, skulle vi spendera natten. Detta hus är byggt av återbrukade fönster och dörrar och fasaden är klädd i gammal skiffer. Som ett pepparkakshus!

Inget vatten, ingen el, bara pure mys.

Med gullot Fatima! Lycka!

När vi installerat oss i vår stuga, så var det dags för lunch som serverades i orangeriet. Även det byggt av återbruk.
Och det är inte bara ett orangeri, utan ett kretsloppshus. Hej dröm!
På baksidan av orangeriet finns nämligen toaletter och dusch (med sjövatten), och allt gråvatten härifrån renas i bäddar och går ut i till odlinagarna.


I orangeriet hade David och Marie dukat upp till lunch. Det serverades svamppaj!

Och sen kaffe på maten.

Älskar platser och koncept som är genomtänkta, vackra och det är ju inte direkt en nackdel att det kändes som att vi satt i Provence.

Nere vid stranden låg ett gäng kanoter, så efter lunchen gav vi oss ut för att paddla!

När vi kom tillbaka hjälpte vi till att slussa in fåren i en ny hage.

Runt om på ägorna finns hus byggda av återbruk.

Som det här A-frame-huset.

Det här huset – med grönt tak – var min favorit.
Nybyggt, men med begagnade fönster och en dörr från 1700-talet.

Och utsikt över ekar och får.

Det finns också ett familjehus, om en vill ta med sig barnen. Det är jag taggad på – ta med hela familjen för att testa drömlivet.

Och så fanns ju skifferhuset så klart.

Där dessa två bodde!

Vid middagstid gick vi ner till orangeriet, la mobilerna på laddning (off grid light – vi behövde ett eluttag ibland) och begav oss mot uteköket där vi skulle få laga …

Pizza!

Så himla gott och roligt att göra.

Marie och David hade dukat upp middag with a view.

Och skikken middag sen!

Efter att ha babblat oss igenom en hel dag avslutade vi med kvällsdopp. Och sen babblade vi tills ögonlocket föll ihop. Så mysigt!

Nyfiken på att se bilder från nästa dag?

Loading Likes...

I’m back! Och har ett nytt drömjobb!

  • Kommentarer på inlägget:16 kommentarer

Hej på er! Hoppas att ni haft en fin sommar och känt latheten kittla på märgen.
Jag önskar att jag kunde säga att jag legat som en död torsk i en hängmattan, kopplat bort och av och det är just därför det har varit föga uppdateringar här.  Meeeeen det har varit allt annat än det.

Lätt hektiskt. Men jädrigt bra (ska tilläggas)!

I mitten av juni flyttade vi in i vårt halmbalshus (på nedervåningen), samtidigt som det var jobb-slutspurt inför semestern (som egenföretagare har jag ju ingen semester, utan den jobbas in) och i samma veva skrev jag på kontrakt för ett jobb (!?).
Någon sa att det var värmebölja i juni? Den märkte jag inte av.
Däremot kom åska. Pang, boom, så dog min elcykel.

Förutom att greja med trasig elcykel så har jag varit fullt upptagen med att kånka grejer från vårt gamla boende till halmbalshuset, få huset beboeligt, strukturera upp klädhögar med hjälp av Blocket-fyndad förvaring, packa upp porslin och tidigare magasinerade grejer och så klart: ta emot efterlängtade besök! Som vi längtat efter att öppna upp dörrarna till vårt hus och bjuda in! Så det gjorde vi – med råge! Älskade det!

Sedan var det ju det där med det gamla boendet som tydligen behövde rensas ut och städas … Och en 40,5-årsfest som skulle roddas ihop.

Som att det inte var nog har  jag och Maria fullkomligt manglat ut poddavsnitt denna sommaren. Och vi klipper ju allt själva va, så ja, ni förstår ju.

Men det blev fyra härliga avsnitt:

Bonus: Stad vs landsbygd
Bonus: Tid, tempo & omställning
Bonus: Bremen, baby!
Bonus: Vad är grejen med cirkulära gallerior?

Lyssna, om du inte redan gjort det. Och se hur dåligt jag levde upp till mina ord i avsnittet om tid och tempo (nu med facit i hand).

I det senaste avsnittet  Bonus: Vad är grejen med cirkulära gallerior  så avslöjar jag en gnutta vad det är jag ska pyssla med i höst (jämte ett annat projekt som än så länge är hemligt).

Vad är det jag ska göra då? Jo, jag är sedan några veckor tillbaka kommunalt anställd! Tjohoo! Det är en deltidsanställning som sträcker sig fram till årsskiftet och innehåller ett stycke drömprojekt. Jag ska nämligen projektleda en cirkulär popup-galleria i Karlstad tillsammans med världens bästa gäng på Karlstad kommun!

Popupen – som fått namnet Rundgång och grundar sig i ett medborgarförslag (heja Jessica!) – kommer öppna upp i oktober på en central plats i Karlstad och servera framtidens alla smartheter på ett krispigt sätt. Vi hoppas få med både kedjor (och deras cirkulära koncept), secondhandbutiker, lokala butiker (så att de får möjlighet att testa på framtiden), spännande start ups, matbutiker, reparatörer, skräddare, skomakare och teknikrenoverare. Och sedan kurera allt till en helt oemotstålig popup!

Lätt taggad. Lätt!

Mer om detta inom kort – var så säker!
Och ja, mer om huset och sommaren kommer så klart också. Måste bara skörda mejl och få styr på allt på att göra-listan först.

Loading Likes...

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta