Jag kan vara den stökigaste människan någonsin. Du vet, jag behöver liksom bara gå in i ett rum för att röra till något. Skapa härj. Och särskilt bra på att städa är jag inte heller. Är den där människan som börjar organisera i en låda, rensa ur en koffert och placera böckerna på hög, men liksom aldrig kommer till svabbandet.
Därför går jag runt – nästintill andaktsfullt – i min lägenhet just nu (som är piffad iför onsdagens plåtning). Den är storstädad in i minsta hörn, urrensad i (nästan) varenda låda och bara står där stolt.
Det är bara en tidsfråga innan jag virvlar runt allt i en röra igen, därför smyger jag liksom fram – allt för att vara beredd att ingripa mot mitt eget stökande och ta mig själv på bar gärning.
Den stiliga herren i tavlan hittade jag hemma hos mamma och frågade om jag fick ta med han hem. Nu vakar han barskt över mig när jag sover.
I fint sällskap av en gammal väckarklocka, Samarin-flaskor, Paris-tanterna, Merci-lampa, en urriven (inramad) tidningssida och ett 1-kronors notblad.
Till och med det stora skåpet i hallen är städat. Ett perfekt offer för storstökare, med alla sina avläggningsytor. Men jag ska stå emot.
Höstens projekt har varit att fp ordning på vardagsrummet hemma. Det har fungerat som ett smärre lager de senaste åren, med ständiga stylinguppdrag och böcker på gång. Och ibland fotostudio.
Nödlösningarna har staplats på hög, men nu är det slut med det.
Sakta men säkert så börjar vardagsrummet få tillbaka sin gamla charm. En stor matta är inhandlad på auktion, och tavelväggen är uppe igen. Vår Rolls Royce-barnvagn står på första parkett ett tag till innan den får flytta ut i hallen.
Jag har någon fin tanke om att jag kommer att citat här i mars, med Cirkus Sundh i knät, titta mig omkring och känna att jo, nu är det klart. Förvisso högst sannolikt eftersom det ständigt rycker i fixar-fingrarna, men jag ska verkligen träna mig på att bara vara nöjd. Njuta … och vara nöjd.
Detta är lucka 23 i Emily Dahls julkalender. Vill du läsa fler berättelser under detta tema, kika här.
Vill du vara med i Emily Dahls julkalender via din blogg eller Instagram? Hoppas, för jag vill gärna höra dina storys. Kika hur du går tillväga här:
Ända sedan jag och John flyttade in i vår lägenhet i Midsommarkransen har vi pratat om att tapetsera och måla om de vita väggarna. Vi kom så långt som till hallen …
Nu drömmer jag om att ta tag i de andra rummen.
I vår förra lägenhet i Hornstull var väggarna svagt gröna, med mörkare snickerier. Det gav lägenheten så mycket karaktär. Jag saknar just den där ombonade känslan som målade och tapetserade väggar ger. Nu gäller det bara att bestämma nyans …
Så här såg det ut i vår gamla hall.
Och i köket var den gamla skafferidörren målad grön. I nya numret av Alcro trend väljer jag ut några favoriter från deras senaste kollektion. Du kan kika närmare på nyanserna och intervjun på i magasin (som även finns online).
Är riktigt taggad på de gröna nyanserna, och att matcha en mörkare och en ljusare variant. Vad tror ni om det? Kanske till köket?
Som ni vet är jag uppvuxen långt ute på den värmländska vischan, med jord under naglarna och en så häftig naturromans att det värker i hjärtat.
Jag har hittat mitt lilla Värmland i Gamla Midsommarkransen i Stockholm, men ibland blir längtan till lövträd runt knuten, trädgård och knarrande dörrar för stor.
Då flyr jag in i Blocket bostads förtrollade värld. Letar torp för fulla muggar. Och när alla torp är tittade på, ja, då går jag över till hus, villor, gårdar … slott.
Drömmar i husform, längtan efter att ta hand om och vårda ett gammalt hus (har jag sagt att byggnadsvårdare är mitt drömyrke?). Och ett annalkande driv att köpa enorma mängder trisslotter.
Nyfikna på att se mina pinnade drömhus?
Var så goda.
En bit Provence på Gotland. Ont-i-magen-vackert – i varenda vrå. Finns ungefär hundra hus på tomten, så jag skulle kunna ta med alla mina vänner, skapa ett eget rike och leva lycklig tills jag dör.
Vildvuxen trädgård – precis som jag vill ha det.
Och så där rustikt … franskt och ändå så gotländskt. Skulle lätt behålla alla möbler!
God morgon trädgårds-frukost.
Finaste inredningen också. Lampan! Stolarna! Skåpet! Ge mig nu.
Om jag inte skulle flytta till Gotland (vilket jag och John for real har varit inne på ett par gånger), så kanske ett falurött hus i Sigtuna. Det är ju inte så fasligt långt från Stockholm ändå …
På en riktig Astrid Lindgren-gatan, med den lummigaste trädgården, bastu och bibliotek.
Jag vet inte vad jag skulle göra med alla rum, men det är något med sådana här stora, vackra hus som jag faller för. Och puts. Älskar putsade hus, mest för att de påminner om min barndoms drömhus hemma i Värmland (jojk, minsann, jag har ett drömhus där också. Men det är inte till salu).
Och mysiga sovrum med blommig tapet. Åh, jag skulle frossa i tapeter!
Eller här, i det här maffiga huset skulle jag kunna bo. Känna mig lite dansk på något vis.
För visst känns detta hus enormt kontinentalt? Skulle ha ungefär 150 krukor med lavendel där på trappan och kanske en köksträdgård runt husknuten. Fem katter och ett ståtligt fullblod. Lite så skulle livet se ut.
Det var alla drömmar för den här gången. Nu ska jag fylla alla mina tankar med pärlspont, lummigt vilda trädgårdar, tapeter och farstutrappor. Så kanske lant-längtan stillar sig. Ett tag.
För ett par veckor sedan hörde härliga Maria Soxboav sig och frågade om jag ville dela med mig av min mysigaste hörna hemma. Klart jag ville!
I nya Amelia tittar jag nu fram som gubben i lådan och berättar om mitt vardagsrum. Som ni vet så har jag och John gjort om i vardagsrummet hela hösten, men nya Amelia får ni en liten tjuvkik.
Spring å köp vettja.
I gråaste november, de där dagarna som aldrig blir dagar, utan håller sig i ett dunkel. Just precis då går min drömmarehjärna på högvarv. Varje sekund jag får över ägnar jag ett idogt skrollande efter det där lilla torpet som är huvudpersonen i mina drömmar.
Sekelskiftesgrön pärlspont, naggad glasveranda, gamla tapeter, snåriga grusvägar, knarriga dörrar, klängande kaprifol på ett stuprör och en nästintill igenväxt trädgård. Ju lummigare desto bättre. En liten verandatrapp där jag kan sitta och skrubba färskpotäter. Och kanske en gammal lada där allt står hullerombuller. En gammal cykel bredvid en stege.
Det kan även vara så att jag liksom sprängs i hjärnan och liksom måste dela torpdrömmen med någon. Antingen är det John eller min torpardrömmande vän Lisa.
Hela min dator är proppfull med bilder på de där drömmarna, och mina senaste torp-fångsterär dessa fina:
Med ett urgulligt torp som hör till. Alltså det här torpet är så sött inuti så man vill bara fara till Smålands lilla Dalarna och börja spela fiol.
Kostymdrame-fantasten tänker sig somrarna här, i sann “Den goda viljan”-stil. Hundra barn som far omkring och en massa vänner i kostym. Nu har jag förvisso ganska få vänner som bär kostym dagligdags, men vad fasen, huset tar jag gärna.
Visst ser ni det framför er: De årliga sommarkorten med alla hundra barnen och vännerna som tas uppställda framför huset?
Eller det här småländska “torpet” som en kan dela med en hög med vänner? Två ingångar verkar det ha också (måste sms:a Lisa asap).
Eller det här morgondopps-torpet i Gryts skärgård? Mjo, men ja, jag kan nog tänka mig det också.
Alltså kan jag kan ju hålla på hur länge som helst. Vill ni se mer torpardrömmar? Hojta, för då kan jag ge er exakt hur mycket som helst (jag är som en torparorkester som bara längtar efter publik …).
Ps. Ni måste även kolla in Pippi Långstrumps hus som ni hittar här. Villa Villekulla i verkligheten.
Just precis nu är min lägenhet lite som ett 15-spel. En spjälsäng ska få flytta in i sovrummet och då flyttas det stiliga klädskåpet till vardagsrummet. Och den mäktiga, stora pjäsen som stod där förut ska ner i källaren. Ett möbelpussel, men ett roligt sådant.
Det är lite som att flytta in på nytt.
Allt står hullerombuller, hyllor ska upp på väggen och saker ska ner i källaren eller opp på vinden.
Ni ska få se vardagsrummet när det är klart, men tills dess får ni detta … prydliga hörn. Mest för att det är det enda som är just prydligt i lägenheten just nu.
Ett hörn fyllt av sekelskiftesskåp, tvåarmad 50-talslampa, en hög med koffertar och en underbar liten barnsak som jag tänkte berätta mer om i morgon.
Just nu pågår operation tavelvägg hemma hos mig.
Vardagsrummet är under omgörning – för att skapa mer förvaring – så allt har bytt plats. Möbler har skyfflats upp på vinden, skåp ska byta rum och snart ska vi sätta upp en bokhylla längs en heeeel vägg i vardagsrummet. Och vips, så fanns en tom vit vägg som krävde tavlor, vykort och fotografier.
Ni ska självklart få se det färdiga vardagsrummet när det är klart, men tills dess får ni en kik på operation tavelvägg.
Där sitter bland annat det här vykortet. Jag låtsas alltid att det är jag och min kära vän Åberg i Paris på 1920-talet. Vi sitter uppe med washitejp, bredvid en fantastisk Nils Dardel-tavla som jag och John fick i bröllopspresent av min snälla mormor. Den har tyvärr hamnat på sniskan så jag måste ta den till en ramverkstad.
Här sitter också ett vykort med badande gladgökar som jag köpte i Saint Tropez under vår Frankrike-roadtrip förra sommaren. Och bredvid gladgökarna sitter en fotografi av min söta, älskade syster.
Och ett gammalt notblad som jag köpte för en krona på en loppis för en herrans massa år sedan.
Vykort från en antikmarknad i Paris, en bild på den långa trappan i Montmartre och ännu en bild på min sötnöts-syster.
Inte att förglömma, en stor Paris-karta.
Vi får se vad som tillkommer. Vi kan kalla det work in progress.
Jobbar hemifrån i dag med en hög med deadlines och julpysselfotografering.
Det känns så lyxigt att stöka runt hemma en fredag. Särskilt i dag, eftersom jag krälade runt på golvet för att fotografera igår. Det får jag sota för i dag. Onda fogar som behöver vila. Då är det skönt att bara röra sig ett par meter från sängen.
Så här ser dagens kontor ut. Min sänghalva.
Med mitt sminkbord som utsikt.
Här står favoritparfymer på rad, bredvid mandeloljan.
Och en vas med blommor som blivit över sedan en fotografering och en hög med smycken – som i dag ligger orörda.
![4AAS21RI80S5KB77_w669_h446_smMaxSize_rc10Color [A=255, R=255, G=255, B=255]AllSoft](https://emmasundh.com/wp-content/uploads/2014/11/4AAS21RI80S5KB77_w669_h446_smMaxSize_rc10Color-A255-R255-G255-B255AllSoft.jpg)
