Ready.
Vi kan kalla den här veckan århundradets glesaste bloggvecka. Ledsen för det. Men det finns en hel del anledningar till bloggfrånvaron. Två frukostmöten, en lunchintervju, ett möte om ett spännande projekt, två telefonintervjuer, en modevisning, en AW, ett matevent på Norstedts, många timmars reserach, två artikeldeadlines och tjugo bokade möten. Och så har jag jobbat in några timmar, för på måndag tänker jag var helt ledig. Då fyller jag nämligen 30 år och ska jag bara göra det som faller mig in. Ingen att göra-lista, inga möten, inga måsten.
Jag ska bara vara ledig, för det har jag aldrig kunnat vara tidigare. Min födelsedag har nämligen alltid krockat med modeveckan i Stockholm, och modeveckan betyder dygnet runt-jobb när man jobbar på modetidning (som jag har gjort de senaste åren).
Så nu – frilans som jag är – ska jag ta igen att jag har försummat min dag under flera år. Äta praliner tills jag tröttnar, sova ut tills sängen blir obekväm och sätta ett auto replay på min mejl. Där ska det stå att jag tyvärr inte kan svara på mejl för jag är upptagen med att äta tårta, blåsa ballonger, stå i ett konfettiregn och hissa mig själv. Så det så.
Translation!
We can call this week the century worst blog week. Sorry about that. But there are a lot of reasons to the blog absence. Two breakfast meetings, a lunch interview, a meeting about an exciting project, two telephone interviews, a fashion show, a wine date, a event at the publisher Norstedts, many hours of reserach, two article deadlines and twenty appointments.
On Monday I will be completely free. Then I celebrate my 30th birthday and I’ll just do what comes to mind. No to-do list, no meetings, no must do’s.
I’ll just be off, because I have never been able to be that free earlier. My birthday has always collided with the fashion week in Stockholm, and fashion week means day and night working at the fashion magazines I worked for.
So now – freelance journalist as I am – I’ll make up for that I have neglected my day for several years. Eating chocolates until I get tired, sleep out until the bed is uncomfortable and put an auto replay on my email. The aout replay will tell you that I unfortunately can not respond to e-mails because I’m busy eating cake, blowing balloons, standing in a rain of confetti and hoist myself. Something like that.
Änglavakt tror jag bestämt.
Utanför fönstret smälter snö. Det droppar från stuprännor, plaskar under skorna och isflak tar fart från taknockarna, glider mot plåttaken och svungas ut över kantern. Just en sådant där isflak hade visst siktet på mig i morse.
Jag stod och väntade på bussen imorse när jag känner något nudda baksidan av min kappa. Jag vänder mig om för att se vem som vill mig något och möts av en isexplostion på marken. En isklump hade fallit från ett höghus, siktat på mig och missat. Nuddat baksidan av min kappa och krossats mot marken.
Jag tittar upp och springer sedan in under ett tak, en ung kille, med hörlurar och cigg i handen, springer efter och säger att “där hade du änglavakt”.
Jag nickar och tittar på högen av is som jag inte hamnat under.
Jag förstår inte för mitt liv hur man i Sverige kan bygga sluttande tak som isklumpar kan falla ifrån? Få fart från. Hur är det möjligt? Visst att det skottas takt för jämnan, men det måste väl finnas en smartare lösning? Nät på taken? Andra takkonstruktioner?
Är det inte fasligt märkligt att det är just isklumpar från skyn man ska oroa sig för en grå måndagmorgon?
För jag hade visst änglavakt den här gången, men det finns ju de gånger man inte har det.
Akta er därute och ta hand om er.
Loading Likes...
Oslo in five hours
I fredags gick jag upp med tuppen, slängde ner passet i handväskan, drog två borsttag i håret och begav mig mot Arlanda. Halvvägs mötte jag upp min före detta kollega Carin på Damernas Värld. Tillsammans skulle vi åka till Oslo över dagen för att intervjua en alldeles speciell – extremt inspirerande – kvinna. Exakt vem kommer jag först kunna avslöja om ett par veckor. Men tills dess får ni tre bilder från min fredag.
Först ut är en bild på mig som Carin tog när vi är på väg från Oslo Sentralstasjon …
På vackra Grand Hotel i Oslo hängde vi sedan hela långa dagen. Jag hamnar alltid här när jag är i Oslo av någon märklig anledning.
Bästa Carin!
Jag blir alltid så sugen på att upptäcka Oslo när jag är där. Det är som att jag bara får lukta på sockervadden om man säger så, för jag är alltid i Oslo på korta jobb över dagen. Senast jag var i Oslo åkte jag dit för att möta några medarbetare från franska modehuset Hermès och se hur de skapar sina fantastiska sjalar. Och gången innan det så åkte jag till Oslo för att att träffa Mika. Flyga dit, jobba och sedan flyga hem igen. Det är ju allt annat än fy skam så klart, men det är alltid korta besök över dagen.
Nästa gång ska jag försöka att åtminstone få en liten tugga på sockervadden!
A week ago …
För en vecka sedan fyllde min kompis Lojsan år, ni vet, Vintageprylar.
Dagen till ära hade jag knåpat ihop ett födelsedagskort till henne. På kortet hade jag gjort en mops – det är nämligen hennes favorithundras.
Med kortet i tryckt förvar begav jag mig sedan till Retroella. Födelsedagsbarnet satt nämligen hos bästa Retroella – Sarah Wing – och fick håret fixat. När håret var torkat, lockat och ompysslat gick sedan jag, Vintageprylar, Lisa och Volang för att käka lunch.
The birthday girl! Hon ser ut som en Hollywood-stjärna, eller hur?
… och en bit av linslusen kom visst också med på bild. Ibland blir jag så trött på mig själv. Tokfransan.
Loading Likes...En tur genom Gamla Midsommarkransen
Här kommer åtta bilder från min fredag. Det var en skinande vacker dag som började med morgonmöte hemma hos mig tillsammans med Volang och Vintageprylar. Efter mötet insåg vi att det var fasligt vackert väder ute, så vi bestämde oss för att gå en liten promenad genom Gamla Midsommarkransen. Började så klart här. Vid Tellus Bio.
Here are eight pictures from my Friday. It was a a shiny day that began with morning meeting at my house along with Volang-Linda and Vintageprylar. After the meeting, we realized that it was awfully nice weather outside, so we decided to go for a little walk through the Old Midsommarkransen where I live. Started out here. At Tellus Bio.
Moi.
Förbi alla vackra tegelhus.
We walked past all the beautiful brick buildings.
I vanlig ordning hälsade vi på härliga Elin på vintagebutiken Lyckliga gatan. Hon har alltid så himla fina saker i sin butik. Som den här Adam-koppen från porslinsfabriken Gustavsberg.
As usual, we visited the lovely Elin at the vintage store Lyckliga gatan. She always has so very nice things in her shop. Such as this Adam-cup from the swedish porcelain factory Gustavsberg.
Jag föll pladask för den här mintgröna/ljusblå jackan! Den satt som en smäck. Helt underbar. Jag skulle så klart ha tagit en bild med jackan på, men jag kom helt av mig. Om jag får råd ska jag köpa den, annars tycker jag att någon av er ska roffa åt sig den. Som sagt, den är underbar!
At Lyckliga gatan I found this mint green/light blue jacket! Absolutely wonderful. I would of course have taken a picture with the jacket on, but I forgot. If I can afford to buy it, I will, otherwise I think any of you should grab it.
Sedan vinkade jag hej då till Elin och Lyckliga gatan och traskade hemåt igen. Förbi ett av mina favoritställen i Midsommarkransen. Framför allt gillar jag det här stället eftersom de har färgglada lampor som hänger överallt i trädgården. Det är så vackert när man går förbi en sommarkväll och folk sitter där och grillar och äter kräftor.
I waved goodbye to Elin and Lyckliga gatan and walked back home. Passing one of my favorite places in Midsommarkransen. Above all, I like this place because they have colorful lights hanging everywhere in the garden. It is so beautiful when you walk past a summer evening and people sit there barbecuing and eating crayfishh …
Svängde in på min gata och in på innergården. Längtar så tills det blir vår, träden börjar knoppa och jag kan ta en kopp kaffe i bersån. Eller rent av sitta där och jobba? Det blir grejer det!
This is where I live. I can not wait until the spring comes. Then I’ll sit here and drink my morning coffee. Or even sit there and work? Kinda nice!
Loading Likes...En silversagisk söndag
I söndags kom den underbara fotografen Jessica Silversaga hem till mig. På schemat stod nämligen en redigeringskurs i Photoshop. Jag älskar ju att fotografera och redigera som ni säkert har märkt, men är självlärd. Jag har varit så fasligt nyfiken på hur proffsen gör, de som vet grunderna och vet vad som händer när man drar i olika kurvor och så vidare. Därför anordnade Silversagan en liten kurs för mig, Volangen, Vintageprylar och Bonjour Vintage (per Skype). Photoshop är ju ett program där det finns ungefär 100 sätt att göra en sak på, så det var mer än intressant att få se hur Silversaga gjorde. Om inte annat så var det underbart att veta att jag gör och tänker rätt. Lite så.
Söndagen såg ungefär ut så här. På Silversagas blogg på Vintageportalen kan du se ytterligare bilder från denna silversagiska söndag.
Jessica var stilig som lärarinna där hon satt i mitt vardagsrum, men laptop på en pinnstol och ritplatta i knät. Vi projicerade hennes datorskärm på väggen med hjälp av en projektor och så delade vi skrivbordet via Skype, så att Bonjour Vintage–Madeleine också kunde hänga med. Hej framtiden!
The wonderful photographer Jessica Silversaga came home to me last sunday. On the schedule was in fact an editing class in Photoshop. I love to shoot and edit as you probably have noticed, but I’m self-taught. I’ve been so awfully curious how the pros do, those who know the basics and know what happens when you pull in different curves, and so on. Therefore Silversaga arranged a little class for me, Volangen, Vintageprylar and Bonjour Vintage (via Skype). It was more than interesting to see how Silversaga used Photoshop to edit her photos. For me, who already use and know a lot about Photoshop, it was wonderful to know that what do and think is right.
This sunday looked something like this. At Silversaga’s blog at V Vintageportalen, you can see more pictures from this Silversag-ish sunday.
Jessica was so handsome as a teacher! She sat in my living room, with the laptop on a chair and drawing tablet in her lap. We projected her computer screen on the wall using a projector and we shared desktop through Skype so that Bonjour Vintage Madeleine also could keep up. Hello Future!
Jag fick vara försökskanin i Photoshop.
Me getting photoshoped.
Mitt i kursen tog vi en paus inne i köket. Där sörplade vi kaffe och åt chokladbollar som Vintageprylar-Lollo hade gjort. Här har vi Volang-Linda.
In the middle of the class we took a break in the kitchen. Where we slurped coffee and ate chocolate balls made by Vintageprylar-Lollo. And here we have Volang-Linda.
Och så jag, som på denna bild ser lika uppspelt ut som en 10-åring på klassfotografering. Det var en underbar kurs. Jag älskar ju att gå olika kurser, särskilt när det är så där hemtrevligt med kaffe och kaka. Nu håller jag bara tummarna för att Silversaga ska anordna fler kurser i foto och redigering i Photoshop. Någon som är taggad?
Here I am, excited as a 10-year-old on a class photography. It was a wonderful Photoshop-class. I love to go different classes, especially when it’s like that, cozy with coffee and cake. Now I’m hope that Silversaga will organize more classes in photo and editing in Photoshop. Someone’s interested?
Ett busfrö and a new little friend
I lördags åkte jag, John, Frida och Chrille och hälsade på den här nya lilla familjen. Fatima, Tommie, Isolde och lilla Livia. Eller ja, innan jag och John hoppade in i Frida och Chrilles bil så köpte vi en fin present hos bästa Mimmi Staaf …
Last Saturday I went to visit this new little family together with John, Frida and Chrille. Before me and John jumped into Frida and Chrilles car so we bought a nice gift at the wonderful store Mimmi Staaf …
… Och tog en snabbkaffe på Hedvigs. Sedan puttrade vi i väg.
… While me and john waited for our company we took a coffee at the café Hedvig’s. Then we drove off.
När vi kom fram möttes vi av ett busfrö. Isolde.
When we arrived we were met this little creature. Isolde.
Och lillasyster Livia, knappt två veckor gammal. Inte lita pepp …
And little sister Livia, barely two weeks old.
Vi fikade och jag fick leka “Mormors lilla kråka” sju gånger. Sångleken heter väl egentligen Prästens lilla kråka, men min mormor sjöng alltid mormors kråka, så nu gör jag också det.
We had coffee and cookie and I had to play “Grandma’s little crow” seven times. I think the real name of this song/game is “Priest’s little crow”, but my grandmother always sang grandmother crow, so now I do it too.
Här testar jag och Isolde den fundersamma minen. Den fungerade utmärkt.
Me and Isolde trying to get serious.
När vi lekt slut på Isolde, ätit bullar till magarna stod åt alla håll, så lämnade vi den lilla familjen. Den yngsta var hemskt trött tror jag bestämt …
We ate until our stomachs were in every direction, played with Isolde, talked with Fatima and Tommie, and after a while we left the little family. The youngest was terribly tired I believe …
Gigantic snowflakes and a tiny little hat
Så här såg det ut i morse när jag traskade ut i Midsommarkransen. Snöflingor stora som tennisbollar singlade ner från himlen i en rasande takt. Det är när sådana här små snöoväder drar in som man uppskattar hattar med brätte. Denna hatt är visserligen nyproducerad (från H&M faktiskt), men modellen är gammal som gatan.
Till min lilla hatt bär jag en fuskpälskrage från Rules by Mary och min nyfyndade kappa från secondhandbutiken Gengåvan i Karlstad. En blandning mellan nytt och gammalt. Och då syftar jag inte på mig själv.
Tellus bio i Midsommarkransen – finaste biografen i stan!
Snowflakes big as tennis balls falling from the sky in Midsommarkransen today. Days like that you appreciate hats with brim. This particular hat is new (from H&M), but the model is old.
To my lovely little hat I wear a faux fur collar from Rules by Mary and a coat that I bought at a secondhand store a few weeks ago.
Hos min galanta mormor
I detta Värmland är jag uppvuxen. Mellan ett par åkrar, i närheten av en sjö, omgärdad av skogar och lundar. Långt från stadens brus.
I detta lugn, närmare bestämt mitt barndomshem, firade jag julafton tillsammans med mina föräldrar och John. I ett falurött litet hus, långt ute på landet, omgärdad av en hög med släktingar. Jojomänsan, halva tjocka släkten är samlad längs en liten grusväg.
På juldagen slöt min syster Ellen och min svåger Christer upp till julefirandet. Som jag hade längtat.
På annandagen gick jag, John, Ellen, Christer och min mor och far en promenad till min mormor. Påbylsade med massor av kläder traskade vi genom knastrande snö den lilla kilometren till mormors hus.
Moi.
Gick isiga vägar fram i mina nya, fina tjocksockor (som jag fått av min mamma i julklapp).
Med stora rosor om kinderna kom vi sedan fram till mormors hus. Där är så galant med mahogny, tickande klockor och sammetssoffa.
Svenskt tenn i soffan.
Mormor bjöd på te, kaffe, kakor och bullar.
I rufsiga mössfrisyrer satt vi sedan i salongen och sörplade kaffe medan mormor öppnade julklappana som vi hade med oss.
Min mormor har det så flott. I sovrummet finns till exempel ett sminkbord med kristallskålar. Det har jag apat efter på mitt sminkbord.
Jag och John passade på att gosa sönder mormors katt Isabella också. När vi fick den här minen som svar på vårt kel var det dags att traska hem igen.
Loading Likes...