I fredags svängde jag och John runt Söder, gick i secondhand-butiker, köpte Liberty-tyg till bebisfilten, drack kaffe på Victoria och köpte nybakat bröd från Fabrique.
På vår lilla tur ramlade vi över en hög med underbara barnkläder som vi bara var tvungna att köpa med oss hem.
Som den här lilla sailorkappan som kommer passa utmärkt på lilla Sailor Surfer Cirkus om sisådär två år. Under tiden får den nog hänga här, på garderoben.
Sjömanskrage och mässingsknappar. Allt ett barn behöver här i världen.
Den här söta lilla koftan köpte vi också. 30 riksdaler fick vi punga ut.
Och ett stycke rosa bebisset, bestående av en stickad body och en kofta.
Halloj! Låt oss börja denna vecka med ett stycke önskeinlägg om vinterkläder. Inläggsönksare är Fanny <3 som undrar hur jag tänker kring vinterkläder och håller vintagestilen när kylan laddar på.
Så här kommer en liten mini-guide till vintagevintern.
Kasmirtröjör. Vintagevinters viktigaste beståndsdel är kashmirtröjor. Förutom att kashmirtröjor är så mjuka att du inte vill bära något annat (någonsin), så är de varma till tusen. Du kan med lätthet bära en lätt fodrad kappa hela vintern, med en kashmirtröja under.
Jag har köpt mina kashmirtröjor på Beyond retro för en bra peng och burit dem tills de fallit sönder (en tröja envisas jag fortfarande med att bära, trots att jag har lagat den säkert tjugo gånger).
Vill du köpa nyproducerat så var bredd på att få lägga ut en slant. Det finns så klart billigare varianter, men jag vill slå ett slag för kvalitet, eftersom det håller längre och blir billigare i längden (plus miljövänligare)
Långa handskar. Till mina kappor bär jag alltid långa, varma handskar. De ska helst gå upp till armbågen för att undvika glipor (mitt största hot i livet).
Mina favoriter har jag fått av min mamma, ett par svarta handskar med klädda knappar i lammull.
Halsduk. Jag går sällan ut genom dörren utan en halsduk. Om min hals är kall är nämligen hela jag kall. Jag mixar mellan en stor, stickad halsduk som jag kan vira flera varv (perfekt när det snöar) och en halsduk i pälsimitation från Rules by Mary. Stor och gosig när det blåser. Är inget stort fan av varken vintagepäls eller pälsimitation (och VERKLIGEN inte nyproducerad päls), utan vill hellre att du ska satsa på något annat luddigt att gosa ner dig i.
Rejäla kängor med raggsockor i.
Jag är inte mycket för fjösiga, tunna skor på vinter. När det är vinter vill jag stoppa ner fossingarna i raggsockor som får plats i rejäla kängor med luddsula. Helst med rågummisula eftersom jag är expert på att halka.
Mina favoriter är ett par rejäla kängor med ludd i från Swedish hasbeens, ett par högklackade skor med rågummisula från Roots och mina klassiska snörkängor frånDr Martins. Har även ett par hemskt fula och nedgångna, men sköna, stövlar som jag hoppar i när jag ska handla mjölk på Coop.
3 x strumpbyxor.
Lager på lager är min devis när det gäller det mesta på vintern, men framför allt när det gäller strumpbyxor. Jag bär ju alltid kjol eller klänning (även på vintern), och till detta min gyllene vinter-regel: 3 x strumpbyxor. I min garderob har jag massor av tjocka, fula strumpbyxor som jag bär under finare, kulörta strumpbyxor. Tre stycken strumpbyxor brukar räcka.
Hatt. När jag inte snurrar en halsduk eller sjal kring huvudet, så frossar jag i hattar och baskrar. En liten värmande krydda på outfiten. Baskern är ju superfiffig eftersom den går att bära på flera olika sätt. Platt och snajsig, eller neddragen över pannan.
Ylle. De riktigt kalla dagarna laddar jag med ylle – på alla fronter – och lager på lager.
Rejält.
Och ett sista tips. Att lämna den eleganta kappan på hallkroken och gå all in på rejäla jackor, kängor och en stor mössa. Det finns inget bättre och mer befriande än att byta stads-elegans mot skogshuggar-rejält.
Som min nya parkas eller den här jackan som jag hittade lååååångt inne i garderoben hemma hos mamma och pappa.
Jag tycker det är minst lika snyggt med en stilig vintagekappa som med en rejäl Fjällräven-jacka och rediga boots, det beror helt på hur du bär upp det.
Denna vissna, mörkgråa måndag måste jag bara tipsa om något himla peppigt.
Nu på torsdag, den 13 november, kommer min vän Emily Dahl till Vintagefabriken för att hålla en kurs i fotoredigering. Under en kväll kommer hon dela med sig av alla sina smarta knep och hemligheter för hur bilderna blir så där vackra som den här ovan, på underbara Lisen.
Peppen! Signa upp dig på kursen, lär dig för livet och häng på Vintagefabriken under en kväll (du får dessutom 10% på hela sortimentet som vi uppdaterar för kvällen (du har med andra ord första ting) i egenskap av kursdeltagare).
Så får jag också chansen att träffa dig (jag kommer nämligen vara där och hjälpa till).
Hoppas vi ses!
Kram!
Oj, inboxen fylldes till bredden efter att jag lagt upp bilden på mig i denna luddiga, blå parkas förrigår. Vad är det för märke? Var är den köpt? Är den vintage? Går den att få tag i?
Nu ska ni få svar.
Jag har suktat efter en rejält vinterjacka att ha på mig mellan eleganta kappdagar. En parkas för Värmlands-skogen, pulkabacken, promenaderna eller när man vill mysa in i en luva i snöstormen.
Mina kriterier? Marinblå, ludd och luva.
Helst i ekologiskt material, producerad i Sverige och/eller vintage.
Efter mycket letande hittade jag den här parkasen från Twintip. Förvisso inte ekologisk (stort tyvärr), men bättre en parkas som jag tycker är smashing och använder, tänkte jag.
Finns i rostrött och grönt också.
Dagens längtan: Just precis i dag längtar jag efter knastrande snö, vinterljus och rosor på kinderna. Till jul åker jag och John upp till Skellefteå, så i år blir det garanterat snö till jul. Det blir grejer det.
Dagens vill: Traska runt, svänga med benen och dansa på lövfyllda gator i rutiga byxor och brogue-skor. Det får bli nästa höst, för just i dag går det varken att klämma ner sig i varken bralla eller dansa någon foglossningsdans. Kan däremot roa mig med tanken på denna syn.
Dagens sakn: Alltså den här personen. Något av det bästa jag vet. Min älskade vän Åberg. Tillsammans är vi som en katalysator som puttrar i gång varandra.
Vi har känt varandra sedan truligt sattygs-tonår och kommer sitta gamla, grå på en veranda på Västkusten en dag.
Jag känner mig aldrig så rolig som när jag är med Åberg, så bekväm och så jag. Och hon är en av de bästa kompotterna av människa jag känner till. Den perfekta blandningen.
Det är verkligen en ynnest att få ha en sådan person i sitt liv, och eftersom hon bor i sköna Götelaborg så blir saknaden och längtet så ini vassen stort. Jag måste nog ta och åka dit snart. Typ i går.
Dagens plan: Illustrera ett jobb, planera ett annat, åka in till stan, kolla min kassa syn, köpa Liberty-tyg till en bebisfilt som jag ska sy någon gång och baka linfröbröd. Ungefär dagens to do.
Dagens fundering: Hur kommer det där barnet som rullar runt i min mage att se ut? Som dretungen på bilden?
Dagens gräm: Jag försöker att inte tänka på det så mycket, men ibland (som i dag) kommer grämet över att inläggen på mina gamla bloggar inte finns längre. Som en dagbok som har brunnit upp. Internetz alltså …
Dagens vill ha: Massor av tapeter och färg på väggarna i varendaste rum. Dagens favoriter är en murrig Morris-tapetoch en Boråstapet.
Dagens insikt: Sju veckor kvar till jul. Peppen!
Dagens helgplan:
Vardagsrummet har fått en ännu större bokhylla (över hela väggen). Hej biblioteksdröm. Så till helgen ska jag proppa hyllorna fulla med böcker, vinylskivor och små pinaler.
Längtar.
2. I helgen ska det långsnjutas med frukost i sängen. Bästa med lediga dagar.
2. I min källare står sopsäck på sopsäck fulla med grejer som ska skänkas till Myrorna. De har stått där sedan urminnes tider. Vissa påsar har följde med flyttbilen till Kransen för tre år sedan, efter att ha stått på Hornstullsvinden i tre år. Det här med att tänka miljsösmart och skänka till välgörenhet är svårt om man inte har bil (vilket är en konstig ekvation), och jag kan bara inte slänga fullt fungerande saker. Det är både korkat, svidigt i miljöhjärtat och går emot allt jag står för. Så till helgen händer det. Våra goa grannar har stuckit till USA och lämnat sina bilnycklar i vårt brevinkast, så nu ska här fixas med gamla andrahands-surdegar.
Snön fullkomligt öser ner i Stockholm och Instagram-flödet snömods-suckar.
Själv laddar jag med lånade raggisar (sorry, John men dina är så där stora och lurviga – precis som man vill ha dem), stickad loppiströja och fodrad parkas med teddyfoder. Operation vinter påbörjat – and I love it.
Här kommer ett litet naggande gott torsdagstips!
I nya numret av Sofis mode (finns i butik nu) kan du läsa mitt reportage om frisyrernas historia från 1910-tal fram till i dag.
Fager hårsvall i skönhetens tjänst? Långt ifrån.
Ur en kalufs kan du läsa det politiska världsläget, ekonomi och hur kvinnans ställning i samhället har förändrats. Från omyndigt kuttersmycke till banbrytande feminist – med egen identitet.
Spring å köp vettja (och berätta gärna vad ni tycker).
Kram på er alla från någon med Britney-tofs dagen till ära.
Denna vissna onsdag må det vara grått ute, men i min mage är det fest, dans och high chaparall. Gravid i vecka 23 och det är som en torktumlare därinne.
Vänder ut och in på min garderob och blir lika imponerad varje gång över hur mångfacetterade plagg jag har – trots allt. Som den här gamla H&M-toppen från tidigt 1800-tal, tillsammans med en lila pennkjol från Asos, blå strumpbyxor från Lindex (som går hela vägen upp över magen) och skor med inlägg från Stadsmissionen.
Och kalaskula förstås.
Du kan kalla mig Kalaskulan Sundh numera.
Menar ni verkligen att den ska typ bli dubbeltdubbelt så stor?
Är lätt mega-facinerad och spänd över hur de här outfitbilderna ser ut i vecka 39. Skrattar lätt inombords redan nu.
Oktober bara försvann som en vindpust i håret. Jag hann inte riktigt med, så här kommer sju bortglömda bilder som vykort från ett par snabba dagar.
Bäddade med frasiga lakan med mina initialer på. Eller om det var John som bäddade. Saksamma. Fint var det i alla fall och jag tog varje sekund att krypa ner under mitt enorma duntäcke för att värma mig.
Mitt i sprakande oktober bakade jag pepparkakor, omgav mig med granris och plåtade ett julpyssel-jobb (som ni ska få se mer av sedan).
Hängde i kulisserna när Miriam Parkman höll en av sina frisyrkurser på fabriken och fick agera modell när håret skulle lockas. Regnet öste ner utanför fönstret, jag hade fuktigt, regnhärjat hår, så det var ju fina fisken det!
Underbara kursdeltagare som läste boken “Vintagefrisyrer” medan de väntade på att håret ska svalna.
Miriam tar ut klämmarna ur håret och ska precis visa en rad olika frisyrer. Sedan blev alla så smashing att jag tappade hakan och glömde att plåta det färdiga resultatet. Det får bli nästa gång.
Blev bjuden på smaskig brunch hemma hos bästa Carin, en gammal DV-kollega som jag numera delar frilanskontor med på Vintagefabriken (BIG WINN!). Firade Volang-Lindas födelsedag med en överraskningsmiddag på Tabac i Gamla stan tillsammans med en hög bra:isar.
Lite så såg oktober ut genom några udda, bortglömda bilder.
Jag älskar TV-serier och knarkar ungefär allt. Sedan jag blev gravid så har detta TV-serie-tittande gått helt bananas i takt med allehanda krämpor som illamående, foglossning eller bara den totala tröttheten. Från att ha varit ganska kräsen sväljer jag allt, jag menar ALLT. Paradise Hotel, Bonde söker fru och har tittat på ALLA dokumentärer på SVTplay. Du kan fråga mig allt om Andra världskriget, Cleopatra till Göteborgs uppbyggnad – jag kan allt nu.
Vissa serier har varit riktigt dåliga (Klondike, hej opepp), andra har varit lite småmysiga medan en tredje TV-serie har skapat hål av saknad.
Så nu har jag satt ihop en lista över några av mina favoriter (både nya som gamla) inför mörka november.
The Knick, HBO Nordic
Kostym-sjukhusdrama med Clive Owen! Behöver jag säga mer? Utspelar sig i början av 1900-talet i det korrupta New York och innehåller allt från omöjlig kärlek, kokain, rasism, vacker interiör och inte så smarta kirurgiska experiment. Inget för dig som är känslig för blod (och inte heller något att se samtidigt som du äter. Tro mig, jag har testat). Väntar nu med spänning på nya avsnitt.
Det blodröda fältet, Svtplay
Kostymdrama (mitt bästa!) som utspelar sig på ett fältsjukhus i Frankrike under första världskriget. I serien får vi följa tre frivilliga, brittiska sköterskor som av olika anledningar vill fly vardagen för att hjälpa till vid fronten. Mitt under brinnande krig får du frossa i hemligheter, kärlek och en läkare med skotsk dialekt. En behöver inget mer.
Maria Langs deckarfilmer, TV4play
Nyinspelade deckarfilmer i idyllisk 1950-taslmiljö med Tuva Novotny som hobbykriminalaren Puck. Spännande intriger, svartsjuka, mord och en dos löööv. Om jag fick bestämma skulle det komma ungefär 10 sådana här avsnitt till – minst.
Fjällbackamorden, Svtplay
Alltså jag är en sucker för deckare (och kan inte låta bli att tycka att svenska dramor är lite mysiga), så när Camilla Läckbergs böcker blir TV kan jag liksom inte motstå att titta. Det är så där lite behagligt, med lagom mycket spänning. Alldeles perfekt att titta på efter att ha haft hjärtat i halsgropen efter …
Game of Thrones, HBO Nordic
Det finns ingen TV-serie som Game of Thrones. Det är den skevaste, vidrigaste, mest våldsamma och fantastiska serie jag sett. Jag kan inte sluta titta. Denna långkörare har jag varit fast i länge och jag blir alltid lika chockad vid säsongspremiären. Det är som att man behöver ett par avsnitt att vänja sig vid den grova Game of Thrones-standarden.
Downton Abbey, SVTPlay
Behövs inga ord eller förklaring. Älskar Violet Crawley, Dowager Countess of Grantham och hejar just nu på Charles Blake. Ta en titt på Downton-eftersnacket också, med den förträffliga Kristin Lundell som jag tycker så mycket om.
House of Cards, Netflix
Ungefär en av de bästa – och mest oberäkneliga – serier som gjorts. Handlar den superläskiga, hänsynslösa och korrupta politikern Frank Underwood (Kevin Spacey) som med alla (ALLA!) medel vill ta sig till makten i USA. Ger begreppet “politiskt spel” en helt ny dimension.
Orange is the new black, Netflix
En skev serie som handlar om den nyförlovade New York-bon Piper som sonar ett gammalt brott som hon begick i sin vilda ungdom. Hon sätts i fängelse, får sitt nyfönade hår tilltufsat och möter ungefär den skevaste arsenal av människor.
Poirot & Miss Marple, TV4play
Två av mina favoritserier, båda gamla Agatha Christie-deckar-dängor i underbara miljöer. Poirot är största favoriten, mest för att den utspelar sig på 1920-talet och för att Poirot själv är så självgod. Love it!
Sjömanskrage och mässingsknappar. Allt ett barn behöver här i världen. 
Och ett stycke rosa bebisset, bestående av en stickad body och en kofta.
