God lördagsmorgon!
Tänkte visa en himlans snjasig sak så här på morgonkvisten.
Det står nämligen ett vrålåk i mitt vardagsrum – stolt, fräsig och redo för rejs.
Ett stycke blå, retro barnvagn – med mycket gung i – från 1960-talet.
Jag hittade den på Blocket och fick den för 500 pix. Det är vad jag kallar ett kap.
Summan som jag och John är uppe i när det gäller barngrejer är just nu uppe i ungefär 1 000 kronor. Barnvagn för 500 spänn, ett skötbord som vi fick av en granne, en softlift som jag hittade på Erikshjälpen för 80 spänn, spjälsäng (också den från Blocket) 200 kronor och begagnade barnkläder och sängkläder för mellan 15-30 kronor styck från Myrorna, Emmaus och Tradera. Och så en massa saker som jag hittade i garderoben hemma hos mamma och pappa, som Emma minus trettio år har burit (cirka hundrafyrtio mössor av olika varianter).
Just nu är jag redigt i fixartagen. Vill fixa det mesta innan jul.
I början av nästa år (fram till det är dags för Cirkus Sundh att fortsätta sina konster utanför min mage) så ska jag hoppa på ett himla roligt projekt. Exakt vad är lite hemligt än så länge, men tids nog ska jag berätta …
Jojo minsann, denna klänning gick på. Fick förvisso skarva lite med säkerhetsnålar där knapparna inte gick igen, men vad gör man inte för att använda sina gamla kläder in i det sista.
Svängde förbi Emmaus vid Slussen i förmiddags för att leta stretchiga pennkjolar, men föll bara för en hög med koftor. Det blir eventuellt Ankeborgs-fest på mig i höst, för nu har jag bara en drös med överdelar, men inget som passar preggomagen.
Men skam den som ger sig. Till helgen drar jag ut på fyndarjakt!
River av sista månaden av 2013 i en rasande fart (för sedan har jag något alldeles extra att visa er! Peppilipepp!) och säger hejdå till ett boksläpparår, med världen mest fantastiska roadtrip-semester, dopp i havet och Vintagefabrikspepp.
Så här såg mitt 2013 ut (hej då och vinkvink):
– retronostalgiska rosettfrisyrs-januari – jazzande födelsedags-februari – virvlande Vintagefabriks-mars –boksläpps-april med nattlinnesfotografering – ett vårvackertmaj med nagg i kanten
– midsommardoppat, Paris-toppat juni.
– roadtrippat fransos-juli – med lite Italien på
– salta augusti med gryningsfester och guldskor
– höstlängtande dim-september –bittersweet symphony-oktober – stapplande steg-novembermed remake och DIY
December börjar snölöst, men projekten haglar. Hoppar in på mitt gamla kneg Bonnier när de ska relansera Damernas.se, arrangerar julmarknaden En snällare julmarknad och river av lite frilansjobb däremellan.
Följer Emily Dahlsberätta om-julkalender slaviskt och visar bland annat upp en väl tilltagen dröm-önskelista. Saker som jag önskar att jag behövde så att säga.
Publicerar bilder från E-festen i en rasande takt. På Edie Sedgwick.
Och min kära vän Mick som är utklädd till mig. Gotta love him.
Knåpar ihop en adventsljusstake av en sockerkaksformen. Idén snor jag hänsynslöst från ett DIY-jobb från tidningen Älskade hem som mina ladys Linda och Lollos gjort.
Köper mig en ny (?) bricka på Emmaus – där jag också passar på att inhandla ungefär alla mina julklappar.
Låter er följa med under showmattan, under ett viktigt performance hemma i Värmland.
Inte helt nöjd. Någon i familjen fick teatergenen, den andra fick scenskräck och försöker springa ur bild.
Myser in med näsan i den här pälsen och får ett kurr som tack.
Pyntar med adventsstjärna i sovrumsfönstret. Tok för sent, men ändå.
Fullkomligt väldrar mig i sommarbilder och längtar efter sommaren så mycket att jag tar på mig den somrigaste (och tunnaste) klänningen jag äger. Ångrar mig utanför ytterdörren.
Vintagefabriken anordnar En snällare julmarknadtillsammans med Stockholms stadsmission – till förmån för personer i hemlöshet – och det blir en enorm succé! Flera hundra vallfärdar till Midsommarkransen och hjälper till att skapa en varmare högtid för de som inget har att fira.
Överraskar Lina med ytterligare en möhippa. Hon stack nämligen till New York för att gifta, och vi hann bara överraska henne med en möhippe-brunch. Möhippa – andra delen – går av stapeln på Vintagefabriken där jag och Lollo rattar upp vår möhippe-reportoaroch håller en kurs i hur man skapar vintagefrisyrer.
Våra vänner lyssnar noggrant när vi berättar om frisyrhistoria och ger våra bästa knep för att få de där perfekta lockarna i håret – som håller hela dagen.
Efter frisyrkursen (behöver jag säga att jag inte hann att fixa mitt eget hår? Hej babyhårsfason) kilar vi hem till Lisa och avnjuter en underbar middag.
Några dagar innan jul åker jag hem till Värmland och pustar ut efter en hektisk höst utan andningspauser.
När jag kommer dit har min syster inrett gästhuset för mig, John och lilla Sockan. Vi som har trängt i hop oss i mitt gamla rum i stora huset har helt plötsligt lite mer svängrum. Och Sockan kan springa fritt utan att pälsa ner för allsköns allergiker.
I gästrummet luktar det vilsna somrar och förhoppningar. Hit flyttade jag ut när jag var 12 år och började känna mig som tonnis, och så bodde jag här varje sommar tills jag fyllde 16 år och flyttade in till stan. De där somrarna alltså. Sov med öppen dörr, lät dörrens draperi blåsa i vinden och katterna komma och gå som de ville. Jag hade en TV som jag kunde se läskiga nattfilmer på, en stereo som skrålade långt in på natten och en hög med dagböcker som låg helt öppet på nattduksbordet. Det här var min borg.
Tar på mig lantis-jackan, kvistar ut i skogen och hugger mig en gran. Sedan firar jag julafton. Men det är en annan historia.
Kram och tack alla ni som har följt, kommenterat, tjoat, hurrat och gett mig pepp och stöd genom ett berg-och-dalbane-år med spetsiga sopbubble-toppar och svarta fis-dalar som nu är till ända. Ni är bäst. Sådetså.
De där sällsamma, stilla söndagarna börjar här. I sängen. Under ett tjockt duntäcke, där endast en aningens kylig nästipp sticker ut.
John – som är pigg som en mört om mornarna (till skillnad från mig) kommer med frukost på sängen – på min favoritbricka som vi fyndat på Emmaus för några kronor.
Hembakta grahamsfrallor med smör och sylt, färskpressad grapefruktjuice och rykande hett kaffe.
Kuddar hullerombuller, duntäcket i en hög och gårdagens kläder hängandes lite här och var.
Den här gosbollen ligger alltid inkilad bland täcken, kuddar, Johnar och Emmor. Som en liten kanelbulle ligger han – med tassen över ena ögat.
Och när man viskar hans namn så sträcker han på sig och lägger sig på rygg. Som en invit att klappa hans gudomligt mjuka mage.
Där ligger vi sedan, som hulleombullerfamilj. Smuttar kaffe, klappar katt, läser en rad eller två, och ser en trefyra TV-serier.
Fyra nyanser av vitt (minus en rosa mun), en bil-hatt och en fruktansvärt lat katt. De senaste veckorna har fullkomligt flugit iväg, och stundom har jag lyckats ta en bild i farten. Nyfikna på hur det sett ut?
Tänkte summera de senaste veckorna, sett ur min instagram. Vill du följa mig även där så heter jag i vanlig ordning emmasundh.
Instagram-flödet adventspyntades redan dagen innan 1:a advent. Jag däremot, slängde upp stjärnan bara för någon vecka sedan. Jag har så underbart optimistiska visioner inför jul. Att jag ska sitta i någon form av totallugn, pyssla och baka. Som att det händer? Nej. Fullt kaos.
Istället för att julmysa i lugnet så byggde jag mig en bilhatt. Det gäller ju att prioritera.
Åt frukost i sängen på min nya bricka. Eller ja, ny och ny – hittade den på Emmaus secondhand för 30 kronor. Fin som snus.
Köpte mig en stickad jultröja (ska visa upp den på bloggen inom kort – var så säker) och piffade upp en söndag med en fejklugg.
Klappade latmask-katten, som ligger så nära om natten och illustrerade järnet – dag som natt – till boken Vintagefrisyrer. Sista rycket nu innan boken ska gå till tryck. Pjuu.
God morgon! Denna sega torsdagsmorgon börjar så här. Med min nya bricka som jag hittade på Emmaus för en spottstyver, kattallriken som jag fick i födelsedagspresent av Linda, mitt gröna, loppisfyndade favoritglas och en kopp på fat som jag köpte på en antikbutik i Varberg. Nu ska här fyllas upp med kaffe, grapejuice och smörgåsar, så jag blir människa och det blir något vettigt av denna dagen.
God lördagsmorgon!
