Gravidmage vecka 34 (sex veckor kvar!) & sprillans ny förlossningsplan

  • Kommentarer på inlägget:15 kommentarer

gravid vecka 34 pregnant maternity clothes

God morgon!
Denna dubbelfestliga dag (Majken har namnsdag och John fyller 35 år!) ska firas med dunder och brak. Dubbelfrukost ska det bli minsann och croissanter en masse! Och – inte att förglömma – den traditionsenliga osttårtan (John älskar ost).

gravid vecka 34 pregnant maternity clothes kofta klänning

I dag är det dessutom bara 44 dagar kvar innan bebisen kommer. Förhoppningsvis. Jag hoppas den lilla parveln är punkligt.
Gravid i vecka 34 och sex veckor till förlossningen. Och vet ni vad?
Vi har en ny förlossningsplan.
Tanken var ju att föda bebis hemma i Värmland (eftersom det är fullkomligt tjokat i Stockholm), men nu när vi råkar ha ett torp på Gotland så har vi bestämt oss för att köra förlossningen där, på Visby lasarett. Jag har pratat med urgulliga BB där och de kan ta emot mig (pjuu) och jag ska få gå mina sista BVC-besök där också.

Eftersom jag tidigare var inskriven på Södra BB (som nu har lagt ner), så har jag fått ta lediga strötider hos olika barnmorskor i Stockholm. Jag har inte haft samma barnmorska mer än en gång så då kan jag lika gärna ta båten till Gotland och hänga runt med deras barnmorskor också. När jag ändå är i farten.
Så nu är planen helt enkelt Gotland. gravid vecka 34 pregnant maternity clothes ballerinaskor klänningDenna gravidvecka klär jag mig i Emmy-kofta, vintageklänning fyndad på Uppsala vintagefestival och ballerinaskor från Deichmann.

 

Loading Likes...

Juli 2013: Paris, roadtrip genom Frankrike, dopp i Medelhavet, Sicilien och lite Värmland på det

  • Kommentarer på inlägget:6 kommentarer

2013 ska nostalgeras, firas och begravas. Och det med en rejält återblick. Du har redan sett:

– retronostalgiska rosettfrisyrs-januari
– jazzande födelsedags-februari
– virvlande Vintagefabriks-mars
– ett vårvackert maj med nagg i kanten
– midsommardoppat, Paris-toppat juni.

Där juni slutar, har juli vid. Och jag driver fortfarande runt vid bekanta ramlar-gator och turturduvs-Seine i Paris.

Tar ett kliv in i Luxembourg-trädgården och blir förälskad i denna plats på nytt. Det är så stilla på något vis. Ödsligt på ett omhändertagande vis.

Julis eftermiddagssol är varm mot bara sommarben och solblekt hår.

Här vill vi stanna i resten av våra liv konstaterar vi, slår oss ner, äter picknick och spelar yatsy.

När Paris dämpas i kvällsljus sveper jag en randig kappa om axlarna. För fem timmar sedan blev den min, inne på en av Paris välrenommerade vintagebutiker. Present från min älskade John som sa att “den där måste du ha – jag köper den till dig”.

Lämnar Paris för den franska Medelshavs-kusten. Över en natt bestämmer vi oss för att rikta in oss på Peyriac de mer, och Le Flamant Rouge, efter tips från Miriam Parkman.

Blir överrumplade av charm och vill aldrig lämna vårt Coco Chanel-rum.

Äter frukost på fransk vacker-bakgård, klappar en förbipasserande fransoskatt och planerar de kommande dagarnas roadtrip.


Hamnar efter några dagar i vackra Cassis.

Flanerar franska gränder fram …

fotograferar …

… och tar vårt första dopp i Medelhavet.

Förbi böljande vingårdar, upp på bördiga berg och ner i himmelskt vackra dalar. Lämnar kusten för Provence.

Övernattar på ett Art Nouveau-inspirerat B&B, som har en ägarinna som är så trevlig att vi vill bli adopterade.

Ritar färdvägs-streck på vår knöggliga Frankrike-karta och följer linjern till St Tropez. Där äter vi lunch till överpris, tar ett dopp bland yachterna och lutar pannan mot Chanel-fönster.

Det är osande hett i lugnet mellan trånga gränder och enorma yacher.

Hittar undangömda vacker-gränder, dit inget botox-ögat kan kisa sig till.

Lägger iskalla vattenflaskor mot panna och försöker minnas hur kallt det är i januari. Lyckas föga med att framkalla tanken, och försöker vara tacksam över värmen.

Lämnar St Tropez-hetta, bil och roadtrip, för ett snabbesök i Rom. Det ligger i ruiner. Nog för att Rom inte byggdes på en dag, men att de fortfarande inte var klara var för mig ett under.

Alla vägar leder till Rom. Utom den här. Den är låst.

Söker svalka under italienska trädkronor innan jag gör det fatala misstaget att äta pizza i 29 graders Rom-värme. Matthet får ett nytt innehåll för madame på bilden.

Lämnar Rom för en vecka av det här. Blomstrande Sicilien.

Vi bor i ett hus, med egen terass och utsikt över horisonten. Och har en egen strand.
Det känns faktiskt helt okej.

Och badar i ljummet vatten.


Per, Lisa och jag.

Slänger mig ut från en klippa, ner i pluset. Nåja, från en av de lägre klipporna. Italienarna däremot. De har macho-maraton i klipphopp.

Med saltvatten i håret och väskan full i franska fynd landar jag i Stockholm igen. Otympligast måste ju ändå vara paraplyet som vi köpte iParis när det började dugga. När vi kommer ut ur affären och ska slå upp vårt parasoll, så är regnet som borta. Och lämnar oss i fred under hela vår semester. Det där paraplyet tar vi numera alltid med oss när vi vill att det ska sluta regna. Lika effektiv som en kinestisk vädermanipulation.

Njuter av lata frilansdagar i Stockholm i klädd blommig Paris-klänning och gula skor från Swedish hasbeens. Sorterar företagskvitton på picknickfilten, cyklar på möten och plåtar jobb på innergården. Som att vara ledig, men ändå inte.

Blir stolt när en får vara med i Situation Stockholm.

Formger en logga åt Sjutton kvadratmeter lakrits och köper mig en trälåda.

Tar tåget hem till törpet i Värmland.

Andas in en hel parfym av blomster och tänker att här ska jag dö. Men inte än på en hundra år, tack.

Premiäråker vår gamla eka, tillsammans med min mamma, min syster och svåger.

Spenderar kvällarna på verandan, ätandes röda vinbär från trädgården och snofsar ihop en inbjudan till min 30,5-årsfest

Upplever rosa vacker-himlar och trygga hemma-grusvägar.

När varje ven har fått i sig en dos av Värmlands landsbygd (yes, I’m addicted) mellanlandar jag i Stockholm. Illustrerar till boken Vintagefrisyrer och är frän i nya solglasögon från E&E.

Plåtar ett matreportage (och omslaget) till Expressens “Loppis & antikt”.

Packar ner kamera, badkläder och grillvante och tar båten över till Gotland för den obligatoriska grilla-på-Gotland-veckan.

Hänger med de här gulliga, favoritskruttarna också.

Loading Likes...

Q&A: London, sjömansjacka, hemligt Värmland och en perfekt semester

  • Kommentarer på inlägget:2 kommentarer

 

Q: Du verkar ha så många klänningar från förr (vilket jag är väldigt avundsjuk på). Men hur förvarar du alla klänningar? Och en ständig fråga: Hur förvarar du kläder som du bara använt en gång.
Sofie
A:  Hej Sofie! Ja, jag har ett par klänningar … om man säger så. I stort sett alla är vintage. Det är som bubblande sockerdricka ska jag säga dig. Passformen! Kvalitén! Tyget! De flesta av mina klänningar har över 60 år på nacken och ser nästintill nya ut. Det är vad jag kallar bra kvalité.
För att de ska hålla sig så där fina, så måste man ju ta hand om dem också. Nutidens sätt att ta i kläder – slita och dra, slita och slänga – fungerar inte om man vill att kläderna ska hålla för evigt.
De klänningar jag använder mycket, till vardags, hänger i min garderob inne i sovrummet. De festligare och dyrbarare varianterna hänger i klädpåsar och på vadderade- eller sammetsgalgar inne i min lean in-closet. Det är en halvstor garderob som finns i anslutning till hallen. Sedan har jag ett par godbitar hängandes på väggen i sovrummet också. Som den här klänningen från Lyckliga gatan. Min absoluta favoritklänning. Vacker att se på, inte lika bekväm att bära om man ätit en pizza.
De där halvanvända kläderna som man aldrig vet var man ska göra av? Hmm. Jag önskar att jag kunde skriva att jag omsorgsfullt hängde dem på vädring. Men det gör jag inte. De hänger över en fåtöljrygg i sovrummet. Än så länge. Den som har ett smart tips vad man gör med halvanvända kläder – mina öron är öppna! En dröm vore ju att komma på en uppfinning där kläder kunde förvaras utan att utan att de behövde skrynklas på en stolsrygg. Och att man dessutom slapp hänga upp dem på galge …



Q:
Alltså jag dreglar när jag ser ditt vitrinskåp!! Aaaahh.. Jag har sett det på ikea, men det är lite svårplacerat. Står ditt i köket ? Så.himla.fin. Precis som du! 🙂
Betty
A:  Hej Betty! Vad gullig du är! Ja, det fina skåpet står i köket. Men vet du vad? När jag och John hade monterat ihop det sa vi att det banne mig skulle passa PRECIS överallt. I sovrummet, i vardagsrummet – till och med i badrummet. Det kanske verkar som en svårplacerad pjäs eftersom den är helt fyrkantig, men den passar överallt. Var så säker.
Kram emma

Q: Är den trearmade lampan till salu? Vad tänker ni sälja den för? Har suktat efter den sedan första gången jag såg den på bloggen..
Hanna
A: Hej Hanna! Min älskade, trearmade lampan kommer att bli till salu – var så säker – via Vintagefabriken. Såsmåningom. Jag är inte helt säker på vad den kommer att säljas för (jag säljer ju där på kommission som vilken annan sprätt som helst), men liknande lampor går för ungefär 3 000 kronor (om det är ny, säker el, vilket det är på denna). En gammal slattig går för ungefär 2000 kronor, men då kostar det cirka 500 kronor per ljuskälla (alltså 1 500 kronor) att få ny, säker el i den. Man vill ju inte att kåken ska brinna upp liksom och inte heller att en när och kär ska kolavippen av en elstöt. Så nog att ny el kostar, men det är helt klart värt det.
Håll utkik på Vintagefabriken.se – där kan du läsa mer om nya ting (och även hur du håller dig a jour med allt vintagenytt i butik).

Q: Hej Emma! Den där sjömansjackan som du har på den där Gotlandsbilden, på stranden. Var kommer den ifrån? Den är ju helt underbar!
Z
A:  Hej Z! Åh, denna älskade sjömansjacka. Som jag har använt den. En klar favorit i garderoben kan jag säga. Och var den kommer ifrån? Skickliga illustratören och designern Lovisa Burfitts märke BURFITT (som tyvärr ligger på is).

vintageklänning by emmas vintage

Q: Jag är så väldigt nyfiken på dina gröna skor. Var kommer de ifrån?
Disa
A: Hej Disa! De smaragdgröna sammetspumpsen kommer från Vagabond. Jag köpte dem för ett år sedan ungefär. Ett par riktiga höstskor – i den rätta färgen.

Q: Hej Emma! Vilka fina bilder! Som alltid;) Fru Vintage var också på Formex men missade muggarna med Farbror Blå. Vilket märke är de ifrån? Ett måste när man bor i Sigtuna kommun ju….. Allt gott å stor kram! Fru Vintage
http://www.fruvintage.blogspot.com

A: Hej Fru Vintage! De underbara Farbror Blå-muggarna i mönster efter Elsa Beskow är ett samarbete mellan formgivaren Catharina Kippel tillsammans med Design House Stockholm. Finns att köpa lite varstans numera, på Cervera, eller på nätet, exempelvis här.

Q: Var är det du har vuxit upp i Värmland egentligen? Du skriver aldrig det.
Hemlig
A: Hej du hemlig. Precis som du är lite hemlig, så är jag också det. I alla fall när det gäller min allra käraste plats. Jag är uppvuxen utanför Karlstad, vid vidder av ängar, bredvid mörka skogar och en alldeles lagom liten sjö.

Q: Alltså den där resan du var på i somras? Var var du egentligen och hur länge var du borta? Jag är sugen på kopiera typ allt!
Sanna
A:  Sanna, you better do that. För det var en magisk resa. Den började med ett par dagar i Paris, därefter bilade jag och John genom Frankrike, ner till den västra sydkusten. Från väster roadtrippade vi sedan längs med medelhavet till St Tropez. På vägen dit övernattade vi i underbara städer, på mysiga B&B:s och badade i havet tusen gånger om. Från St Tropez åkte vi till Marseille, mellanlandade ett dygn i Rom och åkte därefter vidare för en vecka på Sicilien. Det är vad jag kallar resa! Nu har jag förbrukat så mycket miljö att det troligtvis blir Sverige-semester hela nästa sommar (vilket jag också längtar till).

Q: Förlåt en lite intim fråga men är det någon slags bh-liknande grej du har på dig under blusen eller hör det till? Ser ut att vara en bra grej att ha i garderoben annars! http://www.hanniiwh.wordpress.com
A: Hej! Ingen fara! Här får man fråga det mesta vettu. Jag bär en axelbandslös behå under tröjan. En bredare variant av en behå kan man säga. Jag gillar brett och rejält på behå-fronten! Även om jag inte har så mycket att “hålla” upp, så tycker jag inte att det ska vara något fladder. Och då syftar jag alltså på behån. Inget annat.

london by emmas vintage

Fråga: Jag har en liten fråga sådär i förbifarten; har du några tips på vintagebutiker i London? Jag ska nämligen dit snart men har ingen aning, och jag tänkte att vem ska man fråga, om inte dig! Allt gott!

http://mandarinchips.blogspot.com

Svar: Du har kommit helt rätt! Jag har nämligen just i detta nu kommit hem från London, där jag har spenderat några dagar i jakt efter de absolut bästa vintagebutikerna. Återkommer med några godbitar när jag har landat efter resan. Bon voyage till dig från mig.

Loading Likes...

Roadtrip genom Frankrike: Provence

  • Kommentarer på inlägget:1 kommentar

hus provence frankrike by emmas vintage

Provence. Ljuvliga Provence.
Jag och John rullade in i den nästan skamligt charmiga byn Brignoles en kväll slöjade i gult ljus. Parkerade bilen, packade ur våra väskor, hittade åt höger och åt vänster. Var låg vårt B&B?
Ingen aning.
John kvistade fram till några parksittande samtals-herrar vid en fontän och frågade åt vilket håll som vår lilla rue låg. Ingen pratade engelska, men gestikulerade stort att frågan förvirrade. En gammal farbror började pipa i väg åt vänster och gestikulerade mot oss att vi skulle följa med. Vi knatade efter med väskorna i våra händer. Farbrorn gick med målmedvetna steg in bland gränderna. Stannade vid några damer som stod och pratade vid en port, frågade om de visste var gatan låg? De skakade med huvudet, men tillsammans fick de syn på en annan dam. De gick fram till henne och snart var halva byn med i jakten efter vårt B&B. Till slut lyckades farbrorn ta reda på var den lilla gränden med B&B:t låg och gick – bokstavligt talat – med oss ända in i farstun. Han hjälpte oss till och med att ringa på dörrklockan.

provence frankrike ballerinaskor by emmas vintage

Inne på vårt B&B möttes vi av en underbar människa som liksom kvittrade fram att hon nästan inte alls pratade engelska. Sedan berättade vant – på klingande, franskosade engelska kryddade med livsglada skratt – om huset, byn och den kommande frukosten. Hon förde oss fram över de persiska mattorna, visade oss den övervuxna trädgården, rummet vi skulle bo i och sedan rekommenderade hon en restaurang som vi kunde gå till om vi var hungriga. “Men skynda er innan det stänger – det är här inte Paris”.

provence frankrike by emmas vintage

Så då gjorde vi precis det. Lämnade väskorna på rummet, gick ut genom den stora porten på B&B:t (som du ser här ovan) och gav oss ut i den trevligaste by jag varit i.

provence frankrike by emmas vintage

Förbi vackra portar, höga grindar, tufsiga katter och …

provence frankrike by emmas vintage

… nötta fiskbutiker.

frankrike by emmas vintage

Jag bar saltstänkt hår och min blommiga klänning från Tidens Melodi.

frankrike by emmas vintage

provence frankrike by emmas vintage

Vackra Brignoles.

john provence frankrike by emmas vintage

Jag och John var så nyfikna på denna lilla by att vi så klart inte kunde gå raka vägen till restaurangen. Först ziczacka sig genom gränder, tappa bort sig och därefter leta sig fram till någon fasad eller fontän som kändes igen.
Här står världens bästa John i randig tröja och keps.

provence frankrike john by emmas vintage

provence frankrike by emmas vintage

Med fransk damm under ballerinaskorna gick vi sedan till en rekommenderad restaurang, drack vin från gårdarna runt omkring, åt underbar provencalsk mat och insåg att jo minsann, Provence är vår grej.

Loading Likes...

Roadtrip genom Frankrike: En stad full av katter

  • Kommentarer på inlägget:1 kommentar

frankrike by emmas vintage

Efter att ha lämnat underbara Peyriac-de-Mer, som ligger nära Spanien, begav vi oss öster ut längs med Medelhavskusten. Vi gjorde ett snabbstopp i en liten sömnig by alldeles i närheten av Provence – en by full av katter.
Jag såg fler katter i byns gränder – och uppe på taken – än jag såg människor.

frankrike by emmas vintage

De var till och med avmålade på husfasaderna.

frankrike by emmas vintage

Jag och John njöt så klart för fulla muggar när vi tog en kvällspromenad genom byn.

frankrike by emmas vintage

Öde.

frankrike by emmas vintage

Alla människor var som bortblåsta, så det var bara vi, katterna och husen. Jag tyckte att det var lite kusligt till en början, men sedan fick vi reda på att alla troligtvis förberedde en festival som skulle starta någon dag därefter.

frankrike by emmas vintage

Vårt B&B för kvällen låg på en av de små gatorna.

frankrike by emmas vintage

frankrike by emmas vintage

När man gick in genom porten till B&B:t så möttes vi av en magnifik innergård. Ägarinnan och hennes man bjöd på rosévin och slog sig ner och pratade en stund. De berättade att huset hade ägts av två konstnärer som hade haft som projekt att restaurera hela huset (som då knappt hade haft något tak).

frankrike by emmas vintage

frankrike by emmas vintage

Jag måste säga att de hade lyckats med sin restaurering.

frankrike by emmas vintage

En trappa upp bodde vi. I ett litet, sött rum med ett fönster som vätte mot gränderna.

frankrike by emmas vintage

Staden som var full av katter var bara en paus på vägen. Dagen därpå skulle vi nämligen möta havet och Provence!

Loading Likes...

Q&A: Mode, jämn hy och gnuggistatueringar

  • Kommentarer på inlägget:18 kommentarer

shoes by emmas vintage

Nu var det hemskt länge sedan jag svarade på era frågor. Men nu så! Inom kort tänkte jag även svara på några frågor kring mitt och Johns bröllop – jag får nämligen in flera frågor i veckan på det ämnet. Men innan dess kommer här en första fråge-skörd.
Blir du nyfiken på något? Släng väg ett mejl till emma@emmasundh.com eller kommentera i kommentarsfältet.

emma sundh by emmas vintage

emma sundh shoes by emmas vintage

Q: Du matchar alltid kläder så fint. Hur tänker du när du klär på dig? Har du några tips? Mvh Förvirrad
A:  Nämen tackar! Jag tycker om att matcha eller missmatcha olika färger. Det får inte bli för platt och mjäkigt, det känns inte som jag. Bär jag exempelvis en pastellig klänning, då vill jag ha svarta skor eller någon annan accessoar som sätter punkt efteråt.  Bär jag en svart figurformad klänning? Då väger jag upp med ett par vita strumpbyxor eller strumpbyxor med söm. En helsvart outfit är inget för mig.
Jag matchar sällan två färger, exempelvis en hel outfit i blått. Hellre att jag då matchar olika nyanser eller bryter av med en färg. Annars blir det för platt. Lite så tänker jag.

sminkbord by emmas vintageMitt sminkbord i sovrummet.

biostolar by emmas vintageBiostolar i vardagsrummet. 

Q: Hej, gillar din blogg skarpt, många fina och enkla idéer! 🙂 Jag undrar hur stor lägenhet ni har egentligen? På bilderna känns det som det finns olika rum och möbleringar i oändligheten hos er, därav började jag fundera på hur mycket yta ni har på att skapa allt detta på!
Emma
A: Tack så mycket för de fina orden. Jag och John bor i en tvårummare på 59 kvardatmeter i Gamla Midsommarkransen. Vi tar vara på varendaste vrå, och inte minst – vi flyttar om och ändrar om var och varannan vecka. Byter plats på tavlorna, flyttar om Emma-fåtöljerna och gör nya projekt-planer. Jag älskar ju inredning, så det här med att ändra om är som honung för själen.

chanel by emmas vintage

inredning by emmas vintage

Tavelväggen i vardagrummet, tillsammans med kakelugn, en grå fåtölj och en trearmad golvlampa.

Q: Bland tavlorna bakom skeppet har jag sett tidigare att du har en poster från Karl Lagerfelts kortfilm för chanel paris-moscou. Var kan man köpa en sådan? Har letat överallt och ingenstans efter den så nu tänkte jag fråga dig 🙂
Ellen
A:  Hej Ellen! Det är faktiskt ingen poster, utan det är framsidan på pressmapp som jag fick från Chanel för några år sedan. Jag har ju jobbat som trend- och modejournalist och då får man sådana här vackra ting i brevlådan. Just den här pressmappen innehöll pressinformation om Paris/Moscow-kollektionen. Som den mode- och formnörd jag är, så föll som en fura för framsidan och bestämde mig för att rama in den. Sagt och gjort.

vintageparty by emmas vintage

Q: Hej Emma!
Väntar spänt på er bok som verkar så himla inspirerande!
Jag ska gifta mig den 9 mars och undrar om jag kommer att hinna få några sista-minuten-tips.
Vilket datum släpps boken?
Tack för all fin inspiration du ger! Ska för övrigt till Paris på bröllopsresa och tar med din guide.
Mvh Ida
A: Men åh, grattis! Vad himla roligt! Boken Vintageparty släpps den 27 mars (du kan förhandsboka den här: Förhandsboka Vintageparty), så tyvärr hinner den inte komma ut. Men det är klart att jag kan bjuda på några sista minuten-tips.
1. Använd loppisfynd i dukningen. Tallrikarna kan vara udda och ni kan leka loss med dekoration – som exempelvis böcker – på borden. Se er omkring hemma och ta med små pinaler som sänger något om er som personer – och använd dem i dukningen. Om det så är eiffeltorn, böcker eller små playmobilfigurer spelar ju ingen som helst roll – huvudsaken är att det känns ni!
2. Ge gästerna en lite giveaway som tack för att de kom. Det kan vara allt från en strut med godis till en liten planta med er favoritblomma. Inget måste, men om ni vill ge era gäster ett minne så är detta en himla fin grej.
3. Och här kommer ett tips som inte alls har något om hur bröllopet ser ut, utan mer om känsla. Kom i håg att ha roligt. Något går med högsta sannorlikhet åt pipsvängen, men vad gör väl det? När jag gifte mig så pajade ugnen och alla cupcakes som skulle agera dessert pös ut i sina formar. De blev inte alls så där fluffiga och fina. Där hade jag ett val. Bryta i hop i sant bridezilla-manér eller servera cupcakes som såg ut som snoppar och kalsonger med devisen att de har såg lika skeva ut som jag och John är. Vi gjorde så klart det senare. Alla skrattade och nu i efterhand så är det ett av mina käraste minnen av det där bröllopet.

emmas vintage

Q: Hej! Läste precis ikapp din blogg efter att ha varit borta i några dagar, och kom in på den där listan om Jude Law och andra saker vi inte visste  om dig. Men ville ju inte kommentera där för då kommer du väl inte märka det, så det får bli här.
1. Angående acne: VAAAA? Du? HUR fick du sådan porslinshy? Mvh försöker-växa-ifrån-tonårsfinnar.
2. Angående djur i vatten: Alltså. Jättebläckfiskar. Varför pratar ingen om hotet från dem? Kraken är ute efter oss! Fy vilken ångest jag får bara jag tänkar på hur stora deras ögon och tentakler är.
Bello
A: Hahaha, underbara frågor, Bello! Här kommer ett par svar:
1. Jojomänsan, jag har haft riktig problemhy. När jag var tonåring ville jag mest av alls gömma mig bakom långa luggar. Gömma finnar, kvisslor och rödheter.
Foundation min bästa vän och jag kände mig naken utan smink. Skämdes. Så jag sminkade mig jämt. När jag skulle till stranden, när jag var hemma (själv) och när jag skulle ha myskväll i pyjamas med mina bästa kompisar. Jag hade alltid makeup på mig. Jag gick till och med upp tidigt på morgonen för att sminka mig innan min dåvarande pojkvän vaknade. Jag klarade inte av att se mig själv eller visa mig utan smink. Det var ett sådant enormt komplex för mig. Så här i efterhand hade jag önskat att jag kunde ha struntat i de där rödheterna och prickarna och levt lite granna. Jag hade flera vänner som sträckte på sig och struntade i att de hade ojämn hy – och de var ju stört snygga. Men en ihopkurad Emma med lång lugg som helst av allt vill sjunka genom jorden – och alltid var rädd för att det skulle börja regna eller att det skulle stå badhus på skolschemat – och “sanningen” skulle avslöjas – det var nog mindre charmigt om man säger så.
Jag hade ganska mycket finnar fram tills jag var 18 år, sedan avtog det. Mer och mer. Nu har jag nästan aldrig finnar eller utslag.
Och när jag får finnar, vilket jag får exempelvis när jag ska få mens och när hormonerna skjuter i topp, så nojar jag inte så mycket. Jag bryr mig helt enkelt inte i lika hög grad (vilket i sig säkert håller finnarna borta). Om jag får en finne – vilket så klart händer – så stannar inte hela världen. Jag är mer än den där röda pricken helt enkelt. Jag har viktigare saker att uträtta i den här världen än att stressa upp mig för hur min hud ser ut.
Jag skulle inte säga att jag har porslinhy, utan en hy som vissa veckor kan se riktigt fin ut och andra veckor kan gå bananas. Jag måste sköta mig för att min hy ska må bra. Träna, äta bra och dricka mycket vatten. Och inte stressa. Sköter jag mig så mår jag – och min hy – bra. Min hy säker ifrån på en gång när jag har misskött mig. Den är som en cranky baby, vilket faktiskt är bra.  Det gör att jag lyssnar på min kropp och ger den vad den behöver.
Min hy är som den är, och det enda jag kan göra är att ta hand om den och vårda den. Jag gillar den på något sätt, även jag kan beundra människor med vacker, slät hy, mest för att det är min hy. Jag gillar mig, så då får jag banne mig gilla hyn min också.
2. Hahaha, VERKLIGEN! Usch, jag får rysningar bara jag tänker på det. Jag må gillar havet, men så länge jag slipper vara i det så är jag lycklig. 

PEI by emmas vintage

Prince Edwards Island.

Q: Anne på Grönkulla. Åh Gud i himmelen. Mycket har jag varit besatt av men den historien slår nog allt. Som tolvåring lyssnade jag, läste jag och tittade jag på den slaviskt och undrade varför jag inte föddes där och då?! Har du sett serien? Den. Är. Fantastisk.
Kram
http://hannaalmgren.blogspot.se
A:  Hej du kindred spirit! OM jag har sett serien. Jag levde serien. Varje vecka jag såg avsnitten från början till slut på nötta VHS-kassetter. Men. Jag hade satt sista avsnittet på inspelning eftersom min familj skulle äta middag. När jag efter middagen skulle sätta mig ner och se avsnittet insåg jag till mitt stora förtret att bandet hade tagit slut. Hela avsnittet hade inte spelats in, så jag fick aldrig se hur det slutade. Jag såg serien om och om igen, men bara fram tills Diana sitter i trädgården med sitt nyfödda barn. DÄR tog bandet slut. Så jag såg aldrig slutet. Det var först när jag hittade hela serien på DVD för ett par år sedan som jag fick knyta ihop storyn. Ps1. När John och jag var på bröllopsresa på Prince Edwards Island bodde vi på ett B&B som hette Kindres spirits. Nördo-me. Ps2. Gilbert Blythe var min första stora kärlek. Ps3. Jag älskar fortfarande Gil.

art deco lipstick by emmas vintage

Q: Åh läppstiftet! Gud vad fint! Var kommer det ifrån?
Emma
A: Hej Emma! Mitt läppstift kommer från Mitt läppstift heter 13.82, pink cabaret och kommer från Art deco. Hur bra som helst! Nu börjar det emellertid ta slut. Buhuu. Eventuellt letar jag vidare i läppstiftsdjungeln. Har nämligen fått ett tips från min vän och ex-kollega Carin om det perfekta hallonröda läppstiftet! Stay tuned!

tellus bio midsommarkransen by emmas vintage

emma sundh midsommarkransen by emmas vintage

midsommarkransen hus by emmas vintage

körsbär by emmas vintage

sommar midsommarkransen by emmas vintage

gamla midsommarkransen by emmas vintage

Q: Så otroligt charmigt område! Var ligger denna Midsommarkrans förresten? Vilken del av stockholm? =)
http://kingemarson.wordpress.com/
A: Gamla Midsommarkransen är den finaste platsen i Stockholm om du frågar mig. Midsommarkransen ligger sydväst om Södermalm. Två tunnelbanestationer från Hornstull och ett stenkast från Liljeholmen. Min vän Lollo, som bor två trappor nedanför mig, har bott här i Kransen ett par år och var den som fick mig och John att flytta hit. Nu älskar jag detta plejs och har svårt att tänka mig flytta härifrån.
Gamla Midsommarkransen är en av få bevarade stadsdelar i Stockholm. På 1960-talet skulle ju allt gammalt rivas för det nya, som då värderades så högt. Men tack vare några hängivna eldsjälar i Midsommarkransen så står de gamla husen kvar. Tacktacktacktacktacktacktack! Hatten av för er.

Q: Hej bästa Emma! Jag undrar vilka dina favoritaffärer på Etsy heter?
Maria
A: Oj, jag har inga specifika. Alltid när jag går in på Etsy.com söker jag efter något specifikt. Antingen en randig klänning, papperssugrör, washi-tejp, Ball-burkar, en gammal fläkt eller en väska. Jag är en typisk Etsy-sökare, som klickar mig runt och vidare mest hela tiden …

family living by emmas vintage

gnuggisar DIY by emmas vintage

Q: Hur gör du gnuggisstatueringarna? Så himla bra festgrej!
Sara
A: De är helt underbara! Du kommer kunna läsa om hur du gör gnuggistatueringar i boken Vintageparty som kommer ut den 27:e mars. Kan du hålla dig? Annars kan du faktiskt se hur man gör i nya numret av Family living!

Fatima by emmas vintage

Q: Hej,
Har du lov att tala om var kortet på Fatima är taget. Vi ska gifta oss i oktober och jag har inte sett många kort på det stället men det pytte lilla jag sett har gjort mig väldigt nyfiken.
Eller kanske lokalen kommer att vara specificerad i boken?
Karolina
A:  Yes! Detta fotografi på Fatima är tagit bakom kulisserna när vi plåtar ett kapitel till boken Vintageparty. Jag kan inte avslöja vad kapitlet handlar om, men jag kan avslöja att just detta vintageparty utspelar sig i en folkpark på Ekerö, närmare bestämt vackra Ölsta folkpark. Om jag skulle gifta mig dagsläget skulle jag helt klart välja Ölsta folkpark. Det ligger vackert, har en underbar dansbana, små försäljningsbodar, kulörta lyktor i träden och även en festlokal i ett anslutande hus. Om du är nyfiken på hur man kan anordna en fest just på Ölsta folkpark, ja, då måste du bara spana in Vintageparty.

Q: Grattis i efterskott! Jag fyller också år den 4:e:)
Undrar var glasburken som rosorna står i kommer ifrån? Så fin!
Frida
A: Nämen grattis!  Vilken ära att få dela födelsdag med dig! Den 4:e februari är det bästa datumet, så är det ju bara (jag är inte alls partisk i frågan). Just den där burken kommer från min mammas jordkällare. Mina föräldrar bor på den värmlädska landsbygden och älskar att påta i sin stora trädgård, plocka svamp, sylta och safta. De tar vara på allt, konserverar och förvarar i en gammal jordkällare. Där finns hallonsylt från dackefejden typ. Varje gång jag är hemma hos dem får jag en laddning med konserverade kantareller, pappas hallonsylt eller svartvinbärssaft. Allt förpackat i gamla burkar och flaskor. Just den här burken har varit laddad med kantareller, som sedan har blivit till goda svampsmörgåsar i mitt kök i Midsommarkransen. Burken agerar vas tills jag åker till Värmland igen. Då rengör jag burkarna och så får de en ny laddning av något göttigt från trädgården.

damernas värld by emmas vintage

Q: Saknar du att jobba på Damernas Värld?
A:  Ja, ibland gör jag det. Framförallt saknar jag min chef Martina Bonnier som jag tyckte/tycker mycket om och så en drös underbara kollegor (ni vet vilka ni är). Och så klart att jobba med mode. Men jag tycker det är oerhört spännande att vara frilans, att pyssla, illustrera, formge, styla inredningsjobb och föreläsa – sådant som jag gör nu och som jag inte hade tid med då. Var sak har sin tid tänker jag.

Loading Likes...

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta