I förra veckan skrev jag, Johanna och Maria kontrakt.
Med Novellix!
Yes, till våren släpper vi fyra böcker om klimatet, där alla böcker har sin egna lilla twist.
Vi jobbar ju ständigt med att paktetera klimatfrågan och göra den mer tillgänglig. Och denna gång vill vi att klimatkunskapen ska rymmas i bakfickan, i innerficka på kappan eller för all del: i den glittrande festclutchen.
Trots att vi inte skrivit ett enda litet ord ännu, så är jag så enormt taggad. Vi har manglat den här idén med Novellix i över ett halvår (mer exakt: sedan i mars) och fnulat (stort TACK till Norstedts som vi bollat med och förstått precis hur vi tänker och peppar på!).
Och nu ska det här projektet äntligen bli verklighet. Och jag ska få skriva bok med Johanna och Maria igen.
Lyllo mig!
Alla böcker kommer ingå i en box, men de kommer gå att köpa var för sig också.
För att fira vabbavslut och frihet drog jag med hela min lilla familj till Skansen i helgen. Aldrig har grå november varit så mysig och stämningsfull. Det är inte så mycket folk, utan en kan klappra kullerstensgatorna fram, kika in i husen och köpa nybakt bröd från bageriet i lugn och ro.
Och slippa oroa sig för bilar. Skansen blir liksom en frihetszon i stan. Där en slipper höra sitt egen, trägna tjat, hjärtklappningen av att det är tusen miljoner bilar som vill fram först och en ska ha koll på barnen som springer åt olika håll. Det här var också första gången vi var här, som jag och John flanerade runt i goda ro utan att behöva övervaka barnen varenda sekund.
De sprang in i gränder, knackade på dörrar, letade höns och spännande vrår. De var så mycket BARN om ni förstår vad jag menar.
Det finns alltid nya, gamla hus att undersöka. Som det här som jag gått förbi flera gånger, men liksom aldrig förstått storheten i. Prick ett sådant här skulle jag vilja bygga någon gång i framtiden. Som ett tinyhouse.
John <3
Vi käkade lunch på Gubbhyllan, ugnspannkaka och rotsellerisoppa, och barnen hittade ett pysselrum där en kunde göra egna tändsticksaskar. Jag ska visa lite senare vad vi fick med oss hem. Emma Sundh så nöjd, så nöjd kan jag lova. Efter lunchen spelade vi lite bowling.
Helt klart min typ av bowling.
Gick till mitt favoritställe på Skansen.
Och den makalöst fina trädgården som omkapslad bland äppelträden.
Vi hann med ponnyridning, att bräktävla med fåren och att titta på ormarna. Jag vill ju inte föra över min ENORMA ormskräck på barnen så jag hojtar överdrivet förtjust när de föreslår att titta på just ormar.
Asch, kanske dags att försöka bli av med den där skräcken. Jag är ju trots allt lantis in heart.
Råttorna däremot. De gillar jag!
Den här säsongen ger mig så mycket sopp- och grytlängt!
Känner du samma? Och har du något härligt, krämigt sopprecept på lut? Vego eller vegan, stark eller milt, mustigt eller maffigt?
Tipsa mig gärna!
Så blir det lite soppfabrik i veckan, och så lägger jag ut receptet här så fler kan ta del av det fantastiska.
Visst låter det härligt?
Råsaftscentrifug, bakmaskin och Tamagotchi. Minns ni alla oumbärliga prylar som blivit utsedda till Årets julklapp? För att inte tala om spikmattan!
Varje år utser HUI Research årets julklapp, och valet av klapp baseras på analyser av konsumtionstrender.
Men hur vore det om vi – istället för att utgå från prognoser och trender – faktiskt försökte göra skillnad.
Inom klimatklubben snackas det ofta om att gå ifrån prognosstyrda val (“prognosen visar att det blir allt fler bilar, alltså borde vi bygga fler vägar”) och istället sikta mot målet (vilket samhälle vill vi HA? Vill vi att människor ska köra fler bilar, eller ska vi satsa på kollektivtrafik istället för att få människor att åka mer kollektivt?).
Med de här tankarna under västen teamde jag, Maria och Johanna upp med Medveten konsumtion, för att utse en annan typ av julklapp.
Inte en julklapp som tittar sig ängsligt omkring och kollar vad alla andra gör, utan en klapp som självsäkert plogar upp nya vägar och gör det härligt för alla att hänga med. Riktar in sig på målet.
Och vårt mål (allas mål?) borde ju rimligtvis vara en hållbar, rättvis framtid.
Så vi instiftade Årets medvetna julklapp!
Och pressmeddelandet om årets medvetna julklapp gick precis ut!
Årets medvetna julklapp går att köpa såväl ny som begagnad, kommer garanterat inte vara Tamagotchi-ute om tre år, utan kan ärvas, lånas ut och bytas mellan polarna. Och den går ju för bövelen att göra själv också! Och en kan koppla på en rad mys på klappen.
Årets medvetna julklapp är därför en dos praktisk klimatkunskap: den vegokokboken – som inspirerar och på ett tydligt sätt visar hur gött och smarrigt ett hållbart liv kan vara. Vinningen av en omställning!
Den genomsnittlige svenskens matvanor släpper ut 1,8 ton växthusgaser per person och år, medan vegetarianen landar på 1,2 ton och veganen på 0,5 ton, enligt Naturvårdsverket. Vi svenskar äter dubbelt så mycket kött per person och år som världsmedborgaren, enligt Naturskyddsföreningen.
Få har väl undgått att vi måste sänka våra utsläpp för att dörren till växthuset vi bor i (växthuseffekten) inte ska gå i baklås. Varje världsmedborgare ska sänka sina utsläpp till 1 ton per person och år.
Det är liksom inte läge att krama köttbiten och med ren och skär vilja försöka sträva emot klimatförändringar.
Med årets julklapp vill vi visa på en del av lösningen, nudge:a åt rätt håll. Men också trycka på vinningarna och ge ett tydligt kvitto på att ett hållbart liv är göttigt, fullt av smaker, färg och smarr!
Laga mat, bjud hem vännerna och skapa veganska middagklubbar (vem vill starta en med mig). Vill en inte köpa en pryl – ge bort 10 vegetariska eller veganska middagar till papsen, syrran eller mormor.
Själv älskar jag kokböcker som “Mera vego“, “Ännu mera vego” och “Portionen under tian“.
Just nu bläddrar jag dessutom i “Vår kokbok vegan” – en sådan normfucker! Vår kokbok är liksom som en inventarie i de svenska hemmen, och nu kommer vegan-versionen!
Kolla här!
Skickliga Kajsa Visualhar gjort en fantastisk målning av mig och min onge!
Konstverket ska bli min nya header tänkte jag. Nu måste jag bara typa mitt namn, och kanske göra någon liten beskrivning av den här brokiga världen av klimatsnack, återbruk, torp, rosa bussar och odlingar.
Spretigare männsch får en väl leta efter, hahaha.
I måndags lämnade jag det randiga-tröja-å-tajts-träsket efter dagar av vabbdimma, mötte upp Maria och Johanna, svidande om till min blå sammetsklänning och gick på gala! Årets mama närmare bestämt!
Jag hade med mig egen kamera, men eftersom Kajsacharlottahade tagit en hel drös underbart fina bilder så visar jag dem istället.
Det var flera år sedan jag vara Årets mama, kanske typ 2015? Om jag inte minns fel så hade jag precis fått veta att jag var gravid med Bodil då.
Så det var ett helt barn sedan jag var där!
Innan middagen minglade vi i foajén med en hel massa härliga. Angelica och Emily Slotte till exempel.
Galan – som görs i samarbete med UNICEF – hölls på Oaxen i Stockholm. Så himla mysigt!
När vi hade satt oss till bords så var det dags att kicka i gång galan. Och min före detta chef, Ebba Kleberg von Sydow, var kvällens konferencier.
Vi blev intervjuade på scen och tog tillfället i akt att snacka klimat så klart. Skulle egentligen velat babbla på i 45 minuter till, för det finns så mycket att säga om ämnet klimat. Och jag önskar att fler engagerar sig. För vi behöver verkligen steppa upp vårt klimatgame för att säkra en vettig framtid för våra barn.
Nästa pris “årets revolotionsmama” delades ut gick till Cissi Wallin!
Mellan prisutdelningarna åt vi magiskt god mat! Jag hade turen att sitta mittemot en av mina favoritkollegor från Bonnier-tiden, nämligen Carin.
Det var ju givetvis en hel massa mamas på plats på galan. Som Margaux.
Klara och jagkom upp på scen i världens heligaste stass! Såg ut som sockervadd!
Och jag blev fångad på bild när jag plåtade dem.
Middagen avslutades, och det bjöds på GODISBORD! Hallå! Men innan jag gick loss bland tefat och choklad, så skulle alla vinnare plåtas.
Tadaaa!
Årets impact mama Kenza Zouiten Subosic, Årets fashionmama Joanna Lemnelius, Maria Soxbo och Johanna Nilsson som utnämndes till Årets framtidsmamas för sitt initiativ Klimatklubben, Årets inspiratörsmama Fia Anderberg, Årets revolutionsmama Cissi Wallin och så jag då. Fotbollsproffset Nilla Fischer fick pris som Årets bragdmama och skickade en videohälsning.
Helt slut efter denna dag tog jag tunnelbanan hem! Kånkandes på blommor och allsköns bös. Hem till sjukstugan igen <3
Ekologisk mat är inte bara prima för oss människor (vi slipper få i oss en hel del bökiga och tveksamma kemikalier), att handla eko har en rad andra fördelar.
Först och främst mår naturen bättre. Skippar en bekämpningsmedel, odlar olika grödor och låter djur beta så bidrar en till biologisk mångfald. Och ju rikare biologisk mångfald, desto mindre behov av bekämpningsmedel. Smart va? Naturen sköter ju det där så bra på egen hand.
Dessutom bidrar biologiskt mångfald till större skördar visar en studie som bland annat Lunds universitet varit delaktig i.
Andra fördelar? Ekoodlingen lagrar mer kol i marken och den ekologiska bonden slipper hantera och omge sig med hälsovådliga bekämpningsmedel. Jag kan rabbla på ytterligare …
Ett vanligt argument mot ekologiskt är att det är dyrt.
Och det får banne mig inte vara en pengafråga om en stoppar i sig kemikalier eller inte. Därför presenterar jag denna gråa tisdag ett samarbete med Matsmart, som både gynnar biologiskt mångfald och minskar klimatartrycket. Klimat- och miljönytta i ett!
Matsmart räddar nämligen mat som annars skulle slängts på grund av överproduktion, att det är något feltryck på förpackningarna eller att produkterna närmar bäst-före-datum.
Jag köpte allt från bönor, majs, bröd, havremjölk, spagetti, tahini, olivolja, pasta, knäckebröd och ekologisk torrjäst. Och jag betalade hälften av ordinarie pris.
Alltså ni måste tror att jag är snålast i kommun, för jag babblar ofta om pengavinningen i klimatdansen.
Men jag tycker allt för få pratar om fördelarna av en omställning.
Jag testade att handla ekologiska stapelvaror av bra kvalité för att se vad priset handlade på.
Handla begagnat, äta i säsong, handla mat som annars skulle ha slängts och att längta och uppskatta, istället för att jaga snabba kickar.Det finns så många vinningar! Och inte minst för plånboken.
Använd koden EMMA50 så får du 50 kronors rabatt vid köp över 350 kronor. Erbjudandet gäller fram till den 26 november.
Och apprå på bäst-före-datum?
Hur skiljer en på de olika märkningarna?
Jag har kirrat i hop en liten guide.
Bäst före-datum: Bäst före-datum handlar om vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet (smak, färg, konsistens), det handlar inte om det är ätbart eller ej. Efter bäst-före-datum kan alltså kvaliteten så småningom blir sämre, men maten kan vara fullt ätbar. Exempelvis kan ett paket mjölk (som förvarats på rätt sätt) hålla flera dagar efter passerat bäst-före-datum. När jag träffade kocken Paul Svensson berättade han att mjölk som passerat bäst-före-datum är den bästa ingrediensen när en gör sås. Bara en sådan sak!
Att passerat datum kan vara en fördel.
Sista förbrukningsdag: Märkningen sista förbrukningsdag – det är en annan femma. Märkningen visar hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Märkningen finns ofta på rått kött, fisk och skaldjur – varor som lätt förstörs av mikroorganismer och kan bli hälsoskadligt.
Ofta bra efter: Nu finns en ny märkning som har införts av Arla: “Ofta var efter”, för att förtydliga att varan ofta är bra även efter passerat bäst-före-datum.
Gårdagens accessoarer uppradade!
Så mycket glitter och guld för ett trött tisdagsöga.
Pärlväskan som jag lånat av min mamma Märta, halsbandet från Torget 11 Vintage & Secondhand i Åhus. Hårkammen som jag hyrt av Elsa Billgren. Hon menade med bestämdhet att jag kunde få låna det, men ville hyra det för att visa på att en inte behöver äga prick allt. Och Elsa bedriver ju den mest geniala affärsverksamheten med hyrservice! En riktig skatt!
Och så festade jag till på sprillans nya strumpbyxor – gjorda av återbrukt material – från Swedish Stockings.
Nu vill jag gå på gala igen känner jag! Särskilt med tanke på att dagens vabb-outfit med två stycken stickade tröjor, leggings och tofflor. Oh maj, denna look!
Nu ikväll har jag, Maria och Johanna har tilldelats pris för vårt jobb med Klimatklubben. Vi har utnämns till Årets framtidsmamas av tidningen Mama, under deras årliga mama-gala på Oaxen i Stockholm!
Så otroligt glad över detta! Och precis som Maria skrev i sitt inlägg här, så hoppas vi att alla känner sig som framtidsmamas. Som kämpar för en bättre framtid för våra och andras barn.
För vi behöver steppa upp vårt klimat-game. Och här har alla ett ansvar, och makten att göra skillnad. Mamas, papas och omamas och opapas.
Motiveringen från Mama löd så här: De är småbarnsmammorna som startade Klimatklubben 2018, en plats på sociala medier som numera engagerar tusentals människor kring klimatfrågan. Budskapet är enkelt: ”från klimatångest till handlingskraft”. Med fakta och konkreta råd visar de hur vi alla kan driva förändring, vinna på en omställning, göra skillnad för vårt klimat – och skapa en vettig och hållbar framtid för våra barn. Årets framtidsmamas är Johanna Nilsson, Maria Soxbo och Emma Sundh.
Kvällen till ära gjorde vi en ny, hållbar twist på klassikern “något gammalt, något nytt, något lånat, något blått” som ändå inte rimmar.
Det är 100% Maria Soxbos geniala hjärna som kom på att vi skulle bära något något gammalt, något lånat, något återbrukat och något grönt. Rimmar inte heller, men rimmar skitbra med klimatet.
Något gammalt …
Den sammetsblå klänningen jag bär hittade jag långt inne i min garderob.
Något lånat …
Den fantastiska pärlväskan har jag lånat av min mamma Märta. Tack fino!
Något hyrt …
Hårkammen har jag hyrt av Elsa Billgren som har den smartaste av hyrservice! Förutom bröllopskläder har hon accessoarer och festklänningar utan dess like!
Något återbrukat … Strumpbyxorna kommer frånSwedish stockings som gör strumpbyxor av återvunnet nylon.
Något grönt … En litet grönt band för klimatet på väskan, som visar att jag bryr mig om klimatet.
