Nämen hej ny vecka! Som utlovat kommer här en massa svar på frågor som vällt in på alla håll och kanter. Fler svar kommer inom kort!

Q: En fråga … hur blir det med värmen i ett hus där man använder sig av gamla fönster och dörrar som jag gissar inte är isolerade enligt dagens normer??
Sätter man in extra vinterglas som man gjorde förr eller??
Kerstin
A: Precis just så! Vi kommer ha begagnade fönster med munblåsta glas, och när temperaturen sjunker kommer vi sätta in innerfönster med energiglas i. Energiglasen kommer så klart sättas in i gamla fönsterramar i trä. På så vis ser huset fortfarande gammalt ut utifrån och vi kan njuta av munblåst glas, och vi kan samtidigt spara energi under de kalla månaderna. I vårt torp på Gotland hade vi innerfönster som vi satte in på hösten och det finns något mysigt med det där. Som en ritual på hösten, som att riktigt boa in sig i höstrusket.
Kram emma

Fönster under sommartid i vårt gamla torp på Gotland.

Kommande fönster som ska sitta i en homeja mot söder.

Q: Är ni preppers. Berätta isf lite om det.
A: Jo, men ja. Vi har nog automatiskt blivit det. En del av flytten till Värmland handlar om att kunna reda sig själv, och inte vara i händerna på någon annan eller av konjunkturer. Vi ville bort från skyhöga lån, osjälvständighet och knapra möjligheter att lägga upp lager, och istället ha mer svängrum. Kunna odla egen mat, producera egen el, lagra egen mat (kunna ta hand om allt vi odlar vilket vi inte kunde förut) och leva mer lokalt. Just nu bygger vi ett hus med en källare (dröm!), vedeldad spis, på en tomt med en bäck på. Vi har en backupplan om elen försvinner, och behöver inte elektricitet för att pumpa upp vatten. Så vi kommer att vara välförsedda. Även om jag inte förespråkar att elda i tid och otid så kommer vi ha möjligheten i nya huset. Det handlar så klart inte om att jag är ovanligt oroad över att något ska hända, utan det handlar om att känna att en kan reda sig själv. En go och vettig känsla. I Midsommarkransen hade vi kakelugn vilket var toppen när något krånglade, men vi kunde inte lagra mat på ett vettigt sätt. Jag tror inte att lösningen är att alla bor på landsbygden så klart, och det ska inte heller vara vad som krävs för att ha goda förutsättningar till svängrum. Jag tycker exempelvis det att det ska finnas en odlingsnorm (en liten odlingsplätt att odla på eller tillhörande kolonilott som ingår) när en bygger nytt, möjlighet till att lagra mat (extra frysfack i källaren?) och möjlighet att tillskansa sig vatten när elen försvinner. Även i stan.
Kram emma

Q: Vad har ni för planer för tomten? Huset får ju en väldigt hållbar profil (superspännande att följa!), finns det ett sådant tänk för trädgården också? Vad i så fall?
A: Storslagna planer! Jag har delat med mig av dem till mina patreons, och tids nog kommer jag nog lägga ut dem här också. Men tills dess kan jag förklara: Vi kommer att skapa en gårdsplan framför bostadshus och orangeri, och planen är att bygga ett stort växthus som ramar in gårdsplanen som ett U tillsammans med de andra husen.
Detta U ligger högst upp på tomten och sedan sluttar tomten ganska rejält. På gårdsplanen (i U:et) kommer vi anlägga en köksträdgård som ska förse oss med mat. Nästa etapp är att skapa odlingar i slänterna, en egen jordfabrik och plantera fruktträd. Varenda plätt på tomten ska ha en uppgift. Om det inte är att förse oss med mat, så ska den fungera som en restaurang för pollinatörer. Vi kommer anlägga en äng uppe på orangeri-taket, en berså av buskar som blommar från vår till höst och sätta träd som blommar och ger mat till bin och humlor. Jag är SÅ peppad på detta!

Odlingar i litet format vid torpet på Gotland.

Q: Så spännande att få följa med från idestadie till förverkligande. Hur kommer ni göra med bevattningen? Har du några smarta lösningar där som också är snygga?
Sofia
A: Vi har gott om vatten, eftersom vi har en bäck med dricksvatten som polar på tomten. Men det ger oss ju inte rätten att slösa, även om det känns otroligt lyxigt att ha vatten (efter många år på torra Gotland). Planen är att ta hand om allt regnvatten med hjälp av regntunnor och att anlägga en damm längst ner på tomten (där tomten är som lägst). Där vill jag ha ankor i framtiden! Vi har varit inne på att samla regnvatten i en sådan där nedgrävd tank, men är väl inte supertaggad på mega-plast-mojäng. Vi har inte HELT tänkt klart hur vi tar hand om vattnet på bäst sätt, ja förutom regntunnor och damm.
Vi hade en handpump kopplat till den borrade brunnen förut (förra ägaren till tomten hade inte indraget vatten utan använde handpumpen). När vi kopplade in vattnet till brunnen kunde vi inte sätta dit handpumpen igen, så den måste vi sätta någon annanstans. Jag vill egentligen ha handpumpen mitt i köksträdgården, på gårdsplanen. Men det verkar inte gå eftersom det borrade hålet är nedanför gården. Ska ärligt säga att jag inte är hundra procent insatt, men planerar att bli, hehehe. Vi klurar vidare och tar gärna emot tips.

Q: Hur svarar du när någon säger att bensinen är för dyr?
A: Att jag förstår, men att priset kommer fortsätta att stiga eftersom bränslet ska fasas ut och det trots allt inte framtiden. Om en är frustrerad över bränslepriset, vilket många så klart är, med all rätta. Att vi ska fasa ut fossila bränslen har vi vetat länge, men stöden för att välja ett annat alternativ har gått segt.  Jag tycker det är på tiiiin att vi kräver ett rejält omställningsstöd. NU! Och ju mindre plånbok en har desto större stöd ska en få. Alltså möjlighet att byta till exempelvis elbil om en är beroende av bilen för att ta sig till lönearbete. Det är total pannkaka att regeringen ger bränslestöd så fler kan fortsätta badda ett sår som aldrig kommer att läka. Fler bör kräva möjlighet till långsiktig omställning. Tänk vad snabbt det skulle gå om alla bränsleuppror riktade sig mot omställning. Sedan är det så klart en annan sak när det gäller exempelvis jordbruk och bränsletunga maskiner, som kanske är svårare att ställa om. Och här undrar jag varför Tesla riktat in sig på personbilar? Ska vi inte be dem satsa på hypermoderna transport- och jordbruksfordon istället?
Jag tror det är viktigt att komma i håg att vi aldrig varit med om den här omställningen förut, och att vi inte kommer kunna leva som vi gör i dag. Det betyder inte att det blir sämre, utan annorlunda. Men här tror jag vi måste börja snacka kreativa idéer. Kan vi sätta fler människor i arbete i jordbruket exempelvis? Och när kommer den Tesla-heta kollektivtrafiken som gör det oemotståndligt att välja kollektivtrafik?
Jag fattar att behovet är skriande NU och att lösningarna tenderar att bli kortsiktiga. Men vi måste försöka tänka mer långsiktigt och kräva mer av våra beslutsfattare. Om plånboken inte räcker till en elbil tycker jag att en borde få ett rejält stöd som gör det möjligt. Och så klart: kollektivtrafik till alla. Gärna gratis. Om nu Sveriges regering menar allvar med att ta på sig ledartröjan i omställningen och en har som ambition att nå uppsatta klimatmål.

Q: Hur ser du på ditt företag och hur du ska driva det? Funderar också på om det har blivit någon/några skillnader på hur ditt företag drivs nu jämfört med innan du ändrade inriktning (jobbar med/driver klimatfrågor)?
A: Den största skillnaden är väl avsaknaden av skav. Jag har ju jobbat inom modebranschen, gjort shoppingsidor, skapa inredningsreportage och sladdat in med reklam för produkter som plastfärg exempelvis. Ett strutsigt liv där en vet en sak, men gör en annan. Men på något vis försöker rättfärdiga det med att en kan styra det mot vettigare val. Nu gör jag inte det längre.
I början var det ganska tufft att tacka nej, men nu växer jag varje gång jag säger nej och förklarar varför. För det känns gött inombords. Sen är det ju det här med att gå runt också. Värderingarna, nej:en och inriktningen på omställning gör att jag får fler jobb kring just klimat och omställning, eftersom jag inte tummar på min trovärdighet. Men jag ska också säga att en del av kunna jobba värderingsdrivet är så klart flytten till Värmland. Flytten och ett liv utan lån har möjliggjort andra val och mer ideellt arbete. Det är ett sätt för mig att kunna tacka nej till välbetalda, men halvsköna gigg. Med lägre utgifter skapas andra möjligheter så att säga.

Numera står jag på flera ben ska sägas. Jag skriver böcker, föreläser om klimat och omställning, frilansar som journalist, driver podd, fotografer, håller kurser, konsultar inom omställning och klimat, modererar panelsamtal och gör vissa utvalda samarbeten via mina kanaler.

Och till sist. För mig är det inte en rättighet att jobba som influencer, det är ett enormt privilegium. Jag rättfärdigar inte att göra samarbeten eller åta mig jobb som är skitdåliga för att sätta mat på bordet. Om jag inte går runt på det mitt jobb med de värderingar jag har, då får jag söka mig till något annat tänker jag eller utbilda mig i ett nytt yrke. Hellre det än att påverka mina följare i en pretty bad way.
Och till synede och sist är det ju ni som följer denna blogg och min instagram som gör det möjligt för mig att fortsätta. Så tack för det!