“Det här blir en bra, solig odlingsplats”, tänkte jag i november. Gjorde i ordning pallkragar och petade ner några vitlökar.
Ljuset, ljuset, ljuset.
Sedan smällde Värmlands-prunket till och platsen förvandlades till regnskog.
De smala träden och försynta buskarna visade sin klorofylliga prakt och massiva växtkraft.
Jädrar vad naturen kan!
Det växer så att det knakar i både omgivning och pallkragar, och det är ett HELT annat odlingsläge än på Gotland. Där hade vi växtzon 1, och här är vi i växtzon 3. Där var det torrt och varje vattendroppe togs om hand. Här forsar en bäck över tomten och den massiva grönskan gör trädgården fuktig. Vi behöver inte vattna om en säger.
Jag saknar Gotlands kalkiga natur, alla vackra hus, växtzon 1 och den fullkomligt unika platsen som Gotland är med smakfulla gårdsbutiker, loppisar och konserter i lador, men att få detta är banne mig inte fy skam!
Nästa år flyttas pallkragarna till en annan plats.
Lite mer ljus ska de få – de små odlingarna – men här ska också göras plats för ett växthus!
Loading Likes...