“Det här blir en bra, solig odlingsplats”, tänkte jag i november. Gjorde i ordning pallkragar och petade ner några vitlökar.
Ljuset, ljuset, ljuset.
Sedan smällde Värmlands-prunket till och platsen förvandlades till regnskog.
De smala träden och försynta buskarna visade sin klorofylliga prakt och massiva växtkraft.
Jädrar vad naturen kan!
Det växer så att det knakar i både omgivning och pallkragar, och det är ett HELT annat odlingsläge än på Gotland. Där hade vi växtzon 1, och här är vi i växtzon 3. Där var det torrt och varje vattendroppe togs om hand. Här forsar en bäck över tomten och den massiva grönskan gör trädgården fuktig. Vi behöver inte vattna om en säger.
Jag saknar Gotlands kalkiga natur, alla vackra hus, växtzon 1 och den fullkomligt unika platsen som Gotland är med smakfulla gårdsbutiker, loppisar och konserter i lador, men att få detta är banne mig inte fy skam!
Nästa år flyttas pallkragarna till en annan plats.
Lite mer ljus ska de få – de små odlingarna – men här ska också göras plats för ett växthus!
Min dröm är en blomstrande trädgård där grönsaker samsas med blommor. Ett franskt potager, där trädgårdslandet är lika vackert för ögat, som gott för smaklökar – för både människor och pollinatörer. Egentligen skulle jag vilja ha en blomstrande äng, men varför inte placera ängen i trädgårdslandet också?
Och det är ju ingen dum idé att ha de viktiga trädgårdsmästarna nära jobbet – det ger hopp om en rik skörd!
Odla i pallkrage
Både jag och John är otåliga odlare.
Trots att vi är mitt uppe i planering av husbygge har vi startat igång odlingar på södra delen av tomten som är längst bort från husbygget.
Vi använder oss av pallkragar från Granngården, gjorda i svenskt, obehandlat trä (inget gammalt flamskyddsmedel som ligger å puttrar här inte).
Förutom att det är behändigt och vackert med pallkragar, fungerar för både odlingar och lövkompost, så passar det prima när en inte riktigt vet hur trädgården kommer att se ut nästa år. Pallkragarna kan ju byggas ihop på olika sätt, så planen är att flytta dem nästa år när husgrunden är på plats och vi fått ett hum var trädgården kan börja och sluta.
Just nu står fem pallkragar på rad intill hallonsnåren, där vi i framtiden ska bygga ett växthus.
Kålen har tagit av sig kostymen (täckande tyg) dagen til ära, bara för dig!
Ytterligare fyra pallkragar (eller pja, åtta om en ska vara noggrann eftersom vi ställt två pallkragar på höjden) står nära lusthuset, perennrabatt och pergola.
Därefter har vi en stor odlingslåda där vi senare kommer ha gårdsplanen och så en ensam odlingslåda intill mitt favoritträd: hasseln!
Samplantera blommor och ätbart
Just nu läser jag på om samplantering, testar och lär mig sakta. Varannan ovan jord-gröda och varannan under jord-gröda. Varannan hög, varannan låg. Varannan yvig, varannan mindre yvig.
Varannan med stort rotsystem, varannan med not so stort rotsystem.
Det är en utmaning för mig som gärna vill ha struktur och raka rader. Men så ser visst naturen inte ut, hahaha.
Så jag utmanar mig själv. Gör planer, skisser och testar mig fram.
Jag har ritat upp trädgården på ett papper, för att få översikt.
I mitt trädgårdsland samsas salladscikoria med lök och zinnia, medan morötterna får sällskap av tagetes. I potatislandet står både solrosor, pumpa och squash. Potatis och squash är inte bästisar, men det fungerade prima i trädgårdslandet på Gotland, så jag testar här också.
Och snart ska alla mina plantor av rosenskära ner lite här och var. Vid löken exempelvis. Dillfrön ska sås lite varstans, och den vackra, ätbara gurkörten ska få sällskap av något flott. Frågan är vad? Jag hade satt squash där eftersom gurkörten trivs tillsammans med squash, men det var tok för lite sol just där så nu har jag flyttat plantorna (jag måste visa en före- och efterbild på pallkragarna för grönskan är massiv).
Men vad ska jag sätta där i stället måntro? Kanske sockerärtor?
Och så lite slingerkrasse i sista stund?
Just nu är jag inne i pilla-ner-frön-i-sista-stund-läge. Jag har ju en hel del fröer i lådan för verktyg om en säger.
En hel pallkrage full av vallmo med ätbara fröer finns också i trädgården – för jag är barnsligt förtjust i vallmobröd! När hösten kommer ska bakas! Och så ska vi äta nybakat bröd när vi tar paus från husbygget.
I en annan pallkrage står tre systrar. Majs, bönor och pumpa/squash.
Trädgårdsdrömmar
Vi har storslagna drömmar på att odla i slänten nedanför hus och gårdsplanen (och skapa en sorts serpentinodling där bäcken slingrar sig förbi odlingarna) och anlägga en rejält köksträdgård med pergola, växtstöd, grönsaker, rotfrukter och gångar.
Vilka sorter trivs ihop?
Vad jag läst mig till finns det inga rätt och fel, men vissa sorter gynnar varandra och fungerar bättre ihop än andra.
Här listar jag några fina kompisar!
dill x kål
Dill är prima intill kålodlingen eftersom dillen drar till sig insekter som äter kålfjärilslarver.
gurkört x jordgubbar
Gurkörten drar till sig pollinerar och håller skadeinsekter borta. Ni hör ju – prima jordgubbarna är att vänta!
kål x ringblommor x salvia
Doftande örter och ringblommor sägs hålla kålfjärilens larver på avstånd.
solros x potatis
Inte bara fasligt vackert utan kärvänligt också! Denna kombination kör jag i år.
tomat x ringblommor Vi ska sätta ner alla tomatplantor i en pallkrage inom kort, och sprinkla lite ringblommor runt. Det blir fagert det!
I min trädgård odlas det till höger och vänster, i trädgårdsland och i pallkrage. Och pja, jag har vääääldigt många pallkragar.
Jag gillar hur pallkragarna ramar in trädgården och organiserar i allt det vilda, men sedan ska jag ju inte sticka under stol med att det både är lättrensat (hej bekväm höjd) och dessutom lättodlat. Det som inte trivs i trädgårdslandet trivs garanterat i pallkrage.
Sockerärtor trivs inte nämnvärt i trädgårdslandet ännu (behövs nog ett par vändor jordförbättring), men sockerärtorna trivs desto bättre pallkrage.
Några av mina pallkragar är begagnade, men de flesta är inköpta via Granngården (och har ett par år på nacken), eftersom Granngården har pallkragar av svenskt, obehandlat trä. Jag försöker att hålla mitt trädgårdsland så frtti från gifter det bara går. Ekologisk, KRAV-märkt jord, ekologiska fröer och så trä utan en massa kollijox i. Inget tryckimpregnerat trä i mina odlingar, inga bekämpningsmedel eller tveksamt bös i min trädgård. Det trä som finns i trädgården är målad med linolja, alternativt obehandlat (och jag tycker faktiskt att de är finast när de får åldras och gråna av sig själva).
Vad odlar jag då?
En pallkrage är full av kryddor, medan jag roterar de andra pallkragarna. Jag odlar allt från smultron, sallad, tomater till kikärtor och grönkål. Mitt bästa pallkrage-tips är busktomater. De är stadiga och ger enorma mängder småtomater.
För att ge dem lite stöd har jag byggt en sådan här konstruktion, inspirerad av Bee Urban i Stockholm:
Här är tomaterna ganska små, men i takt med att de växer binder jag upp dem. Med hjälp av samma konstruktion odlar jag också slanggurka och då – fanfar – sockerärtor!
Det enda som behövs är två pallkragar på hög, bambustavar, snöre och …
… Stängselkrampor eller krokar. Allt material finns på Granngården. Eftersom jag har en never-ending bod hade jag allt material hemma, och kunde bygga upp i ett nafs. Den som spar hen har.
Vad kan en odla pallkrage? Allt! Har en som jag ett ganska nyanlagt trädgårdsland, som tar tid jordförbättra, är det ett bra komplement för att få prunk i trädgården. Pallkragarna är koncentrerade till ytan och det går lätt att få till en bra odlingsjord och att täckodla.
Vad är täckodling? Detta skulle jag kunna skriva ett helt inlägg om, men jag här på torpet täckodlar vi så mycket vi bara kan och hinner. Och när vi flyttar till landet permanent – vilket (förhoppningsvis) är höstens plan – så ser jag fram emot att ha mer tid att täckodla.
Täckodla är precis som det låter: att odla genom att täcka odlingarna. Vi har en äng som vi slår med lie, och med gräset från ängen täcker vi så mycket ytor av våra odlingar som det bara går. Tjocka lager gräs (funkar så klart med annat organiskt material också) läggs mellan plantorna för att förhindrar att ogräs växer, samtidigt som täcket av organiskt material håller fukten kvar i jorden och ge grödorna näring.
Att tänka på! – Växla grödor! Variera vilka grödor du odlar. Jag har endast en pallkrage som har återkommande typ av växter och det är den med färska kryddor, eftersom flera av dem övervintrar. Även smultron kan ju stå och götta sig av sig själva. – Vattna! Pallkragar gör det enkelt att vattna koncentrerat, men kan också torka ut. Så ha koll, eller använd droppslang kopplad till regntunna (som jag visade i detta inlägg: Spara vatten: DIY, tips och trix!). – Gödsla – oh, the magic of guldvatten! Glöm inte att gödsla dina odlingar. Här används guldvatten flitigt.
Anlägg en pallkrage – hur gör en? Gräv fram wellpapp och tidningar ur återvinningen, ta vara på grenar, löv och annat bös i trädgården, och gör dig redo för att anlägga en pallkrage! Pja, en kan ju så klart köpa en pallkrage och mängder av påsar jord för att anlägga sin pallkrage, men det finns både billigare och mer resurseffektiva sätt att kirra en pallkrage. Nämligen att använda det en har!
Här har jag laddat upp med:
– två pallkragar i obehandlat trä från Granngården
– wellpapp (den här stora kartongbiten fick jag av Granngården i Visby, tack!)
– grenar, torkade löv och annat organsikt material som jag hittat i trädgården
– KRAV-märkt jord från Granngården
Börja med att montera i hop pallkragen och ställ den där du vill ha den.
Fick prima hjälp i monteringen kan jag säga.
Ta bort eventuell tejp på kartongen (tejp har inte i naturen att göra som bekant) och passa in i pallkragen.
Tadaaa! Se till att kanterna går upp i pallkragen så ogräset inte letar sig in. Släng på några morgontidningar på pappen när du är i farten. Det ger en bra grund. Nu är det dags att fylla pallkragen.
Fyll på med organsikt material! Moffla på bara!
Sedan är det dags för KRAV-märkt jord. En kan så klart fylla på med KRAV-märkt jord i HELA pallkragen, men det kräver väldigt många påsar jord. Så tricket är att tjoffa på med organiskt material i botten. Små, torkade pinnar, löv, gräsklipp eller lite kompost. Och därefter, när en fått upp lite höjd, då kryddar jag med KRAV-märkt jord. Varje år jordförbättrar jag med gödsel, och däremellan vattnar jag med gödslat vatten.
När jorden är på plats pillar jag ner frön. Just här har jag satt mitt bästa: sallad! Något en kan så hela sommaren lång och inte kan ha för mycket av.
Sedan är det bara att vänta, och njuta!
Vad odlar du helst i pallkrage?
Detta var den andra delen i ett samarbete med Granngården.
Förra veckan publicerade jag ett inlägg om den viktiga resursen vatten: Spara vatten: DIY, tips och trix!
I nästa vecka publiceras ännu inlägg om odling! Missa inte!
Ps. Vet ni, det finns arbetskläder, men jag fördrar att få saker gjorda när jag får feeling om det så betyder att det görs innan stranden i årets begagnatfyndade, vita sommarsjok.
