God morgon!
Alltså KAN inte släppa detta hus, men ja, det ligger fel för just mig, men hoppas så att det hittar hem. Till rätt ägare.
Om jag älskar gamla hus? Eh. Ja.
Och apropå det så tänkte jag att vi ska spana in några vackra hus som är till salu just nu. Och som vi kan låtsas att jag flyttar in i. Testar några parallella liv.

Låt oss gå ut storartat med detta palats i Brösarp, som säljs av Uppvik & döttrar.
Jag är ju fasligt svag för stenhus, det kontinentala som smyger sig in. Så i dag låtsas vi att jag flyttar in i detta stenhus med stentrappor som väntar på patinerande krukor huller om buller, fyllda med lavendel.

Foton via Uppvik & döttrar 

Här dricker jag morgonkaffe. Lampan glömde jag visst släcka, men det är sånt som händer. Berätta det inte för någon bara, för ja, det här med hållbarhet. I lusthuset spelar jag superyatzy nästan varje kväll. Det är sedan gammalt.

Här kan en leva i ett parallellt liv. Jag sätter upp lampor i träden och dukar upp middagsbord i skymningen. Lever life.

Så vackert, avskalat inrett. Med lugnet i behåll. Och visst känns det som att en kommer sova gott här?

I detta parallella liv har jag fyndat byrån och lampan detta vackra för en spottstyver.
Här kan du spana in fler bilder på huset, och ta vid det parallella livet. 

Foton via Fastighetsbyrån i Ludvika

Gulligt i Ludvika för 250 000 kronor!
Har ni sett detta gulliga lilla hus i Ludvika?
I nästa parallella liv har jag flyttat till Ludvika! Där har jag ju halva min släkt, bara en sån sak!

Jag anlägger en hög syrenhäck med massa skrymslen i trädgården och njuter av att det finns så många detaljer bevarade. Jordkällaren och punschverandan är mina juveler.

Bevarar köket med stommarna, men målar om de röda luckorna med linolja i någon behaglig färg. Kikar lite under plastmattan, och hoho, se där, trägolv!

Den här tapeten behåller jag så klart, och låstas att lever ett parallellt liv som Annacate. Så meta nu.

Vill du kika vidare å kurbits och tapeter, kolla vidare här. 

I mitt tredje parallella liv flyttar jag till detta hus i Sala. Sala alltså, drömmer varma drömmar om att åka dit, till deras återvinningsbutik som en ser när en svischar förbi med tåget.
Här är mitt hus i alla fall. Det jag låstas att jag köpt.
På baksidan står trädgårdsmöblerna mot solsidan och där dricks det kaffe från april till oktober. Och så kvistar jag ut på trädgårdsfrukost när vädret tillåter.

Foton via Fatsighetsbyårn

Så här ser det ut framifrån. Hej lilla punschverandan!

Älsk på köket!  Jag skulle behålla det precis så här, kanske ge luckorna en ny kulört och så kanske en måste höga diskbänken för arbetshöjden, men att knåda en bröddeg på den där bänken skulle jag inte säga nej till. Och vad tror ni? Kanske ett vackert trägolv under den röda mattan?

Oj, här hittade jag visst också trägolv under plastmattan. Ser där! Och det knarriga golvet blev så vacker till den klassiska klöver-tapeten.

 Vill du kika närmare på detta hus, kolla vidare här. 

Sladdar in här innan ögonlocket smäller ihop (skoja, somnar aldrig före 01.00) med en måndags-check-in i videoformat!

Kass på hållbarhet plus tantröja goes hipp! from emma sundh on Vimeo.

Vad tycker ni om de här måndagsrapporteringarna? Tyck till!

Söndag och här kommer en trailer minsann!
För i nästa vecka kommer första DIY-videon (för patreons silver eller högre) där jag lär mig att sy en kimono, med hjälp av min kompis Amanda – syexperten! Det var verkligen så enkelt som Amanda sa. Det enda svåra var att vi bestämde oss för att sy utomhus pga rådande läge och det både haglade och regnade, och så råkade vi babbla loss i en fika så tiden gick.

Jaja, video kommer i veckan!
Hoppas ni gillar!

Trailer: Sy en kimono! from emma sundh on Vimeo.

Musik: Kristin Bengtsson Audio

Jag har legat i så många brevlådor den senaste tiden ska ni veta! Yup! Jag är nämligen på framsidan av senaste numret av “Grannliv”, Granngårdens tidning. I tidningen snackar jag klimat och trädgård, mina två bästa grejer. Helst i kombinationen hållbar trädgård.

Och detta är ju liten av en dröm, hehehe. Granngården för mig är min barndom. Dit åkte jag som liten, och medan pappa inhandlade nödvändigheter så smet en till hästavdelningen och smorde drömmarna om en egen häst. Pappa försäkrade mig om att jag skulle få en häst om han vann en miljon.
Lät som en extremt bra deal, innan jag insåg hur minimal chansen var att han skulle vinna en miljon. Men han vann nog några år av jag-vill-ha-häst-tjat tror jag.
Jag och min kompis Andrea skrev till och med ett brev till mamma och pappa på skrivmaskin, signerat  “komunen”. I brevet stod det att “komunen” tyckte att det var fullt rimligt att Emma Sundh skulle få en egen häst, och något “komunen” stod bakom. Måste ha haft stor respekt för kommunen alltså.

Nåväl. Nu ska jag bajka i väg till “Förklädesfabriken” för fixa skyddsutrustning till sjukvården. Ses senare!

God morgon! Här är jag on the cover of Läkarmissionens magazine – Svenska journalen! Snackar klimat, hållbarhet och förbannad plikt. Sådan ära!

Om en halvtimme ska jag sätta mig på cykeln och trampa till Älvsjö. Jag ska kolla prickar på kroppen. Det är återbesök, så en prick ska kollas en extra gång för att se om den har utvecklats åt något håll. Håller tummarna att allt ser bra ut.
Min mormor sa alltid att en fick en prick för varje gång en svor. Och så blundade prästdottern, nickade roat medan hon lät mig syna alla miljoner prickar hon hade på sina armar.
Och i dag ska någon annan få syna mig.
Känns bra att bli kollad.

Sedan ska jag bajka hem igen, jobba järnet och fixa bilder till ett spanskt magasin som vill skriva om vårt torp, hahaha! Expressen har ju skrivit om det, och det är så många fina som delat annonsen. Samtidigt är ju allt så oklart. Vi vet inte om eller när det blir visning, så vår mäklare har lite förvisningar, live-visningar via internet och så får vi se var allt landar.

I dag ska det bli 18 grader i Stockholm! En liten strimma av härlighet i all skit.
Så efter jobbet ska jag och John dricka bubbel med våra grannar  Lollo och Hasse på innergården. Lyxen att ha vänner snett över gården när en ska undvika kollektivtrafiken.
Även rätt så tacksam för att den här corona-skiten inträffade nu när uppskattar att vara ute.
En är ju inte direkt bortskämd med socialt liv just nu, men en sak som jag gillar är alla nya sätt att ses. I helgen hade vi digital AW med några kompisar i Skåne och träffade kompisar på utefika på behörigt avstånd. Och ikväll blir det 2-meters-AW på innergården. Men mest av allt är jag inomhus.
Lyssnar på poddar (min favorit genom tiderna är Mannheimer och Skäringer, som jag följer slaviskt) och har börjat lyssna på Melodikrysset. Alltså VEM ÄR JAG? Men är så sjukt mysigt.
Vilka är era bästa lyssnings-tips?

Här kommer förresten några bilder från Svenska journalen. Foto: Carolina Byrmo

Den här påsken blev lite annorlunda minst sagt. Här hemma går dagarna in i varandra. Vanlis-tisdag går in i skärtorsdag, och långfredag. Varje dag ett snorigt barn som ska hållas inomhus. Är ändå sjukt imponerad av de små liven. Vi har i stort sett varit inne i lägenheten sedan den 1 mars. Minus några få gästspel på förskolan för att samla in några nya najsa bakterier eller virus.

Den här påsken blev inte som någon tänkt sig. Inte för oss som skulle till Gotland. Inte för de som sliter inom sjukvården. Inte för de som skulle hälsa på en efterlängtad släkting. Inte de som aldrig fick säga adjö till någon de älskade. Inte för de som inte vet om de har något jobb att gå tillbaka till när den här krisen är över.

Men något som ändå är fint, ja, det är det här. Att det liksom strömmar in inlägg under hashtagen #hemmapåsk. För hur mycket alla förväntningar än  gick i krasch, så bygger vi väl upp något annat i dess ställe? Och visar att vi stannar hemma i påsk – i solidaritet med våra medmänniskor.

Titta så fint! Och så många grymma, härliga konton att följa!

studioelwa
mimmijennymaria
majasmanufaktur

josefinfint
alltomkerstin

helenalyth.se

Vad han sa.