Om slumpen valt annorlunda (och nu fixar vi den här skiten – tillsammans)

  • Kommentarer på inlägget:6 kommentarer

blogghjälpen

Om slumpen hade velat annorlunda hade mitt barn fötts i ett annat land. Om slumpen hade velat annorlunda hade hennes 6 månader långa liv kantats av förtvivlan och förlamande rädsla. Om slumpen hade varit annorlunda hade vi behövt fly vårt hem, hafsigt rafsa ihop våra tillhörigheter och sälja allt vi har. Bara för att (hoppas) överleva. Om slumpen hade varit annorlunda hade hon kanske inte överlevt den flykten. Om slumpen hade velat annorlunda kunde hon lika gärna ha varit den 3-åriga Aylan Kurdi som flöt i land på Turkiets strand.
Nu slumpade det sig så att mitt barn föddes in i ett av världens rikaste länder. Och – om jag får önska – världens vänligaste länder.

I min värld finns nämligen inget vackrare än medmänsklighet. När vi tittar upp från det snabba vardagsjoggandet, mobilskrollande och evigt snurrande hjärntombolan och ser på varandra. Som människor.

Det är den världen jag vill bo i.
Gårdagens förlamande gråt (som jag skrev om här) har övergått i handlingskraft.
Därför skänker jag denna månads annonsintäkter från bloggen till människor på flykt. Dessutom har jag tillsammans med en rad andra bloggare (Flora Wiström, Bonjour-Madeleine, Elsa BillgrenLovisa HellströmVicky InoueSofia ByströmEmily Dahl och Emmy Lundström) startat insamlingen Blogghjälpen för människor på flykt.

Innan den 1 oktober hoppas vi – med min och din hjälp – att samla ihop 50 000 kronor till människor på flykt. En liten bit på vägen.
Var med och gör skillnad.

Skänk en peng till människor på flykt via Blogghjälpen.
Du väljer själv om du vill skänka en tia eller ett par hundralappar, men varenda krona räknas.
SMA:s GE 100 BLOGGHJÄLPEN till 72672 för att ge 100 kr. Byt ut 100 mot 200, 300, 400 eller 500 för att ge ett högre belopp, t.ex. GE 300 BLOGGHJÄLPEN.
Sprid gärna genom att dela bilden ovan och använda hashtagen #blogghjalpen.

Pengarna går oavkortat till UNHCR – FN:s flyktingorgan.

Loading Likes...

Ny höstkappa!

  • Kommentarer på inlägget:2 kommentarer

IMG_7388

Hej höst, nu är jag redo!

Låt löven falla, kylan komma och dagarna färgas i rött, gult och orange.
Jag har nämligen blivit med cape.

IMG_7342

Jag hittade den på Myrorna i Skärholmen och föll fullkomligt pladask.
Den är ju liksom perfekt för höstruskiga promenader med den rutiga barnvagnen. Och när Majken vill upp i famnen, ja, då sväljer capen oss båda!

IMG_7337

Detaljer som den här – en rutig insida – är jag löjligt svag för.

IMG_7336

Så höst, komsi, komsi nu!

Randig tröja, Boob
Pennkjol, Erikshjälpen
Skor, Swedish hasbeens

Loading Likes...

Och tårarna bara rinner …

  • Kommentarer på inlägget:4 kommentarer

 

Det är blött på kinderna. Tårarna bara rinner och rinner.
Jag sitter i morgonrock i soffan, TV-nyheterna skvalar oroligt i bakgrunden. Kaffet har kallnat.
Majken ligger på den loppisfyndade filten i vardagsrummet, gnager på det mjuka kossa-gosedjuret och sprattlar samtidigt med snabba strumpbyxeben. Dunk, dunk, dunk låter det när ena hälen ibland stöter till trägolvet. Jag oroar ihjäl mig för att det där dunket ska göra ont i den lilla, lilla hälen. Jag oroar mig också för om hon har det bra där på den varma, mjuka filten.

Samtidigt visar nyheterna bilderna på en liten 3-åring som flutit i land på Turkiets strand. Död.
En flykting som – liksom ordet antyder – har flytt. Det handlar inte om att resa till ett land för jobb, boende och pengar.
Det handlar om något så basalt som att överleva.
Det barnet har bara upplevt krig under sitt korta liv. Ett liv i förtvivlan.
Just det här barnet överlevde inte.
Själv oroar jag mig för en liten häl. Dunk, dunk, dunk.
Min tårar rinner för det där lilla barnet. Som lika väl kunde varit Majken om inte slumpen gjorde att hon föddes i Sverige.
Slumpen gjorde också att jag inte – av ren förtvivlan – lägger mig på ett spår i Ungern för att jag inte får åka med tåget eller tar allt vad jag äger och har för att kanske överleva en båtfärd över Medelhavet. Slumpen gjorde att jag slapp bedja att “jag är inte ett djur, jag är en människa” till de där medmänniskorna som satt framför TV-apparaterna. Med kallt kaffe i koppen. Med ett barn som ligger på en varm filt.
Fan, jag hatar slumpen.
Därför skänker jag hela denna månads annonsintänkter från bloggen till flyktingarna.
När Majken frågar mig om 20 år vad jag gjorde för världen där och då, ja, då ska jag inte säga att jag satt i TV-soffan med kallt kaffe framför mig.

Vill du bidra?
På söndag den 6 september klockan 16:00 anordnas manifestation Refugees welcome på Södermalmstorg i Stockholm för att välkomna flyktingar.
Gå dit
.

Skänka pengar?
Skänk en peng till människor på flykt via Blogghjälpen.

SMA:s GE 100 BLOGGHJÄLPEN till 72672 för att ge 100 kr. Byt ut 100 mot 200, 300, 400 eller 500 för att ge ett högre belopp, t.ex. GE 300 BLOGGHJÄLPEN.

Pengarna går oavkortat till UNHCR – FN:s flyktingorgan.

Loading Likes...

Som ett vykort från 60-talet

  • Kommentarer på inlägget:2 kommentarer

barnkläder vintage klänning emmasvintage

Av allt som kan ramla ner genom brevinkastet – milslånga räkningar, den sladdriga lokaltidningen, ytterligare ett reklamutskick från apoteksföretaget, fränt hundbajs, en brinnande molotovcocktail – så är just det här något det bästa som kan landa på hallmattan.

Fantastiska Lusefine hade koll på att Majken fyller ett halvår snart (eh, givetvis hade jag snorkoll på det, erhmph) och skickade en present i form av en 60-talsinspirerad barnklänning sydd i retrotyg.
Ska invigas inom kort kan jag lova!

Loading Likes...

För pricken ett år sedan.

  • Kommentarer på inlägget:13 kommentarer

IMG_5153

För pricken ett år sedan gick jag runt med Majken-bula, försökte hitta ett hem till min katt Sockan, stekte fiskpinnar mitt i natten och gjorde feta inspomappar med barnkläder och leksaker.
Blev mörkrädd (och är fortfarande) av det här, kryssade mellan gravidillamående-attackerna och levde på granny smith-äpplen.

Ett år har gått. Känns som ett liv sedan.
Det är något visst med att titta tillbaka. Få perspektiv. Översikt. Inse att livet kan se HELT annorlunda ut om en månad, ett år eller fem. Det finns liksom inga regler.
Det är ungefär den mest läskiga och samtidigt spännande tanke jag kan tänka.

Vad gjorde ni för prick ett år sedan och hur ser era liv ut just nu? Vad har förändrats?

Loading Likes...

På söders bortglömda höjder

  • Kommentarer på inlägget:7 kommentarer

IMG_6567

Något av det bästa jag vet är att spendera föräldrarledighetsdagarna med upptäcktsfärd. Jag går milslånga promenader genom Stockholm. IMG_6565

På gator vars ände jag glömt bort hur de ser ut. Just nu dammsuger jag Söders alla vrår och återupptäcker alla de där ställena som jag förälskade mig i när jag flyttade hit. IMG_6568

Tittar på vyer som jag glömt bort. Uppdaterar bilderna i minnet, samtidigt som jag ger Majken sina allra första. IMG_6712

Det är så sällan som jag bara strövar omkring – utan mål – nuförtiden. Förr i tiden var det så jag spenderade livet.  De senaste dagarna har jag gjort just det. Gått mil, funderat, tagit hundratals bilder och hunnit i kapp i hjärnan – allt i sällskap av Majken.

IMG_6545

Så gjorde jag något som jag bara gör när jag är utomlands. Gick till en kyrkogård.
Katarina kyrka är lite speciell. Det var här jag och John möttes upp när vi skulle på vår allra första dejt.

IMG_6551

Jag har nog inte varit här sedan dess tror jag. Det var snart tio år sedan.
John hade skickat en skiva på posten, avsändare anonym. På skivan fanns en film, med en snubbe vars ansikte jag inte såg (John) som visade upp skyltar med en rebus.
Med hjälp av mina studentkorridorspolare lyckades jag lösa rebusen och fick fram en tid och en plats. Katarina kyrka.
Så jag gick dit på utsatt tid. Höll på att pinka på mig av nervositet. Fan, alltså.
Och där stod han.
I stor stickad tröja och en halsduk som aldrig tycktes ta slut. Så bjöd han mig på middag på en vegetarisk restaurang. Sedan drack vi oss fulla på billig öl på Carmen och gungade i en enorm gunga i Björns trädgård vid Medborgarplatsen.
Lite så.

IMG_6708

Men allt började trots allt här.
Tänk om jag hade vetat att jag tio år senare skulle gå runt här, föräldrarledig med hans barn. Det skulle vara sjukare än Påvens hatt i mina öron, det är ett som är säkert.

Loading Likes...

Nedknölad post-gravid-limpa

  • Kommentarer på inlägget:5 kommentarer

blommig klänning beyond retro emmasvintage vintage

I början av förra sommaren köpte jag en blommig klänning från Beyond retro. En vintagepärla som satt som gjuten i provrummet.
Den användes exakt noll gånger. För vidare gjuten satt den då inte när det kort därefter visade sig att jag var högst gravid.
Men nu så.
floral dress beyond retro emmasvintage vintage

Nog för att jag har knölat ner postgravid-limpan i kjolstyget (fungerar ypperligt som puffande underkjol visade det sig), men på kom den i alla fall. dress klänning beyond retro emmasvintage vintage blommig klänning dress beyond retro emmasvintage vintage

Loading Likes...

Fyndat i sommar: 60-talsklänning

  • Kommentarer på inlägget:4 kommentarer

vintageklänning baby vintage dress by emmasvintage
Äntligen hemkommen efter sommarens fläng och packar upp påse efter påse med härliga loppis- och vintagefynd.
Bland annat den här ursöta barnklänningen i 1960-talsstil som jag hittade hos underbara butiken Fint & fult på Gotland i somras. Föll pladask och såg framför mig en lite större, rultande Majken med knästrumpor och bus i blick.

Loading Likes...

Jag vill måla om – men vilken nyans?

  • Kommentarer på inlägget:7 kommentarer

IMG_4777-2IMG_05041

Det pirrar av inredningspepp i kroppen min. Jag vill måla om, flytta om, göra om. I går var jag på färghandeln, förvirrade mig bland färgkoder, botaniserade i kulörter och fick med mig spackel och färgprover.

Nu är bara fråga vilken nyans väggarna ska få. Jag tänker grönt i köket (antingen en ljus grönt eller en grågrön lite dovare) och kanske smutsrosa i sovrummet?
Vad tycker du?

 

Loading Likes...

Gotland: Loppis, antik- och vintagebutik – en dag full av fynd

  • Kommentarer på inlägget:2 kommentarer

IMG_4102

En regnsmattrande lördag gav jag mig ut på Gotlands loppisvägar tillsammans med ett fyndtaggat gäng. En loppisdag per år ordineras starkt för god hälsa, enligt undertecknad.
Vi svängde in vid varenda loppisskylt – med mer eller mindre fyndglädje som följd – för att sedan sladda in på Kuriåsa i Hemse. Här var jag ju förra året också om ni minns (Gotland: Toftalagret, Kuriåsa och Hablingbo)?
Det är ju lite av en vintagehimmel, med allt från emaljkannor, skolkartor, leksaker till kläder, linneskåp, soffor och bord.
IMG_4099

Helena hittade ett plommonstop bland alla grejer och slog till på ett bräde. IMG_4104

Lisa och mopsen Melvin i en av de välfyllda ladorna.
Efter en sväng förbi den årliga megaloppisen i Fardhem (vi kom lite sent, så det enda jag fick med mig var ett gäng barnböcker och en trött skepparkavaj (bilder kommer inom kort)), for vi västerut. Destination: ännu en vintagehimmel. IMG_4121
Minns ni en av mina smultronställen i Midsommarkransen, vintagebutiken Lyckliga gatan som låg ett stenkast från Vintagefabriken?  Elin, som stod bakom Lyckliga gatan har flyttat från Kransens lyckliga gator till en gård på Gotland och driver numera Lyckliga Gården istället. En lada full med underbara ting: Dramatiska soffor, skolkartor, pinnstolar, soffobord …IMG_4123

… Vaser i alla färger och former. IMG_4124

Krabbor och kräftor!IMG_4114

Och mitt i allt stod underbara Elin.
Efter att ha babblat i hundrafyrtio, gått igenom hela Lyckliga gården, fått kika in på det enorma lagret och fått ett Hemnet-tips på ett närliggande torp till salu, så köpte en klänning till mig själv och ett par hängselbyxor till Majken. IMG_4110

Ute i regnet stod Mallans bubbla och väntade. Med händerna fulla i fynd hoppade vi in i mjölkbil och bubbla, for i väg på loppisvägarna, förbi Toftalagret (där jag fyndade en underbar blus) och sedan hemåt igen. En svinregning, med fyndig dag.

Loading Likes...

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta