Halloj på er!
I dag jobbar jag hemifrån med ett så himla roligt projekt. Ni ska få se lite senare i dag, wiiii!
Tills dess kan ni få scrolla igenom min påskafton som var lite … eh … kaotisk.
Dagen började bra. Jag satte några tomatfrön tillsammans med nakenfis-Bodil (därav ingen bild på det hela). Det var jord över hela golvet och Bodil avslutade med att gnugga in en rågad liter jord i håret. Som en bättre skrubbkräm.
Tog ut de här äggen från kylen. Dagen innan hade jag nämligen färgat ägg med te, spenat och rödbeta.

Planen för dagen var att rita påskbrev, gå påskgubbe och ha skattjakt. Ni hör ju ambitionsnivån.  Istället fick jag spendera förmiddagen med att bli invirad i snöre.

Glasskåp, hoppmadrass och en baddräkt som älskas av båda. Vad kan gå fel?
Skrik, härj och kaos. Ett barn som tränar sin dramatiska ådra och den andra som precis har hittat nycklarna hur en får maximalt med reaktion. Förslagsvis genom att ta saker från en syster som sedan sätta av i Tour de France-fart.
När barnen somnade över lunch så somnade jag och John också. När de vaknade började allt om.
Så …

Jag och Majken gick på promenad. Ut. Mot affären för att köpa croissanter som vi skulle fika på i solen. Stannade till på vägen eftersom vi hittade massor av blommor. 

Det här var lätt dagens bästa tidpunkt. Vi pratade om våren, blommor och att snart, snart skulle våren spricka ut i prunk.

Efter ett fenomenal affärsbesök med lycklig unge återvände vi till innergården där en hel hop grannar lapade sol. Majken åkte rutschkana, cyklade trehjuling och sprang runt. Sedan kom John och Bodil ut med en termos kaffe. När Majken fick se Bodil sprang hon mot henne med öppna armar och fångade in henne i en stor kram med orden “BOOOODIL”. Samma reaktion som om Bodil hade emigrerat till Amerikatt fem år tidigare. Alla grannar lade huvudet på sned och sjöng ut ett “aaaah”.
Informerade samtliga om att de bråkat i 72 timmar, men att de gärna fick tro annat.

Gick in och korkade in min födelsedagschampange som vi sparat. 

Hängde upp några upp i körbärsgrenarna, åt kobbsallad och …

… sedan somnade barnen. Och vi med efter att ha utarbetat strategier för hur kaosdagarna ska tas.

Och ja, här har ni den. Vardagen. Skitig duk, mat på golvet och en påskafton som liksom inte blev riktigt som någon tänkt sig. Inga påskägg, inget skattjakt, inga påskgubbar och definitivt inget påskmys. Till nästa år ska jag klistra fast den här bilden på näthinnan och babbla “INGA FÖRVÄNTNINGAR” tills det sitter i varenda cell.
Men den här påskaftonen var en parentes. För dagen därpå gjorde vi något underbart, men mer om det imorgon.
Kram på er!