Värmland, taggsvampar och Karlstad tur-och-retur

Nu vet jag inte riktigt vad som hände. Vaknade upp i morse, kollade bilderna på datorn och kände mig så trött på mitt eget bildspråk. Så jag stängde ner mitt älskade Photoshop och öppnade ett annat redigeringsprogram. Lightroom. Det är kanske tionde gånger jag ger mig på Lightroom, men hinner aldrig lära mig. Men nu testar jag. Igen.
Ny kostym! Tycker ni om?
I samma veva så tänkte jag visa bilder från några dagar i Värmland. Där hälsade vi på vår katt som fortfarande är där på semester.

Lugnet på grusvägen, jobbarbyxor och halsduk.

Min inre lantis njuter.

Spenderade dagarna med att spana på nya tomten, bekanta mig nya vyer (trots att de bara är några futtiga meter från där jag är uppvuxen) och leta efter svamp.

Bodils favoritplats är uppe hos min moster Katarina, som blir vår näste granne när tomten blir vår. Även tuppen Martin blir granne.

Om vi ska ha höns? Det kan ni hoppa upp och slå ihop era piffiga skinkor på att vi ska ha!

Vi bodde i vanlig ordning i gästrummet, som ligger 20 meter från mitt barndomshem. Eftersom barnen inte kunde gå in i mina föräldrar hus så blev trädgården vardagsrum.

Ut i skogen och kom hem med det här. Två korgar taggsvamp!

Radade upp vad jag hittat i Arvika. Ringblomssalva, tvål och läppbalsam från KaliFlower Organics och linsåpa från Wermlands linkompani– allt producerat u Värmland.

Pep i väg till Stockholm för en föreläsning och anlände ett dygn senare till Karlstad, och gick bland alla trähus längs älven. Så vackra. Ser fram emot att möta hösten här känner jag.

Solstolarna längs älven stod fortfarande kvar. Allt är så annorlunda här nu. Annorlunda från när jag bodde här. Och lite bättre.

Traskade förbi residenset, som är en viktig pusselbit i min släkthistoria. Min morfars far var landshövding här, och när min mormor (som kom från Arvika) skulle studera i Karlstad blev hon inneboende här. Familjerna kände varandra. Min mormor blev störtförälskade i landshövdingens son, Gudmund, och pja, det ENA LEDDE TILL DET ANDRA så att säga. Mormor blev gravid endast 17 år gammal och det hela blev en stor skandal i Värmland. Att Arvika-prostens döttra och landshövdingens son hade något i görningen. Det ordandes snabbt med ett bröllop och så började de sitt liv – med lantbruk – i gården bredvid mitt barndomshem.

Efter att jag hade sightseeing:at runt i Karlstad så mötte jag upp John och barnen och drog till Mariebergskogen. Det är som ett mini-skansen. När jag var liten så fanns det ett litet tivoli där också.
Så himla fint.
I Mariebergskogen mötte jag upp mina kompisar Sara, Carro och Pär och alla kidsen. Det lektes, grillades korv och så tittade vi på alla djuren som finns där.

När vi inte utflykt:ade oss så roade vi oss med att plocka de sista lupinerna på ängen.

Och jag varvade allt detta med jobb. En kväll for jag till Säffle för att föreläsa om klimatet, i fullt lånade kläder. Insåg en timme innan jag skulle åka att jag inte hade några “jobbkläder” med mig. Det fanns bara blåställ och färgstänkiga jeans i garderoben. Så jag fick låna skor och brallor av mamma. Tur att vi har samma storlek kan jag säga, annars hade det varit en snygg entré i Säffle.