Ingen sommar utan Trädgården under bron. Det är en gyllene regel som inte får brytas. Det är liksom där och då man inser att det faktiskt är sommar. Där under alla de trafikerade broarna, ackompanjerad av sommarsorl och en sol som nästan aldrig går ner.
Förra helgen var det dags för årets (sena) premiär.

Min vän Nina var med. Det är också ett måste.

Cirkusdräkt och skinnjacka dagen till ära.

Färgglada lampor under betongen.

Jag satt högst upp på läktaren, där man förr kunde spela Nintendo. Det är min favoritspot tror jag. Om jag inte står på dansgolvet vill säga …

Min man John. Eller sommar-John som jag kallar honom numera.

Det var som vanligt knökat på Trädgården.

Den traditionella burgaren avnjöts i kvällssolen. Check!

Min utsikt från läktarenn. Trädgårdens egna lilla upp-i-luften-hus.

John fångade en magisk bild på mig. Jag har ingen aning om vad jag håller på med. Troligen ett franskt kroppspråk som tolkas.

Sedan försvann solen. Jag och mina vänner dansade mejl-dansen (en ny dans som mina vänner Nina och Mick koreograferade i stundens hetta) och sedan cyklade jag hem i sommarnatten.

Liked it? Take a second to support emmasundh on Patreon!