Välkommen till prunket!
Jädrar vilken djungel vi har på tomten just nu! Inte kunde jag ana att Värmland kändes som tropikerna! Ska rota fram shorts, tischor och annat kollijox ur flyttlådorna för nu är det sommar på riktigt.
Som ni vet så köper jag inget nyproducerat eftersom allt redan finns. Den här blusen med broderie anglaise köpte jag på Tradera för några veckor sedan, medan jag fyndade de gula jeansen med hög midja (jackpott!) på Myrorna i Karlstad häromsistens.
Mina espadrillos köpte jag för en herrans massa år sedan och har låtit renovera pga tycker så fasligt mycket om dem.
Snart blir det begagnade sommar-outfits. Taggad på det?
Från att ha bott på 88 kvadrat med rymlig klädkammare och källar- och vindsförråd för förvaring så bor vi nu på 45 kvadrat, med en byrå som jag och John delar på som klädförvaring.
Vi har en bastu som numera fungerar som ytterst icke-optimerad förvaring och resten av grejerna är … magasinerade. När vi flyttade sålde jag av massor, och tog bara med mig några väl valda favoriter till våra 45 kvadrat.
Det är lärorik för en person som kanske levt lite väl expanderat att bo litet.
Men vilka är de där favoriterna som jag förvarar i mina byrålådor?
I varje avsnitt av Plan B-podden får jag en utmaning av Maria. Jag ÄLSKAR att få utmaningar! Och att bli överraskad. För dealen är att jag inte vill veta ett DYFT om vad jag får för utmaning. Blir ju roligare så.
I avsnittet som heter Bättre begagnat (där vi snackar begagnat, fördomar och våra ibland knepiga inställning till vad som anses vara “fräscht” och en “lyx”), så tyckte Maria att jag skulle visa upp mer av min begagnade garderob.
Showa off 10 favoriter. Den första favoriten hitter du här.
Och här på bilderna ser ni en annan favvo-outfit.
Hålmönstrad topp som jag fyndat på Tradera (är svag för trekvartsärmar (känner mig sjukt obekväm i kortärmat) och off shoulder), och så randig kjol som kommer från Myrorna i Uppsala.
Just den där kjolen har en så fin historia. För jag kom i kontakt med personen som lämnat den till Myrorna! Hela storyn kan du läsa om här.
Som jag älskar den där kjolen. Den är egentligen lite för stor, så jag har en fullösning baktill, som jag NÅGON GÅNG SKA fixa, hehehe.
Extra fint är att jag vet vem som burit den innan mig <3
Myrorna får in 20 ton möbler, prylar och kläder. Om dagen.
OM DAGEN. Obs, en aktör!
Det råder inte direkt någon brist på saker om en säger.
Vi svenskar är fenomenala på att skänka saker till välgörenhet, men ganska så urkassa på att köpa begagnat när behov uppstår. Än så länge. Sämst i Europa faktiskt.
Kanske känner vi oss så pass fenomenala när vi skänker vidare att vi unnar oss ett nytt plagg? En ny pryl?
Jag har själv varit där i känslan och vänt. Kånkat kassar till secondhand med triljoner grejer – både good and bad – och känt mig så fantastisk (och lätt!) efteråt att jag tagit en svängom på stan för att börja på nytt i garderoben.
Att skänka till secondhand är genialt, särskilt om en skänker rena, hela plagg som har ett andrahandsvärde, men den riktiga klimatgärningen gör en ju när en handlar secondhand istället för nytt. Det går trots allt 397 jackor på en enda ny om en ser på klimatavtryck, enligt Återbruksbarometern 2019.
I ett nytt avsnitt av Plan B-poddensnackar jag och min armkrokerska Maria Soxbo om just secondhand när vi kommer till ämnet “Bättre begagnat”.
Hur vassa är vi svenskar egentligen på att handla begagnat (om en jämför med andra länder?), hur står det till med våra begär efter nya trender, synen på begagnat och vad kan en egentligen skänka vidare – och inte? Vilka myter finns det kopplat till just begagnat? Och viktigast: Hur ser framtiden ut om vi får bestämma? Hur ser det göttiga Plan B-livet ut? Hur ser framtidens städer ut – de som rimmar med klimatmålen?Vi reder vi ut, spanar och spår framtid, och det gör vi i stolt samarbete med Myrorna.
I detta avsnitt snackar vi också med Åsa Blomberg som är marknadschef på Myrorna, och även den inspirerande secondhandfantasten, stylisten och modevetaren Monika Kichau som delar med sig av sina bästa tips för att bli en vass secondhandshoppare.
Dessutom får jag en utmaning av Maria som ni garanterat kommer att gilla!
Jag är inte snabbast i kommun, inte starkast.
Men, ett SM-guld aspirerar jag ändå till.
Att bära secondhand.
Andra hand i första hand är min devis since sju äpplen hög, och nu har jag gett mig på någon form av slutprov i beggat: Bygga ett halmbalshus med hjälp av återbruk. Jag tänkte se var gränsen går, var jag måste köpa nytt.
Att bära begagnat började lite ofrivilligt för min del, men för den delen inte ovälkommet. Tvärtom. Ärva kläder från storkusinerna var något flott. Vi var en lång radda i skaran och jag sista anhalten (yngst i släkten!). Men jag bar stolt allt från hemmasydda set, till magtröjor som jag matchade med seconhandshoppade gubbyxor som 12-åring. Och ett ärvt Kookaï-skärp som min kusin Kristin köpt i Stockholm. Ujuj, vad ball jag kände mig. Som en jägare vars safarijacka hängde tung av medaljer och troféer, fast utan de triljonerna tveksamheterna.
Den känslan har jag göttat mig i sedan dess.
Det var också där, i secondhandbutikernas provrum, som jag började älska min kropp. Där jag insåg att den fungerade fint, den passade bara inte in i en ytterst smal skala av S, M och L. I en värld av pre-älskat fick känna känslan av att passa in i måttsydda byxor, klänningar och tröjor som någon skänkt vidare. Brallor som hade en storlek i benen, en i midjan och ytterligare en över höfterna.
Vissa plagg återkommer ständigt genom åren. Som skepparkavajen på bilden som jag haft i årtionden. Den åker fram titt som tätt, fast i nya kombinationer.
Förut tillsammans med randig tröja och blå brallor i någon parisisk 60-talssvängom redo för vår, numera i min marsstormande landet-look. Här bär jag skepparkavajen tillsammans med basker, rosa manchesterbrallor, rutig halsduk, oversizead ulltröja från herravdelningen på Myrorna Karlstad. Allt begagnat.
Och min absoluta favorit-look just nu.
Ofta möts en av kommentaren om att det känns ohygieniskt att bära någon annans gamla grejer. Då får vi väl hoppas att den personen aldrig har sovit på hotell, i lakan som hundratals andra sovit i innan. Och säkert gjort en hel del annat också.
Det finns någon knepig uppfattning om att nytt är fräscht. Plagg, som inte sällan är fullmatade med kemikalier och bär spår av någons taskiga lön och dåliga arbetsförhållanden. Vad är det som är fräscht med det?
Särskilt om en kan jämföra det med secondhand, och fantastiska Myrorna som inte bara tar hand om det företagen inte tar hand om (deras produkter när de blivit ratade), utan skapar arbetstillfällen och ger saker ett värde igen.
Kanske är det dags att gå en vända kring det pre-älskade? Fundera på vad som har ett värde? Ska vi inte komma överens om att ett försvinnande litet klimatavtryck är det högsta värdet?
Den här gröna stolen hittade jag på Myrorna vid Fridhemsplan. Den såg ganska anskrämlig ut vid första anblick. Jag tror dynan gjorde sitt så att säga.
Även om dynan vad skön som få, och förmodligen en rumpas dröm, så var det som att putsa silver.
För jädrar vad fin den blev utan kudde.
Först kunde jag inte bestämma mig för om jag tyckte om den gröna färgen, jag är liksom inte särskilt grön av mig, men jag har insett att jag älskar den tillsammans med mixen hemma. Blev väldigt Pippi Långstrump. In the good way. Vet i och för sig inte om det finns något i Pippi Långstrump-paletten som kan vara in a bad way?
Dynan behåller jag till. framtida projekt! Kanske kan klä om den i något vackert tyg? Den som spar hen har och så vidare.
Och tack till syrran som hjälpte till med att frakta stolen eftersom råkade ha cykeln med mig.
Innan jag kryper ner i sängen igen och vilar ögonen på TV-serien “Grand hotel” så måste jag bara visa vad som står på mitt läkarskåp i vardagsrummet/köket.
Förutom två loppis-fyndade vaser och en blomspruta från Paris så står däruppe …
Mitt senaste fynd! En rökgrå kupa av glas som jag hittade på Myrorna för en spottstyver. Tycker den är så himla vacker och elegant. Jag är lite osäker på var den kommer från. På fatet undertill står det Kosta Boda, men jag hittar inte själva kupan någonstans. Någon som vet var den kan tänkas komma ifrån?
Vi åt frukost, babblade ekonomi, hur företag kan höja varandra och kvinnligt bjuss! Jag älskar bjuss! Gör ni det? Kan på riktgt bli själavarm när jag ser stora Instagram-konton tipsa om mindre. För det betyder så mycket! Och krävs så lite. Eller det behöver inte handla om stora konton, det kan egentligen bara handla om vänskap. Att höja människor en tycker om. Barasådär. Inte av någon anledning eller för att få något tillbaka, utan för att en gillar.
Jag tänker ganska mycket på det där. Bjuss, vänskap och sociala medier. Och ett varmare, bjussigare samhällsklimat i allmänhet. Inte bara på sociala medier.
Kvistade förbi Myrorna för att fixa rekvisita för några jobb jag ska göra och fick med mig en halv barngarderob hem. Bästa kapet? Ett par Kavat-kängor för 45 kronor.
Med händerna fulla av påsar gled jag över bron till Lidingö, Millesgården och Sandra Beijer. Hon hade nämligen bjudit in till en tjuvkik på William Morris-utställningen som skulle öppna dagen därpå. Här har vi dem: Sandra och William.
Vi guidades runt på utställningen (som har öppet fram till den 3 februari).
Vi vältrade oss i tapeter och textilier. Jag fastnade för den här. Så fina färger!
Siri och Sandra i soffa med William Morris-tyg. Ganska flott va?
Måste (MÅSTE) klä om en sittpuff i det här tyget! Det blir näste DIY-projekt tror jag bestämt.
Elsa slog sig ner i den här blygsamma pjäsen och var så himla fin i håret. Tycker det osar så mycket Grace Kelly om Elsa i den där frisyren.
William Morris alltså. Förutom att han låg bakom en rad vackra tapeter och textilier så var han politiskt aktiv och skrev böcker. Och så hade han en tanke om att inreda väggarna först och sedan dekorera med möbler. Inte tvärtom som det mångt och mycket är i dag. Skulle ju i och för sig vara galet – rent hållbarhetsmässigt – om vi bytte inredning efter tapet, i den takt som vi flyttar nuförtiden.
När vi kikat klart på utställningen så gick vi till Annes hus där det bjöds på afternoon tea.
Annes hus hade piffats med William Morris verk.
Bästa buketten jag sett tror jag! Måste genast gå ut och plocka ek-kvistar. Perfekt nu efter stormen som dragit förbi.
Sandra såg fransk, graciös och sval ut. Älskar just sådana kontraster, när skalet och innanmätet inte stämmer överens. Sandra är för rolig för att vara franskt graciös och tok för öppen för att vara sval.
Elsa som helst av allt sitter på golvet passade så sjukligt bra in där i Annes hus, bland bubbel och bakelser.
Vi fick varsin bricka med smarr, som Stinaplåtade.
Efter bubbel, te och smarr så var det dags för pyssel. Jag tänker ju att jag är pysslig och satt där och kämpade med min låda. När jag var halvvägs hade Elsa gjort TRE stycken. Älskar effektiva människor, men har nog aldrig träffat någon som är så snabb som Elsa.
Innan jag kvistade hem till Kransen igen letade jag skatter bakom kuddarna …
Och poserade i min favoritoutfit just nu. Kofta från Emmy designoch egensydda pennkjolen.
När jag kom hem packade jag upp påsen jag hade fått med mig hem. Så mycket fint, eller hur?
När jag bloggade om de där piedestalerna från Svensk tenn föll min kompis Lisa pladask. Lisa frågade sin svärmor Siv (som bor i Uppsala) om hon kunde svänga förbi Myrorna någon dag och kika om piedestalerna fanns kvar. Och jojomänsan, en piedestal stod där och väntade på henne.
När jag fick höra att Siv var utsänd spanare så slängde jag ut frågan om hon kunde kika om den där kjolen också fanns kvar eller om den funnit en ägare. Men den fanns kvar!
Snälla, snälla Siv köpte med kjolen till mig och dessutom visade det sig att hon kände den som lämnat in den. Så i förrgår fick jag leverans av kjolen tillsammans med denna lapp. Typ det finaste jag sett!
Så himla, himla glad över kjolen och att jag får storyn bakom den. Ska vårda den så ömt! Tack snälla Siv och Birgitta!
Tog med kjolen till kontoret i går och insåg att jag eventuellt aldrig ägt en sådan fin kjol tidigare. Älskar den!
Dagen till ära badade mitt kontor i grönska och min cykel fick hade fått se annat än cykelstället på innergården. Shit, vad kämpig första cykelturen är alltså. Men nu ska jag banne mig cykla ÖVERALLT!
Jag hade hojat till kontoret genom rusningstrafiken för det skulle nämligen bli AW på Metergatan!
Städade i panik inne på mttt kontor och blev påmind ÄNNU en gång om att jag måste piffa till därinne. Göra fint, måla och fixa mer förvaring. Lokalen är ju så fin, så den borde ju tas hand om på bästa sätt, inte sant? Men det får bli till hösten.
Emily tog kort på mig ute på gatan, bland syrénbuskar och grindar. Metargatan alltså. Bra fin är den.
Och matchar min kjol!
Inne i Emilys studio (som ligger vägg i vägg med mot kontor) hade det dukats upp med det här smarret!
Vi skulle nämligen ha AW med A mast up agency som jag ingår i. Lina, Camilla, Emily och jag var först på plats, och sedan anslöt Linda och nya tillskottet Lollo (från Vintagefabriken) till AW:n. Det korkades upp prosecco, smiddes planer och babblades. Den forna Vintagefabriken-trion återförenade igen, fast under ett annat parasoll.
Okej, håll i er nu för här kommer det så mycket godis för hungriga vintageögon att de kanske ploppar ut.
I går gjorde jag nämligen en sådan himla rolig grej. Jag pep upp till Uppsala över dagen för att tjuvkika på nya Myrorna-butiken i Boländerna som öppnar imorgon klockan 10.00.
Sätt alarmet för detta får inte missas säger jag bara! Du kommer alldeles strax förstå varför.
Men först ska jag ju berätta vad jag gjorde där.
Jojomänsan, mitt uppdrag för dagen var att sicksacka mig fram bland alla kartonger som skulle packas upp och proppade klädhästar, leta efter godbitar och bygga upp ett eget litet “rekommenderas”-hörn. Sämre jobbdagar har jag haft. Helt klart.
Hittade på mycket fint! Klimatsmarta och hållbara matlådor (bästa grejen att hålla utkik efter på secondhand), bruna flaskor för ensamma blommor, knallgula brickor och världens vackraste svampbok.
För att inte tala om trasmattan! Tycker så mycket om den här Pippi Långstrump-färgkombinationen.
Retrosöt kanna, plastbackar (perfekt för LP-skivor och leksaksförvaring) och ett helt gäng med piedestaler från Svenskt tenn. Till pangpris! Heeeej då!
Satte ihop små outfits från barnavdelningen också. Hur gulligt?
Och den här?
Tadaa! Hållbara och knalliga Pipp-kap och pengarna går dessutom till något bra.
En vas för en spottstyver!
Jag samlade en hel klädhäst med fantastiska kläder, bland annat de här tre. Alla prickar ju in någon av sommarens alla trender: rosa, randigt och gult!
Föll hejdlöst för den här kjolen.
… Och var tvungen att prova den. Det är något visst med kläder i rejält material som en slipper stryka. Och ränder!
Det här var ju ett himla flott och roligt uppdrag på alla sätt, men sjukt smärtsamt att lämna sådana här godingar. Men mer till er tänker jag!
Asch, var ju tvungen att testa mer kläder när jag ändå var igång. Den här rosa klänningen till exempel.
En spetsklänning to die for.
Randig skjorta att knyta i midjan och rosa byxor.
Inte nog med att jag fick springa runt i en Myrorna-butik med massa fint en hel dag fick jag hänga med den fina Myrorna-personalen och Lisen! Världens bästa Lisen.
Vi träffades första gången när hon var ju med i boken Vintageparty som jag skrev tillsammans med Linda och Lollo. Nu jobbar hon på kommunikationsavdelningen på Myrorna. Heja!
Och nu. Håll andan.
ÄKTA Spode-koppar!!! Sa jag att de var äkta? Sa jag att de var Spode? Sa jag att det var gaaaaanska så bra pris? Nej det gjorde jag inte, men det var det.
Koffertar, champagneglas, piedestaler i rotting, serveringsvagn och mässingsljusstakar.
Det här fatet med lite sommarbär på. Det hade varit något det.
Precis när du kommer in i butiken möts du av det här. Ja, inte jag då (även om jag hade gjort mig bra som pappfigur, inte sant?), men alla mina somriga kap som jag rekommenderar står här.
Sa hej då till det här fina setet och den gulliga lilla barnstolen.
Och tja, hej då alla Spode-grejer. Ni kommer göra någon väldigt lycklig imorgon.
Ladda galoscherna och bege dig till Uppsala imorgon. Fyndläge utlovas!
Hej från ett sprillans nytt barnrum!
Det börjar sakta ta form och jag bara måste visa en grej som jag gillar himla mycket: Ett stycke hylla fylld med gamla loppisfynd, böcker och bös.
Den här gamla stringhyllan köpte jag på loppis för en herrans massa år sedan. Jag målade om de fläckiga hyllplanen, men sedan dess har den legat på vinden.
Tills nu!
Nu sitter hyllan uppe i barnrummet och inhyser en ambulans från Toggas på Gotland, inramade notlad från Myrorna, griffeltavlor inhandlade på loppis i Göteborg, trumma från Myrorna, trumpet som John har ärvt, en gammal Tradera-fyndad radio och lastbil i plåt. Klossar som jag hittade på barnloppis vid Telefonplan, favoritbok skriven av Lena Sjöberg, en minikoffert från Maileg och små loppisfyndade kryddburkar. Lampan är också fyndad på loppis, men har fått ny el på Elektriska Svea!
En samling jädrigt bra bös med andra ord.
God kväll!
Här kommer ett extra flott inlägg så här på fredagskvällen. En puff med frans!
Jag hittade den på Myrorna i Ropsten i förra veckan och föll pladask. Förutom att den går att sitta i så inhyser den förvaring (bara att lyfta på locket). Antingen blir den hall-snofsig med vantar och mössor i nya lägenhetens hall eller så blir det kommuns läckraste lego-förvaring i barnrummet!
Förra fredagen la jag alla deadlines och måsten på vänt och begav mig till 
