Magen växer och garderobens utbud – med vintageklänningar som passats in på millimetern – börjar bli lätt begränsad. En klänning passar! Så nu är den stora frågan vad jag ska ha på mig i morgon?
När jag får tid tänkte jag sy mängder av pennkjolar i olika kulörter som jag kan bära tillsammans med en kofta eller tröja. Ett av höstens alla pysselprojekt.
Just nu kliar det i pysselfingrarna, vill anordna syjuntor, kanske damma av virknålen och sätta tänderna i projekt.
Ljusblå kofta som jag fått i present av min mamma (tack kära mamma), gammal klänning från H&M, skärp från Myrorna, väska från Vintagefabriken och skor från Stadsmissionen.
Jag har hittat den perfekta koftan. Den är så där 1940-talssnygg, vardagsvacker och i den perfekta längden. Jag fick den som en tidig födelsedagspresent av min mamma Märta när jag var hemma i Värmland över jul. Tillsammans besökte vi nämligen Tidens melodii Karlstad, och där – bland mängder av vintageklänningar – hängde ett stycke perfekt kofta av märket Emmy design. Och nu kan jag inte slitas från den. Bär den exakt varendaste dag.
Nu är det dags för nästa lucka i Emily Dahlseminenta julkalender (läs hur du deltar i “berätta om”-kalendern här): 2. Berätta om vad du har på dig i dag.
Här står jag. Vid Adolf Fredriks kyrka inne i stan, i brinnade lunchtimme. Jag har bytt Midsommarkrans och Vintagefabriken mot vikariat på Bonnier den här veckan. Det är otroligt roligt att gå i de välbekanta korridorerna, träffa före detta kollegor och få tillfälle att jobba med nya personer. Även om Vintagefabriken-bubblan är redigt härlig, så är det spännande att vifta med kängfoten över nygamla trösklar.
Dagen till ära bär jag min lila Beyond retro-kappa (från Brighton), senapsgula strumbyxor och stört bekväma mockaskor med gummisula från Roots (köpte dem för ett par år sedan och hittade dem långt in i garderoben häromdagen). Under kappan är jag naken.
Nä då, under bär jag min lila favoritklänning från Vintagefabriken och kofta från Jumperfabriken.
2. Tell us about what you are wearing today. Here I stand. Outside the Adolf Fredrik Church in the Stockholm city, in buring lunch hour. I have changed the surburban Midsommarkransen and the freelance office/vintage store Vintagefabriken to the big magazine company Bonnier this week. It’s incredibly fun to go in the familiar corridors, meet former colleagues and have the opportunity to work with new people. Although the Vintagefabriken bubble is firmly lovely, it’s exciting to wave with my winter shoe over reinvention thresholds.
To mark the occasion, I wear my purple Beyond retro Gown (from Brighton), mustard yellow tights and disturbed comfortable suede shoes with rubber soles from Roots (bought them a few years ago and found them far into the closet the other day). Under the cloak, I am naked. Nah, I wear my purple favorite dress from Vintagefabriken and cardigan from Jumperfabriken.
Vintervit novembertorsdag med mintgrön kjol och dimmig grådask utanför köksfönstret. Nu vill jag ha snö på taken! Knaster under fötterna och så vill jag hänga upp adventsstjärnan.
Loppisfyndad kofta, vinrött skärp från Myrorna, mintgrön H&M-kjol som jag fått av min kompis Nina, vita strumpbyxor från Asos.com och svarta skor med hålmönster från Röda korset i Ekshärad.
Jag ska måla den här hösten i de vackraste färger och i den gladaste steppen. Bära de flottaste huvudbonaderna, de piffigaste strumpbyxorna och de flottaste skorna. Snurra upp håret i glädjefulla loopar, strecka på en fet eyeliner och göra ceriserosa pussmärken på dimmiga fönsterrutor.
Små triviala ting som för stunden målar svartvitt till färg.
Translation!
I’ll paint this fall in the most beautiful colors and in the happiest steppe. Wearing the fanciest headgear, the sassy best pantyhose and most elegant shoes. Twist my hair into joyful loops, stretch on a bold eyeliner and make cerise pink kiss marks on foggy windows. Little trivial things that nowadays turn black and white into color.
Efter tre och en halv feberdagar till sängs, med “Game of Thrones”-maraton och hembakta bullar från grannen Stina, är jag nu på fötter. Förvisso hostig, snorig och med lite lätt huvudvärk. Men på benen. Samtidigt som jag har legat där i sängen har det varit något sorts sommarcrescendo i Stockholm. Genom mitt sovrumsfönster har nattliga sensommarrop och glatt picknickskrammel trängt genom feberdimman. En loppis hostade upp sig på gatan och nog hade de utomhusbio i parken där jag bor också.
Nu ska jag bara vila lite, såsa runt i yllekofta fast det troligen är alldeles för varmt, sedan ska jag banne mig också ut och fånga det sista av sommaren. Kanske att jag hinner inviga den nya picknickväskan som John köpte på en Gotlands-loppis? Det vore något det. Eller grilla en sista gång. Helst ta ett dopp (även om jag inser att det är rent idioti med denna hosta).
När sommaren är slut vill jag åka till Värmland och plocka svamp.
Men först … Vila. Min största utmaning här i livet.
Translation! After three and a half days of fever, with “Game of Thrones”-marathon and homemade buns from my neighbor Stina, I am now back on my feet. Certainly troubled with a cough snotty, and with some slight headache. But on my feet. While I have been lying there in bed, there has been some kind sommarcrescendo in Stockholm. Through my bedroom window has nightly sounds of summer partying and happily picnic rattling penetrated through the fog fever. A flea market opened up on the street and a open-air cinema was placed in the park where I live too. Now I’ll just get some rest, dawdle around in woolen jacket though it probably is too hot, then I darn well out and catch the last of the summer. Maybe I have time to inaugurate the new picnic bag that John bought at a flea market at Gotland? That would be something! Or barbecue one last time. Ideally, take a dip (although I realize it is pure idiocy with this cough I’m having). When summer is over, I want to go to Värmland and pick mushrooms. But first … Rest. My biggest challenge in life.
Den här helt magiskt vackra klänningen har hängt i skyltfönstret på Vintagefabriken i ett par veckor. Mängder av kunder har nallat på den, men ingen har köpt den.
När jag i helgen skulle plåtas för ett hemligt projekt så lånade jag klänningen från fabriken … och föll pladask.
Sms:ade mina kollegor Volang och Vintageprylar direkt från photo shot:en och skrev “jag köper’n! Måste. Ha. Den. Får jag det?”.
Nu är den min! Passar perfekt till såväl höstiga koftor som knallgula sandaler från Swedish Hasbeens.
Jag och min kära vän och kollega Volang tog en liten promenad på lunchen. Traskade lummiga Midsommarkransen-stigar fram, under mitt paraply och tittade på alla knoppar som håller på att spricka ut i blom. Snart kommer det stå syrénbuskar här. Och blommor i vartenda hörn.
Det känns lite som att bo på landet, fast i stan. Passar en lantis som jag alldeles perfekt.
Rosett-tröja som jag fått från min mor, paraply från Beyond retro och klänning (med fickor!) från Maria Westerlind.
Håret är kammat, läpparna målade och det är dags för min stora do:er-day. Imorgon ska nämligen jag och mina vintageladys vara med i Nyhetsmorgon i TV4. Vi ska alldeles strax pysa dit och förbereda, piffa och vintage:fiera studion. Det blir grejer det.
Skepp å hoj så länge
Vit kofta från Ashima, skärp fyndad på loppis, mönstrad klänning från Beyond retro, vita strumpbyxor från Asos.com och bolltofflor från H&M.
Upp med tuppen, i min mintgröna klänning och på med fet eyeliner! I dag har en tidning (kan tyvärr inte säga vilken ännu) varit hemma hos mig för att plåta ett spännande påsk-jobb. Jag, Volang och Vintageprylar hade pysslat, fixat och smilade mot kameran i våra vårigaste vintageklänningar.
Snart ska jag svida om för att åka in till stan. Våren åker av för en stund.
Inne i stan ska jag möta upp ett gäng härliga bloggladys. Jag tror att vi eventuellt ska sjunga kareoke. Det ni!
Det blir fina fisken det.
Mintgrön klänning från Beyond retro, vit kofta från Ashima, vita strumpbyxor från Asos.com och bolltofflor från H&M.