Från murrigt cinematek med vinröda sammetsgardiner till en pastell-pralin. Jag tänkte visa de första bilderna från vårt omgjorda vardagsrum för er.
Det bruna, slitna skåpet har vi slipat och målat grönt, bruna koffertar har bytts ut mot svarta, en tradera-fyndad lampa har lagats och polerats upp. Dessutom har vi just börjat bygga på en pysselhörna – något både jag och John har drömt om att ha.
From cosy cinema-ish living room with burgundy velvet curtains to a pastel confection. I thought it was time to show you the first images from our redesigned living room. We decided to paint the brown, worn cabinet green, replace the brown trunks with black ones and repair and polish an old lamp that we found at Tradera (Ebay) . Additionally, we have just started to build a craft corner – something both me and John have dreamed of having.
Några favorittavlor finns kvar, medan andra har lagts undan i väntan på vägg. Här hittar du en Paris-karta, en bild från Chanel Moscou-kollektionen och ett inramat notpapper.
Some favorite paintings and posters remain, while others have been put away – waiting for a wall.
Lite så här ser det ut i vår pastell-pralin till vardagsrum just nu.
Tvåarmad lampa, gröna flaskor och ett par koffertar.
This is how it looks (in one corner of the room) right now.
För precis ett år sedan, i november 2012, traskade jag kullerstensgator fram på Riddarholmen.
Jag bar på tunga bokmanus i konjaksbrun vintageväska och hade precis börjat frilansa som journalist och stylist. Tänka sig va? Att ett år har gått. Och jag som trodde att jag aldrig skulle våga ta steget, lämna en fast anställning som journalist på en av Sveriges största tidningar, våga starta eget och kasta mig ut i något totalt okänt och skitläskigt. Tja, jag överlevde ju uppenbarligen.
Avnjöt frukostmöten med storslagna framtidsplaner hemma med hos Volang-Linda.
Drack kaffe, läste bokkorrektur och funderade på hur det skulle vara att ha ett eget frilanskontor. Kanske med en vintagebutik? Men det var mest drömmar. Trodde vi då.
Skrev artiklar på löpande band från mitt kök och färgade novembermörkret i nejlikorosa.
Startade upp Emmasvintage.se (min alldeles egna portal) och det första jag gjorde vara att lägga upp min Paris-guide. Så klart. Som när man flyttar in i en ny lägenhet och det första man inreder med är sin absoluta favoritpinal. I mitt fall är det alltid min vinröda Emma-fåtöljsom placeras ut.
En alldeles vanlig tråkdag fick världens finaste present av John: en 1950-talsklänning från min favoritbutik, Lyckliga gatan i Midsommarkransen.
Den finaste klänning jag sett. Av den finaste snubbe jag mött.
John köpte biostolar på Blocket och jag ramade in min Damernas Värld-poster. Ett minne från min gamla arbetsplats.
Jag och några av mina vänner, Fatima och Lollo bland andra, åkte i väg på en höstweekend i Uppsala.
Mellan alla frilansuppdrag gick jag Kransen-gatorna fram och insåg att jag trivdes ganska bra med att jobba i dessa gamla kvarter …
Ja, och så här såg det ut. Mitt lilla spartanska hemmakontor.
Jag, som alltid drömt om att ha en egen mugg på jobbet, köpte mig den finaste och stoltaste kaffemugg jag sett till mitt kökskontor.
Jag blev fotograferad för tidningen Älskade hem. Av alla inredningsjobb som har gjorts i mitt och Johns hem tycker jag bäst om det här faktiskt. Du kan se delar av det här: Hemma hos mig!
Jag känner knappt igen mitt vardagsrum på bilderna, så här ett år senare. Det har hänt så mycket därinne det senaste året och jag har ju inte visat ett dyft av förvandlingen. Men snart mina vänner, snart ska jag visa er!
Jag och John hälsade på svärföräldrar i Skellefteå, gick på museum och jag tog en ball bild på min älskade.
I Skellefteå fyndade jag en Pippi-tröja på en secondhandbutik. 30 riksdaler fick jag ge för den.
I slutet av november var det dags för årets fest, bokstavsfesten. Årets bokstav var D som i dockor. Denna bild är lånad av Silversaga som du ser till höger.
Resten av november piffades upp av en rosettkappa och en kanin-mobil.
Kylan kom och …
… så föll den första snön på innergården i Midsommarkransen.
Jag klädde mig i vintervitt och gick i bolltofflor över det kalla trägolvet. Det är fint som snus att bo i gamla hus, men kallt som bara fan (rent ut sagt). Eldade i kakelugnen och tjockade på mig varma tröjor. Nu hade det blivit vinter minsann.
Fråga: Hej!
Gillar din blogg mycket!
Det grå/vitrutiga golvet som finns på dina foton, är det hemma hos dig?
Är ute efter ett sånt, och undrar var du har köpt det? Är det en matta eller laminat? Och inte riktigt klinkers?
Mvh Anna
Svar: Hej Anna! Yes, det rutiga golvet är hemma hos mig, närmare bestämt i mitt kök. Det kanske inte framgår av bilderna så värst bra, men det är faktiskt grönt (nästintill grått) och vitt. Golvet är gjort av trä och rutorna är målade med vanlig golvfärg.
När jag och min partner flyttade in i lägenheten låg ett alldeles nytt trägolv i köket. Det var så nytt att det nästan såg ut som en plastmatta. Det var nästan lite för perfekt. Jag – uppvuxen i ett hus från 1800-talet – är ju van vi stora springor. Så vi bestämde oss för att måla det shackrutigt. Till vår hjälp hade vi rutiga-golv-profset – min mor Märta (som även har målat det rutiga golvet på Vintagefabriken)!
Fråga: Hej! Jag har precis börjat läsa din blogg och har förstått att du ofta är i Paris. Jag ska själv åka dit i november och undrar vilket område som du helst hänger i när du är där?
Mia
Svar: Åh, lyllos dig Mia som ska åka till Paris. Jag var senast där i somras och var helt bestämd på att åka dit igen i oktober. Men blev visst London istället – för omväxlingens skull.
När jag är i Paris rör jag mig ofta i områden som Belleville och Bastille, och ibland det något mer turistiga Mairies. Bor nästan alltid i Belleville, i närheten av den bubblande gatan Rue Oberkampf (en klar favoritgata i Paris).
Fråga: Jag har en (kort) fråga som jag skulle bli överlycklig för svar på! Jag har nyss skaffat mig en iPhone och letar nu efter fina skal, så kom jag att tänka på en svensk tecknare som jag tror att du tipsat om någon gång, konstnären i fråga hade en webshop med iphoneskal och teckningar på en flicka i ett bubbligt badkar, ett porträtt där en flicka har en liten fågel på fingret och en riktigt söt där en flicka hänger i ballonger och håller en pojke i handen som singlar efter. Sådär lagom invecklat, undrar om du möjligtvis känner igen beskrivningarna? :)) http://www.angelinlace.devote.se
Svar: Jajemänsan, jag vet precis vem du menar. Annika Bäckström. Hennes shop – med Iphone-skal i – hittar du här.
Fråga: Jag älskar tapeten du har i hallen! Var kommer den ifrån? 🙂
Svar: Visst är den fin? Vackert blommig, men samtidigt lite vissen och sorglig. Inte för ljuv helt enkelt. Tapeten kommer från märket York och är köpt via Engelska tapetmagasinet på nätet. Där finns mängder av vackra tapeter. Spana in vettja.
Svar: Tallriken är en gåva av min fina vän Volang-Linda. Jag fick den i 30,5-årspresent. Tallriken är designad av skickliga Donna Wilson. Världens finaste!
Fråga: Åh snälla var har du köpt den söta emaljkannan och den lilla burken ovanför Prick-burken som står i industriskåpet i ditt kök? Vill ha!! Kraaaaam
Betty
Svar: Hej Betty! Den mintgröna emaljkannan köpte jag för ett par år sedan på Etsy.com. Världens finaste! Och smörasken i porslin kommer från Rörstrand och heter “Rep top” och är fyndad på en loppis.
Fråga: Får jag fråga en sak angående bilden på hallen och det egna skostället? Har ni själv byggt hatthyllan? Eller har ni köpt den någonstans? Jag håller på att fundera ut ifall jag hittar någon fin eller ska bygga ihop en själv och ta bort den tråkig standard hatthyllan nämligen, så det är därför jag undrar. Ifall ni har gjort den själv vad har du för tips? Och ifall ni har köpt den, var?
Kajsa
Svar: Hej Kajsa! Jag önskar så att jag kunde ha sagt att jag byggt den själv. Men det har jag tyvärr inte. Hatthyllan är köpt på Brandstationen på Södermalm i Stockholm. Det är mycket möjligt att de har flera av denna variant, annars kan jag rekommendera Kabelverket i Gamla Midsommarkransen. Jag vet att Kabelverket-Erik bland annat har fått in hatthyllor som en gång suttit på ett gammalt SJ-tåg (hur coolt?).
Om du vill ha ett byggprojekt så är det inte jättesvårt att bygga en egen hatthylla. Jag har själv byggt mästerverket (!?) till hatthylla som vi har på Vintagefabriken. Den består av konsoller, målad furuskiva och klassiska ankar-krokar. Lätt som en plätt!
Vad jag däremot har byggt på bilden ovan är skostället. Gjord av en gammal trälåda och fyra stycken hjul.
Fråga: Oooo, den där prickiga klänningen, jag har en likadan och älskar den! Var köpte du din? Svar: Hej du! Jo, serrö, den prickiga klänningen köpte jag från Joy the store i Brighton. En himla fin butik, men mängder av lekfulla och härliga ting.
Från murrigt till pastell! Jojomänsan. Nu har förvandlingen av vardagsrummet påbörjats. Bort med allt brunt och in med färg. Från ett murrigt mys med mustiga färger till en pastellbomb, med massor av ljusa nyanser.
Första steget var att sälja den fina 1940-talssekretärenvi hade stående i ett hörn. Den passade liksom aldrig in och tog allt för stor plats. Nu har den hittat ett nytt hem där den säkerligen trivs ypperligt – och används! Nästa steg blev att byta ut min älskade trearmade lampa med olika skärmarmot ett nytt fynd – en tvåarmad lampa med ljust pudriga skärmar.
Lampan passar ypperligt tillsammans med min Damernas Värld-tavla och Johns gamla, vinröda biostolar från Filmstaden i Råsunda.
De tunga, vinröda sammetsgardinerna med senapsgula gardintofsar på (maffigt och filmiskt) fick ge vika för en ljusslinga med klara lampor som låg på vinden. Nu så är projekt vardagsrum i full gång. Fortsättning följer – var så säker!
Vad händer med de gamla möblerna och lamporna då? De hamnar ju så klart på Vintagefabriken, i jakt på en ny ägare. Det fina i kretsloppet!
I det omöjliga hörnet i mitt kök har den här pjäsen flyttat in. Ett glasskåp som rymmer radioapparater, plåtburkar, glasflaskor och ett par leksaksbilar. Och en loppisfyndad våg på toppen. Passar perfekt till skomakarskylt och rutigt golv. Jag köper sällan nyproducerade saker, det blir ju mest hemrenoverade möbler och loppisfynd, men detta skåpet kunde jag inte motstå.
Skåp “Fabrikör”, från Ikea.
Translation! In the impossible corner in my kitchen, this piece moved in. A glass cabinet that store retro radios, vintage cans, glass bottles and a couple of old toy cars. And a scale – that a found at a flee market this summer – at the top. Perfect for shoe maker sign and checkered floors. I rarely buy new things, my apartment is full of antique furniture, retro recycled thing and flea market finds, but this cabinet, I could not resist.
This locker is called “Fabrikör” and come from Ikea.
I senaste numret av Amelia hittar ni mig, sittandes i tyllklänning i mitt kök. Det är mitt absoluta rum i lägenheten – fyllt till bredden med loppisfynd, hemmapysslade pinaler och retromöbler. Och inte att förglömma – shackrutigt golv!
I Amelia berättar jag om köket, hur jag tänker kring inredning och listar mina absoluta favoritprylar.
En liten tradition coming at ya. Tänkte att vi skulle kika på mitt Instagram-flöde för att se vad jag har haft för mig den senaste veckan? Om du vill följa mig på Instagram så heter jag emmasundh. Vänster: Måndagen började med storstädning. Ett team skulle nämligen komma hem till mig och plåta, så jag for runt och fejade hela morgonen. Det här med att ha eget företag och vara i faggorna att starta upp sin egen butik har sina nackdelar. De kan man se på golven i sitt hem. Dammråttor. Höger: Temat för denna vecka var Vintagefabriken-butiken som ligger jämte mitt frilanskontor. Jag och mina kompanjoner var där från tidig morgon till sen kväll hela veckan. Byggde, borrade, prissatte varor och putsade.
Vänster: Hängde upp Tove-Lisas och Jennie Ekströms fantastiska illustrationer bakom kassan. Fixade ett eget Instagram-kontor för Vintagefabriken också. Du hittar oss på @Vintagefabriken. Missa inte! Höger: På onsdagen bjöd vi in några väl valda personer till en smygöppning. Du kan se alla bilder från minglet här: Smygöppning av #vintagefabriken. Blommorna som du ser fick Vintagefabriken av Elsa Billgren och Pontus de Wolfe. Så himla fina.
Vänster: Det blev torsdag. Den stora öppningsdagen. Det firades med Swedish Hasbeens på det rutiga butiksgolvet. Höger: Jag bombarderade hela bloggen med massor av bilder från Smygöppningen av Vintagefabriken.
Vänster: Det blev fredag och supervarmt. Jag, som hade klätt mig i någon sorts svart ylleklänning (!?) dagen till ära gick loss på Vintagefabrikens sortiment och förälskade mig i ett par shorts från Emma & Malena. Jag var liksom tvungen att köpa dem. Hur ska detta sluta? Vi har haft öppet butiken i två dagar och jag har redan börjat shoppa av mig själv. Herregud. Detta kommer bli farligt. Höger: På lördagen hade vi öppet i butiken och på kvällen grillade jag och några vänner på vår innergård. Där trängs rosa träd och kulörta lampor.
Vänster: Söndagsklädd för Vintagefabriken. Trippade runt i min blå espadrillos. Höger: Det här att ha ett eget provrum. Love it! Här står jag i en blommig klänning som jag köpte på Tidens Melodii somras.
Den här alldeles förträffligt fina pjäsen hittade min man John på loppis i helgen. En radio med grammofon. Den ska stå och malla sig i köket är det tänkt, bredvid skafferidörren som ni säkert känner igen och på det rutiga golvet.
Ratta in England eller kanske Tyskland?
Uppe på den gamla radion stå även en Tradera-fyndad jordglod, min favoritbil, ett eiffeltorn och så två gröna flaskor.
I lördags åkte jag och John i väg på en liten loppisrunda. Lyckan om du frågar mig. Jag älskar att bläddra bland kläder, tyger, gardintofsar och lyfta på porslin och små pinaler. Fynda och samtidigt fundera vad jag kan göra med alla de där prylarna som ingen vill ha. Måla om, tänka om eller sy om – återanvända på ett miljösmart sätt helt enkelt.
Men ibland hittar man ju även de där fynden som bara är så där bra som de är. Som fortfarande har ett syfte och som fungerar på grund av otrolig kvalité. Och just ett sådant fynd råkades på igår. Denna gång kan jag inte själv ta åt mig äran, för nu var det John som hittade de bästa fynden. Först ut av fynden (jojo, det kommer mera) är denna kompletta Kockums-våg. Som vi har letat efter en sådan här.
Translation! Yesterday I went on a small flea market round together with my husband John. Happiness, if you ask me. I love to look for clothes, fabrics, curtain tassels and lift the porcelain and small thing. At the same time thinking about what I can do with all that stuff that nobody wants. Paint it och remake it in some way – reuse in an environmentally smart way.
But sometimes you can find these things that are just as good as they are. Things that still has a purpose and that works because of incredible quality. And we found a thing like that this time. I can not take credit for it, because it was John who found the best things. Like this Kockums kitchen scale. Just love the colors!
Är ni nyfikna på hur jag bor? I så fall kan ni kvista och köpa nya numret av Älskade hem. Där finns nämligen ett stort reportage från min och Johns lägenhet i Gamla Midsommarkransen.
Bilderna i tidningen är tagna av den skickliga Jessica Silversaga.
