God morgon måndag!
Just nu sitter jag på morgontåget till Stockholm – eller mitt rullande kontor som jag brukar kalla det. Det finns få ställen där jag jobbar så bra som på just tåg. Lurar i öronen, en värld och någons vardag som swishar förbi och en tydlig deadline. Det knappras tills tåg möter perrong.
Som jag önskar att jag kunde utnyttja räls-kontoret mer (hohoo SJ – årskort som är rimligt för en egenföretagare som jobbar med klimatfrågor och vill kombinera stad och landsbygd).
Nåväl. En händelserik vecka väntar.
måndag. Stockholm hägrar. Där ska jag möta upp Maria för att snacka jobb, bolla spännade projekt och spåna framtid. Ikväll ska vi möta upp ett gött klimatgäng för middag, och sen ska jag sova över hon min syster.
tisdag. Tillbaka till Värmland där jag ska ha möte med ett team om en cirkulär popup i Karlstad. Vi har jobbat med det här i ett år, men det är först nu vi börjar prata om det utåt. För vi vill börja veva i sparkarna!
onsdag. Möten om cirkulära galleria, om mitt uppdrag kring Torsdagsfôlket (träffar som samlar Karlstads näringsliv för att snacka omställning och framtid) och så ska arbetet med Elevborgarråd för klimatet stämmas av. Mycket lokalt arbete just nu. Därefter ska jag försöka hinna med lite bygge.
torsdag. Torsdagsfôlket bjuder in till lunchträff på Värmlands museum, och dagen till ära har vi entrepenören och investeraren Sara Wimmercranz (Sveriges mäktigaste techinvesterare och känd från Draknästet) på besök. Tillsammans med Henric Barkman, miljöstrateg på Karlstads kommun, ska jag leka Skavlan och intervjua Sara i stora föreläsningssalen på Värmlands museum. Det ska snackas framtid, omställning och företagande. Anmäl dig här om du vill komma.
Och som om det inte vore nog, så släpper jag och Maria ett nytt avsnitt av Plan B-podden – om bistånd (varför så mycket snack om bistånd, vart går biståndet och det här med att sänka biståndet – är det verkligen försvarbart?).
fredag. Min mormor – pionjären, samhällsförbättraren och jämställdhetsivraren – Ulla begravs. Hela släkten samlas för att ta ett sista avsked. Trots att det är så sorgligt att hon inte finns i livet längre, så ska det bli fint på något vis. Jag ska sjunga “Ack Värmeland du sköna” och hoppas rösten håller.
Helgen ska spenderas med släkten.
Vilken konstig vecka detta blev när jag plitade ner den i text. Ena dagen på scenen för att intervjua och få folk taggade på framtiden, andra dagen i en kyrka för att sjunga ett sista farväl. Men så är ju livet. Upp och ner och ner och upp.
Loading Likes...