Förra fredagen skulle jag och John gå ut och äta middag på Delikatessen för att fira min födelsedag, lite sent så där. Trodde jag. Prick klockan sju, en kvart innan vi skulle “gå till tunnelbanan”, plingade det på dörren. Jag öppnade dörren och möttes av ett högljutt “Hurra!”, serpentiner och ballonger. Där stod en hög med vänner, som med hjälp av den lurigaste festgeneralen of them all, John, hade dragit igång en överraskningsfest för moi. Jag var ju helt inställd på att skjuta på min 30-årsdag ett halvår för att ha en bombastisk sommarfest, men mina vänner hade tydligen en annan agenda. Eller dubbel agenda. Så nu blev det dubbel fest minsann.
Loading Likes...
Åhhh så härliga bilder!
Åh så fint med överraskningsfest! Och grattis i efterskott hörru!
Vilka härliga vänner! Har alltid drömt om en överraskningsfest själv, men tycker samtidigt att det är så kul att fixa kalas att jag alltid styr upp något ändå före någon får chansen att överraska…
Pingback: Här ska det bjudas på espresso minsann | Emmas Vintage
Pingback: Min 30-årsfest – part two. | Emmas Vintage
Pingback: Q&A: Boendedrömmar, 30-årsfester, träning och bristningar | Emmas Vintage