Tänk vad tre månader kan göra ändå.

Till vänster ser du huset i oktoberskrud och till höger ser du när södersidan av huset byggdes i början av juli.
Var är vi om ytterligare tre månader?

Vad tror ni? Kommer vi hinna klart med nedervåningen och flytta in innan årsskiftet?
Det är planen just nu.

Utvändigt är vi hyfsat klara för i år (spåntaket på norrsidan är nog klart denna vecka och några få fläckar på husets utsida ska lerklinas), och sedan två veckor jobbar vi inomhus. Innertak ska upp, innerväggar likaså, fönster ska renoveras (de får nya karmar hos fönstermakare, men det blir en hel del kittande och glasbyte), det ska muras mustock, golv ska leras och sedan ska det på golvplank. Och väggarna ska lerklinas klart invändigt.
Och så lite el och avlopp på det.

Jag hör ju, det låter ju smått omöjligt med tanke på att det bara är två månader dit. Men ska sägas att vi för två månader sedan inte hade ytterväggarna klara.

Jag har må ha fullt upp med att bygga hus, kuska runt i Sverige och föreläsa, jobba ideellt med ett pang-projekt med Klimatklubben, men häromdagen tog jag ett krafttag i trädgården. Tog upp alla dahlia-knölar, ställde in alla växter i orangeriet och ställde in en frostvakt för att se till att växterna klarar sig.

Fanns en del att plocka in om en säger. Uteplatsen var helt täckt av växter innan jag började plocka å greja.

Min gulliga mamma kommer titt som tätt över till bygget med hinkar fulla med lökar och växter från sin trädgård. Hon är som ett uppslagsverk när det gäller trädgård, så hon kommer med smarta tips och trix. Hon har förresten planerat smultron på orangeritaket, så på sommaren kan en sitta däroppe och njuta av utsikt och smultron. Genialt!

Nu ska orangeriet jobba som vinterförvarare och samtidigt förvandlas till verkstad! Här inne ska nämligen alla fönster till huset renoveras. Av mig!
Hur ska det gå? Inte en aning! Jag kommer att lämna in fönsterbågar som är i dåligt skick, men att kitta, skära till och byta fönsterrutor och måla – det ska jag lära mig.

Tänk va? När trädgårdsmöblerna åker ut igen är tanken att vi ska bo i huset! GULP!

Oktober måste väl ändå vara den vackraste av månader. Efter september kanske? Och juni. Dammit vad svårt det ska vara att kora en allsmäktig månad.

Det är så fint att se huset växa fram genom alla årstider och jag har nog aldrig känt mig så rotad som just här. Det här är min plats på jorden. De får väl bända bort mig härifrån när jag blir gammal.

Den här veckan blir det inte mycket byggande för min del, för imorgon piper jag till Stockholm för att hålla föreläsning hos ett stort företag och sedan kuskar jag vidare till Uddevalla för att föreläsa under en ledardag. Och så hem å spela in podd. Men i helgen – då blir det bygga av! Workshop å allt!

För ganska så precis ett år sedan såg det ut så här på bygget:

Det fanns bara en halvfärdig grund. Och en katt. Så nog går bygget framåt alltid!