Har sjunkit ner i söndagssoffan med ett laddat avsnitt av “Downton abbey” och en väldoftande karai på tallriken. Dödstrött och slut efter regnrusksvardagar med tusen deadlines, sena gurgelskratts-middagar med kompisar och lek med Majken.
Men innan jag sjunker ner under mina hundra filtar så dyker vi ner i min kamera från veckan som gått. Eller ja, veckan som gått plus några dagar.
I slutet av förra veckan prasslade jag runt i höstlöv med inredningspanik. Ni kommer förstå varför om ett tag …
(Och till alla er som har mejlat och kommenterat om mina skor – de kommer från Nookian fottwear. Snygga va? Älskar dem!)

När jag kom hem från prasselpromenaden låg ett purfärskt nummer av Family Living på hallmattan. Så spännande. Och hur gullig är inte Lindas lilla Chaplin? 

Sedan skulle det piffas och fixas, fejas och städas. Herregud, säger jag bara. 

Svettades inredningspanik och inhandlade – i ren och skär stress – kuddfodral i olika kulörter. 

Den här godingen skulle nämligen komma och fotografera vårt hem för en tidning (mer info kommer inom kort). Och eftersom jag är stöket personifierad (thank gaaaad för koffertar, förvaringsboxar, trälådor och släng-in-garderober säger jag bara), så var det g a n s k a mycket jobb innan det var photable i vår lägenhet. 

Plockade bort alla tummade glasögon, hårnålar och vattenflaskor med bortpillad etikett som brukar ligga där på sängbordet och sola sig.

Efter några timmars fotograferande for vi hit, till Värmland. 

Hem till mamma och pappa, nötta höstvägar och bekvämligheten att gå runt i natten sovstofs. I tre dagar.

Majken stortrivdes. Blev underhållen av mormor och morfar, fick klappa katt (= dra i svansen) och sov i TIMMAR ute i vagnen under tjocka filtar. 

Vi såg när himlen brann i rosa över ladugården och när det hade hunnit blivit tisdag for vi hem till Stockholm igen.

Där väntade Reko-eko-kyckling-middag. Ett stycke reko-bud med kravmärkt mat minsann. 

Mumsfilibabba!

De sista solstrålarna innan regnovädret strilade in genom vardagsrumsfönstret medan jag svettades med deadlines.

Och när veckan var slut och jag var färdigjobbad, så var det orkan, regn, rusk och inneväder. Men vad gör väl det när en har inredningspiffat till förbannelse innan? Inte mycket.

Gick igenom datorn och hittade tre bilder som liksom fångade hösten 2015.
På mina föräldrarlediga dagar (ungefär varannan dag) så går jag långa promenader med barnvagen. Det är det bästa jag vet, och Majken är inte direkt missnöjd om en säger så.
Så detta är vad jag kommer att minnas av min höstvardag. En liten skråffla i lurviga jacka och ärvd mössa på lövfyllda stigar i Vinterviken. 

Rutig kappa, rutig vagn och nyfikna ögon. Och mina kiklacksskor i gummi som plaskar pölar och sparkar löv.