Säg hej till vår alldeles egna potatis!
Eftersom vi kom igång med odlingen så sent var det tveksamt om det nya trädgårdslandet skulle ge något. Plus att vi inte har jordförbättrat något värst, utan slängde på ytterst lite gödsel som vi fick av grannen.
Men tji fick vi. Nu har vi både potatis, sockerärtor, sallad, solrosor, tomater, gurka, zucchini, bondbönor och majs in the making.
Herregud vad jag har handlat på loppis denna sommar alltså! Nu är det bara ett stort klädskåp som fattas, sedan vet jag inte om det får plats mer på torpet (eh, klart det gör).
Ska visa allt, jag lovar.
Sommarens absolut bästa loppis var (utan konkurrens) Dalhems loppis. Megastor loppis i regi av Dalhem IF ett stenkast från vårt torp, med både bakluckeloppis från privatpersoner och en del som Dalhem IF höll i (där folk har skänkt möbler och pinaler till klubben som de hämtat upp).
Vad jag fyndade förutom den rosa pottstolen ovan?
Plåtburk (perfekt, mus-säker förvaring till torpet) och en elifierad fotogenlampa.
Dösöt liten dockvagn som matchar vår dubbelvagn. Älskar insidan! 50 spänn kostade den.
Ett styck tidningsförvaring i rotting för 20 spänn.
Och här har vi hela fynd-gänget. En vattenkanna zink, dockvagn, pottstol, plåtburk, fotogenlampa, en Kockums-potta, strykbräda i underbart retrotyg, en gammal kista, tidningsställ i rotting, mässingslampa och – sist men inte lättast – ett handfat (för 100 spänn!?) som ska få sitta i badrummet den dag vi bestämmer oss för att renovera det.
Det puttrar av projekt på torpet i vanlig ordning. Förutom att vi kutar på loppis för jämnan på jakt efter ett gammalt linneskåp till sovrummet, badkar, (fler) regntunnor, cyklar och assietter till torpet, så har vi ett gäng större projekt. Eller vi har ju exakt hur många projekt som helst (det ska planteras träd, grusgången ska fixas till (den är fulgjord, så numera är det mer gräs än grusgång), ytterdörren ska renoveras, köksdörren ska bytas ut, torpet behöver tätas på sina ställen och sedan är det projekt övervåning), men just nu är det tre projekt som jag liksom inte kan sluta pilla med …
1. Jag har blivit med husvagn! En senapsgul husvagn från 1977 som har fått jobbet som gäststuga (när vi blir många på torpet)! Just nu är den inredd i blåspetsad fejk-siden och fräckt 90-talsmönster, men jag tänker att den ska bli puderrosa inuti. Lite franslampa också (så klart). Och så måste det ingå tidsenliga träningsoveraller.
2. Växthus. Under sommaren har jag kuskat runt och samlat ihop cirka 50 spröjsade fönster som ska bli växthus så småningom. Har rullat runt halva Gotland, varit inne i spännande uthus som dammat igen, träffat trevliga under-luggen-lustiga farbröder, lastat bagageutrymmet full och sedan snigelkört hem för att fönstrens inte ska gå sönder. Och dessutom FÅTT en 1930-talspardörr med spröjsade glas. Det var lite joxigt att få med den hem på biltaket, men nu står den hemma på torpet i väntan på växthus.
3. En gång av klätterväxter. Vi har en enorm tomt som består av en tredjedel lummig trädgård och resten äng och hästhage. Tanken är att vi sakta ska erövra mer äng och lumma till dem med mer äppelträd, jordgubbar och trädgård. Jag vill skapa en massa rum, så nu har vi gjort en gång med bågar av vidjor och planterat humle, kaprifol och klematis som kan klättra runt bågarna. Bild kommer när humlen klättrat till sig, för nu ser det inte mycket ut för världen.
Det är bråda dagar i det Sundh:ianska hemmet. Om prick fyra dagar åker vi till Gotland för sommaren och samtidigt ska vi hyra ut vår lägenhet till några grannar (hej städkaos). Så jag har redan packar semesterväskan.
Det blir randiga klänningar, esapdrillos, nya kameraväskan och så sommarens soundtrack som ska avnjutas medan jag rensar i trädgårdslandet, ryser i sammetssoffan på torpet och nattar barn i gamla Emmaljunga-vagnen längs med vallmofälten. Usch, vad jag kommer vara härligt rädd. Burr! Jag har ju som ni vet ett fett guilty pleasure. Deckare.
Jag har endast (och då menar jag ENDAST) två krav när det gäller deckare.
1. Den ska utspela sig i närheten där jag är för maximal räddeffekt.
2. Mordgåtan får inte vara FÖR förutsigbar och storyn får inte vara för tarvlig, någon finess måste den ha.
Och eftersom jag ska spendera hela långa sommaren på Gotland så finns det ju en uppsjö av deckare. Jag har precis laddat ner Anna Janssons “Rädslans fångar” från Adlibris som jag tänkte ge mig på. Har ni läst/lyssnat?
Om du också gillar deckare så kanske vi kan lyssna tillsammans och utvärdera om en månad? Som en bokcirkel?
Hur kul vore inte det?
Du använder ju så klart vilken ljudboksapp du vill, men GIVETVIS har jag skakat fram ett erbjudande till er: 3 ljudböcker för 149 kr.
Så vad sägs om att vi börjar med Anna Jansson “Rädslans fångar”och sedan får ni läsare bestämma vilken bok vi ska fortsätta med? Den 8 juli kör vi en ny bok, funkar?
Då var det dags för the grande finale av den lilla miniserien där jag, Sandra Beijeroch Frida Vega lajvar mat-TV på tema okött hemma hos varandra (och där ni får poängsätta våra maträtter).
I det sista avsnittet får ni följa med hem till mig i Midsommarkransen där jag bjuder på lasagne med Mifú (Valios nya, stekbara mjölkprotein) istället för kött.
Jag är skitnervös innan (varför berättar jag i filmen och berättar varför jag är fullkomligt värdelös på att följa recept. Och så bjur jag på min älsklingsrätt ba!
Kika på sista avsnittet här nere.
Glöm inte att poängsätta maträtten (era poäng räknas ihop med mina, Sandras och Fridas poäng och därefter koras en värdig vinnare).
Förra veckankunde ni se när jag var hemma hos Sandra Beijer på Mifú-middag, smaskade thailändska larb och försökte att inte snubbla på larb (larv?)-orden. Eftersom vi har middagsstafett “Halv åtta hos mig”-ish så har nu den delikata matpinnen kommit till Frida! Hon bjöd hem mig och Sandra på, håll i er: Bucatini all’amatriciana, fast med Mifú istället för griskind.
Här nedan kan du se hela avsnittet. Och nästa vecka (FANFAR!!) då får ni följa med hem till mig!
Ps. Betygsätt gärna middagen och hur rätten verkade (era betyg räknas in när det är dags att kora en vinnare).
I förra veckan var jag på en “Halv åtta hos mig”-ish middag hemma hos Sandra Beijer! Alltså HUR kul?
Jag och Frida Vega (som jag aldrig har träffat tidigare) pep hem till Sandra och hennes megafina lägenhet vid Nytorget för årets roligaste samarbete.
Var och en av oss hade nämligen fått i uppdrag att laga en köttfri maträtt med Valios nya stekbart mjölkprotein, MiFú, som kan användas istället för kött, fågel eller fisk – och sedan bjuda in de andra på middag! OCH BLI BETYGSATT!
Hallå!? Att hänga med Sandra och Frida är ju som en ljuv truddelutt i månskensvalsen, men att tävla i matlagning? Insert Skriet-emoji omgående.
Och laga mat i TV!?
Nåväl, Sandra lagade megagod larb (inte larv som jag råkade häva ur mig i en av omtagningarna) med MiFú istället för kyckling. Här hittar du receptet. Kan varmt rekommendera att testa det.
Här nedan kan du se det första avsnittet (och om en vecka får du följa med hem till Frida och veckan därpå slår jag upp portarna till mitt magnifika mansion (två rum å kök)).
Du som läsare kan rösta på vilken av våra rätter som ser godast ut (genom att kommentera inlägget med betyg 1-10), och vara med och avgöra vem av oss som vinner denna lilla interna tävling.
Jag har blivit besatt av att rensa. Jag rensar, rensar och åter rensar. Jag liksom drömmer fluffiga drömmar om att rensa ut älskade ting och ge dem ett nytt kärkeksfullt hem.
Jag har precis vinkat av en hel radda barnkläder: 60-talsklänningar, gulliga bebishättor och en glassrandig hängselbyxa som nu finns i min Reshopper-shop. Spana in vettja.
Det spritter i längt-armen här hemma. Jag vill ut. Resa. Se färgglada hus och bada i turkost vatten.
Så nu har jag och John gjort en plan. Till hösten drar vi ut på tågluff genom Europa.
Första stoppet blir Köpenhamn, sedan letar vi oss vidare genom Tyskland (kanske Berlin?), stannar till i Paris och stannar ett par dagar på Franska rivieran. Därefter blir det kanske Korsika och Sardinien.
Något av det bästa jag vet är att planera resor, packa väskan i huvudet tusen gånger om, låta pekfingret glida längs med kartan och pre-peppa med böcker som utspelar sig på destinationen. Gärna deckare.
Det bästa med att åka tåg är ju att det finns massor av tid för böcker medan kulisserna swischar förbi utanför fönstret. Men tågluff kräver lätt packning så jag har påbörjat en playlist av böcker, som ett resesoundtrack, via min bokapp BookBeat.
Jag har helt sonika sökt på olika städer i appen och vips så har det dykt upp en lista på böcker.
Just nu finns följande böcker på min lista.
“Kvinnan på tåget” av Paula Hawkins.
“Elva dagar i Berlin” av Håkan Nesser.
“Sista tåget från S:t Lazare” (novell) av Stieg Trenter.
“Vagabondliv i Frankrike” av Ivar Lo-Johansson.
“De yttre boulevarderna” av Patrick Modiano.
Vad får jag inte missa? Tipsa gärna!
Vill du också sätta ihop en bok-soundtracklista? Kanske till vårens och sommarens utflykter och resor?
Från och med i dag kan du som emmasvintage-läsare signa upp dig på BookBeat (Bonniers nya ljudbokstjänst) och lyssna fritt i en hel månad (gäller nya kunder).
Följ länken nedan, ange koden emmasvintage och så kirrar internetz automatisch så att du kan lyssna en månad gratis (det står att du kan lyssna 14 dagar gratis, men detta ändras alltså när du använder koden). Du kan lyssna exakt HUR mycket du vill, välja mellan tusentals böcker från nya som gamla författare och ja, vill du inte lyssna så finns böckerna som e-böcker.
Ingen bindningstid och du kan när som helst avsluta prenumerationen. Rabattkoden kommer att vara giltigt till och med 30/4 2017.
Hej kompisar!
Nu ska vi snakk mens.
Min första mens fick jag när jag var elva år och sedan dess har jag kunnat ställa klockan efter min mens. Var 28:e dag dyker den upp. Vid lunchtid.
En vecka innan mensen kommer så skaver kroppen, tårarna rinner och molnen över himlen är mörka. Sedan kommer mensen som en befrielse (ja, ackompanjerad av en svängig dos av mensvärk och stomma ben så klart).
Det är som att världen målas i färg igen. I dubbel bemärkelse.
Jag har alltid haft riklig mens, som en Justin Bieber-kö precis innan öppning till konserten. Det liksom väller ut. Jag har förmodligen haft mensfläck i rumpi både en och gång två gånger på offentlig plats.
Satt lite extra färg på världen så att säga.
Jag måste säga att jag tycker att det här men mensskydd har varit ett amber. Bindor och tamponger i ett blodigt härj. Slafs och instängd fitti.
Och det har ju de facto inte funkat för min rikliga mens. Dessutom är det dyrt, meckigt (var ska man liksom göra av tampongen efteråt?) och ur miljösynpunkt är det ju ett skämt.
Förutom att det är en engångsprodukt så innehåller bindor och tamponger ofta blekmedel, lim och klorin. Jag gillar min vagina för mycket för att utsätta den för dessa små kemikalietomtar.
Plus att jag tycker att det är orättvist ur en feministisk utgångspunkt att hälften av jordens befolkning förväntas (eller måste) betala för en rätt dyr grej och andra inte …
Så. Jag har konverterat.
Till menskopp.
Jag må vara sist på menskoppen, men å andra sidan har jag inte haft mens på åratal eftersom jag har haft missfall, oregelbunden mens efter det och sedan blivit gravid i stereo. Men nu är jag tillbaka i mensklubben.
I samma veva som kroppen letade upp mensavdelningen och la in en ansökan om start, så hörde OrganiCup av sig och frågade om jag ville testa deras menskoppar.
Eh. Ja.
Första mensen förflöt på old school-sätt (jag var inte riktigt redo att börja bläddra i post-förlossnings-layouten därnere), men en månad senare började jag ratta menskopp.
Det är ett mysterium varför jag inte börjat med menskopp innan alltså.
Så här går det till: Menskoppen viks ihop och fört in (precis som en tampong), där den vecklar ut sig och fungerar som en propp. Hur smart? Du tömmer den med jämna mellanrum (du kan till och med sova och bada med den (förslagsvis inte samtidigt)) och när mensen är slut så kokar du menskoppen för att den ska bli steril igen.
Menskoppen är tillverkad i medicinskt silikon och förhindrar torrhet och irritation i underlivet. Winn! Dessutom håller den i tio år om den sköts rätt.
Menskoppen finns i två storlekar, A, för de som inte fött barn och B, för de som har fött barn.
Så smart!