Som en 80-talsaffisch (minus det hånglande paret i Hawaii-vattenfallet) tornade semesterhimlen upp sig en kväll. Jag kastade kameran om halsen, lade ner Majken i barnvagnen och sprätte med benen ner mot havet. John var hack i häl. 
Ville fånga det här. 
De där bilderna som man kan ta fram i snöstormande december och liksom nästan känna doften av havet, de kalkiga grusvägarna och de sensommarblommande växterna. 
Nere vid hamnen var det så perfekt stilla att jag inte kunde bestämma mig för om scenen kunde tas ur en romantisk roman eller en kuslig deckare.
Trots att hela Gotland var full av semesterfirare var allt liksom … öde. 
Det var liksom den ultimata motsatsen mot T-centralen i Stockholm. Inges sus, inget brus. Bara svalor, prasslande löv i vinden och tusen pirrande deckaruppslag i hjärnan. Huvamejjen och hurra på samma gång.
Loading Likes...
Så fantastiskt vackert, och som du skriver både romantiskt och deckar-likt på samma gång. Gotland är onekligen fantastiskt vackert.
Fin dag till dig och har du tur ikväll så kanske du kan fånga meteorregnet i natt.
Annie
Hej Emma.
Underbara sommarbilder! Får man fråga var på Gotland ni har njutit denna sommar? Skulle vilja hyra ett hus på ön nästa sommar och er plats verkar ju fantastisk. Har du andra tips på husuthyrning? Hälsningar Anna
Vi brukar spendera somrarna i Katthammarsvik på östra gotland, i Östergarnslandet. Åk dit, det är magiskt! Vi hyrde hus (fast längre söder ut) förra året, och då googlade jag bara torp gotland, och kom in på en av alla uthyrningssajter som finns. Det finns en mängd, exempelvis stugnet och hyragotland. Kram emma
Åh du beskriver det så levade så jag får gåshud av välbehag när jag läser <3