Det är så märkligt när ens tidigare hem läggs ut till försäljning, att en del av sin historia är sammanvävd med någon annans på något vis.
För ett tag sedan låg vår första lägenhet i Midsommarkransen ute till försäljning, och nu ligger Gotlands-torpet ute.
När vi sålde torpet så valde vi att sälja till några som ville bo där året om, och de rustade upp huset till året runt-standard, målade om, byggde uthus och när familjen växte valde de att sälja.
Slås av att det är lite annan takt på försäljningarna jämfört med Värmland. Här bor en kvar, medan en i Stockholm alltod var påväg någonstans i bostadskarriärens spår. Vi var inget undantag.

Nu hoppas jag att det där älskade torpet hittar sin rätta, långvariga ägare. Det är en fantastisk plats, en älskat hus och saknar Gotland helt orimligt mycket (och alla vänner där).

Tänker på att även vi satte våra spår på denna plats. Vi rustade upp staketet (så jävla dyrt minns jag att det var, pga vi lät ta fram nytt staket efter orginalformen och använde finaste kärnvirke för att det skulle hålla i generationer), anlade köksträdgård, planterade massor av äppelträd, byggde skafferi i köket, köpte ny kyl och frys, anlade perennrabatter, satte in nya ytterdörrar, bytte varmvattenberedare, fixade i ordning grunden som var vattenfylld (Gotlands allt vatten på fel plats) och gjorde i ordning övervåningen som bara var råvind.

Liked it? Take a second to support emmasundh on Patreon!