Bye bye Honolulu! Nu har vi lämnat pastellhotell, palmvajande boulevarder och Johns havkonferens för sköna Maui. En helt magisk ö med stränder, en vulkan, fantastisk regnskog och dammig öken. Här kommer vi stanna ett par dagar, roadtrippa runt ön, testa olika hotell, stränder och restauranger.
Vinden ven mellan hotellkomplexen hela natten och när jag klev ner på Honolulus regndränkta gator virvlade det runt enorma, knalliga löv i hettan.
Det var fuktigt, kvavt och frodigt. Det doftade sommarregn.
Tog mig en tur genom det här hotellet, som bara i sig är som ett litet museum. Ett rosa slott precis vid stranden. Flådigt och vackert, och så där Elvis-aktigt som man vill att det ska vara.
Sportar Hawaii-uniform i tropikerna. Ps. Jag har hittat en till Hawaii-skjorta nu! Vill ni se?
Så kom regnet igen. Fullkomligt öste ner och jag satte mig här. Det här mina vänner är ett shoppingcenter i Honolulu som – så klart (det är ju så avslappnat här) – har viloplatser på terassen. Bara att ta sig en tupplur under parasollet.
Och som i en handvändning var regnet borta och solen sken igenom de stora träden.
Letade mig ner till stranden.
Och mötte upp John.
Morgonkaffe.
Här spenderade jag sedan hela eftermiddagen, men bok (är helt fast i “Nycklen” just nu), melonpaus och topp i plurret.
Kring eftermiddagen knallade vi hem till hotellet, förbi rosa, turkosa, ljusblå, runda och startrek-inspirerade hotell. Fint som snus.
Med badkläder, bok och solcréme i väskan ger jag och John oss i väg på upptäcktsfärd på hawaiigator vi aldrig varit på förut. Där, nedanför frodiga berg och snåriga stigar, hittar vi en strand där det bara var vi och ett gäng surfare.
Jag kliver i vågorna och väntar på att de ska doppa mig. De gör de så småningom. Med ett splash är jag helt doppad, med klibbigt salt i ögonen och i håret.
Bad-John.
Saltdoppad från topp till tå i kvällssolen.
Vi äter vattenmelon, läser böcker och kisar för att se surfarna glida på vågorna ute på havet.
När solen skymmer åker Hawaii-skjortan på och vi åker hem, köper bamse-stora pizzor på vägen och ser på två avsnitt av “House of cards”.
Hawaii-skjorta och Magnum P.I.-brillor på. Det är bara en baseballkeps, en mustasch, en sportbil och en hårig bringa som saknas. Sedan är jag kittad och klar att bli Tom Selleck.
Hawaii-skjortan hittade jag på en secondhandbutik på Maui för fem år sedan, och imorgon ska jag leta efter ännu en. Har nosat upp en rad vintage- och secondhandbutiker som jag ska bläddra igenom. Men tills dess få denna duga.
Här börjar jag min morgon. Med morgonrpromenad mellan rosa, turkosa och gula hus som minner som svunna tider.
Och en liten tur längs stranden innan förmiddagsjobbet framför datorn. Jag jobbar i en rasande fart, allt för att jag så fort som möjligt ska få komma ut i igen.
När bilder till ett jobb är lämnade, ett blogginlägg skrivet och mejlboxen tom drar jag ner till en ananansdoftande juicebar. Härinne serveras smoothies, färskpressad juice och frukt från Hawaii.
Jag beställer en acai bowl (stört gott och stört nyttigt) och smaskar i mig rubbet nere på stranden. Där hänger jag sedan – uppslukad av min bok – tills solen börjar svalna.
På hotellet ligger de här på kylning.
Byter Hawaii-skjorta mot min favoritklänning, möter upp John och kapsylar upp en wave.
Tar på min finaste skorna från Swedish hasbeens, tar John under armen och går ut från hotellet.
Det börjar skymma på Honolulus gator och vi flyr tutande bilar för ett kvällsbesök i Waialae.
På onsdagsmorgonen går jag och John upp i ottan, packar ner badlakan, köper kaffe på Strabucks och börjar traska mot stranden. Vi ska äta frukost vid havet innan det är dags för John att dra till Honolulu Convention center. En ganska så bra start på dagen kan en tycka.
Jag – och mannen i blått – är lite piggare än alla andra på stranden kan man ju säga.
Jag vinkar av John vid bussen, jobbar ett par timmar och vid lunchtid åker jag upp till China town.
Här är det full fart! Ett behagligt surr av pratglada människor och det säljs bananer och ananas till höger och vänster.
Hittar min drömbil runt en knut.
Och förundras över hur vacker en gammal neonskylt kan te sig, även om det bara står parkering.
Besöker de mest underbara butiker, pratar så mycket med the locals att jag får ont i käkarna och sprätter runt med mina Swedish hasbeens-skor (som jag får många komplimanger för).
När det blir eftermiddag tar jag bussen till stranden och spenderar hela eftermiddagen här, i sanden med min bok.
När solen är på väg ner dyker den här fina upp.
Och vi avslutar kvällen där vi började …
När vi lämnar stranden ser det ut som en 80-talsaffisch. Solnedgång, vajande palmer och suppare som ger sig ner i havet för en paddeltur.
Upp med ett ryck, morgonpromenad med John, jobba lite och sedan åla på sig baddräkt och linne.
Off to the beach!
Dagens camp. En enorm flaska vatten, en tegelstensbok, cerat, spegel så man kan kolla status på näsans rödhet (fortfarande okej) och ett stycke mobiltelefon. Ungefär allt man behöver.
Dagens kollegor, på en närliggande (mer befolkad) strand. Inte riktigt i klass med mina Vintagefabriken-darlings, men många är de!
Här spenderas hela eftermiddagen.
Vid halv fem lämnar jag det här och styr jag kosan mot Convention center där John hänger på konferens om dagarna.
Hoppar på en buss, får visst åka gratis och busschauffören sjunger till “thiiis iiiiis yoooour stoooop laaady!” när det är dags att gå av.
Möter upp John – fortfarande i blöt baddräkt – och drar och käkar middag på ett magiskt ställe.
Pigg som en mört hoppar jag ur sängen och konstaterar att jetlag är fina fisken. I alla fall på morgonen. Vanligtvis tar det mig en halvtimme bara att öppna båda ögonen på morgonen, men i denna arla Honolulu-stund är det som om benen bara vill oppopp.
Måndag och morgonpromenad längs med stranden. Jag följer John till konferensen där han nu ska smarta sig resten av veckan och konstaterar att min morgonpromenad hemma vid Vinterviken ligger lite lätt i lä.
Fotograferar tomma stränder, ja, sånär på surfare som tar de första simtagen ut mot vågorna.
Parasollen står uppradade, och det äts frukost på terasserna. Jag gör nya avtryck i sanden medan jag fotograferar morgonen.
Svänger av stranden in mot husen och bländas av halv nio-solen.
En hawaii-skjort-beklädd man går förbi mig spelande på en ukulele utanför det här huset och jag känner mig som en del av Elvis “Blue Hawaii”.
Med ögonen fulla av färg slår jag mig ner på ett café i ett par timmar för att jobba.
Jag knapprar, svarar på mejl, dricker kaffe och redigerar bilder till ett reportage i en rasande fart för att jag sedan ska få gå ut igen. Efter ett kort stopp på stranden, med dopp i havet, traskar jag för att möta upp John.
Vi beger oss ut på upptäcktsfärd i nya områden av Honolulu.
Moi!
Medan solen går ner letar vi oss fram till en underbar liten vintagebutik – full till bredden med skrivmaskiner, skolbänkar, telefoner, uppstoppade djur och kameror.
En riktig vintagepärla, som drivs av en trevlig herre. Jag berättar att jag driver en liten vintagebutik i Stockholm och han svarar att det syns på mig. Vi byter visitkort och sedan skriver han en massa lappar med tips på vintagebutiker, restauranger och barer som vi måste besöka när vi är i Honolulu. Om vi ska!
Ps. Namn och adress till butiken kommer senare i en Honolulu-guide.
Drink i handen, runda solglasögon på näsan, bikini på kroppen och ett parasoll över knoppen. Lite så ser mina vardag ut just nu. Sakta men säkert kommer jag ner i hawaiianernas sakta lunk.
Dagens Mai tai, på sandigt bord med utsikt över horisonten.
John. Det är hans sista lediga dag, sedan kommer han vara på konferens resten av veckan medan jag ska leva la vida loca.
Eftermiddagen spenderas här, i solstolen. Blekfis som jag är undviker jag mittpådagen-solen och lägger mig på stranden först vid tre-snåret.
John tar ett dopp och räds det stora fartyget i horisonten.
Tar en promenad längs med stranden, tittar på våghalsiga surfare och är så varm att T-shirten smiter åt fastän den inte är tajt. Puh!
Hittar nya gator, fulla med jeepar, juicebarer (med ananas från landsbygden), surfingbrädor och spännande restauranger som ska testas.
Aloha! Efter en 22 timmar lång resa (pjuu) har jag och John äntligen landat i underbara Honolulu. Jag var förbredd på en myllrande, svettig, avgasfylld och exploaterad stad, men Honolulu är inte alls som jag föreställt mig. Det är otroligt vackert på ett retro Mallis-vis om ni förstår vad jag menar. Rosa hotell, vajande palmer, långa stränder, prunkade trädgårdar, glidande beachbike-rastafaris, jeepar med surfbrädor på taken och trevliga parasoll-snubbar med spegelglasögon. En barfotastad invirad i kulörta blommor. Precis så där som man vill att Honolulu ska vara.
Här ska vi vara i en vecka. Därefter lutar det åt att vi åker över till Maui, där bananer och mangos växer mitt i städerna och vattenfallen porlar inne i regnskogen.
Just precis nu spenderar vi emellertid lata dagar i Honolulu, med bikinis och badlakan i korgväskan.
Dagens utsikt.
Och med en John i, plus två Maj tais.
Havet framför, palmer (och jag) bakom.
Amerikanska barn beundrar min klänning, framgrävda solglasögon skyddar liten vinterpupill och jag längtar efter skugga. När jag går där i Sverige med vinterkappan åtdragen kan jag för mitt liv inte minnas om det här med skugga var något eftersträvansvärt. Och om man överhuvudtaget kan gå utan kofta utan att frysa ihjäl. Någonsin. Det kan man.
Fotograferar vackra, japanska turister i prickig tyll.
Sportar beachen.
Moi i min nya bikini (som förhoppningsvis kommer finnas på Vintagefabrikeninom kort), under parasollet.
Dagens gåta. VAD ÄR DET HÄR?
Monsters jam goes beach.
Det är perfekt varmt. Så där varmt att man vill bada, men hela tiden med en svalkande bris.
Visst blir man sugen?
I en korsning står det här praktfulla trädet. De kan bli enorma. När jag var på Maui för en massa år sedan hittade jag ett träd som sträckte sig runt ett helt kvarter …
Vintage Honolulu.
Efter bad, parasollhäng och Maj tais vandrade vi hemåt, mot hotellet.
Försökte uttala alla gatorna namn. Gick så där.
Här bor vi just nu. I ett hotell med turkosa balkonger!
Väl hemma på hotellet gick vi upp på taket. Där, ovanför den 12:e våningen, dolde sig nämligen en swimmingpool med utsikt över hela Honolulu.
Och där, till höger, ser ni våra bad-kollegor.
Vi spenderade resten av kvällen precis här. Ovanför taken.
And off we go!
Väskan är packad med solkräm, pocket som jag fick av Elsa och Pontus på E-festen, nagellack, Rosebud-cerat, ett stycke retro badlakan, mobil med hörlurar från Happy plugs, solglasögon från E&E, sponge rollers från Tidens melodi, gula sandaletter från Swedish hasbeens, äppelspegel från Monki, nätväska från Sicilien och Diana-kamera. Om en smärre evighet (ett dygns resa ungefär) landar jag och John på Oahu. Pust!