Hej på er!
Alltså vilken september det varit – och är! Detta är ju min absoluta favoritmånad.

Allt är så vackert, temperaturen är perfekt, färgerna dova och alla stickade tröjor åker fram. Hej mys!

Det har varit fullt ös sedan jag kom tillbaka efter sommaren,  så jag tänker att jag ger er en liten recap vad september bjudit på – hittills.

Den 1 sepember anordnade jag en skördemarknad i den gamla skolan som några i bygden tagit över.

Det var så himla mysigt, och det såldes bröd, grönsaker, honung, sylt, saft och ägg.

Den 4 september var jag bjuder på middag i residenset!
Och jag klädde mig i klänning gjord av gamla lakan, uppsydd av min fantastiska vän Amanda.

Hade en liten hangtag om armen också.

Under middagen var det inte tillåtet att ta bilder, men här ser ni menyn! Lokalproducerat och matsvinnsmart var temat och jag har kanske aldrig varit mer stolt över Värmland.

Två eldsjälar från varje värmländsk kommun (utom en av oklar anledning) var bjudna till residenset, där även prinsparet och Värmlands trevliga och varma Landshövdingen närvarade.

Kvällens höjdpunkt – förutom att få träffa alla människor – var att jag hade den otroligt roliga och finurliga konstnären Marc Broos till bordet.

Vid min plats låg motiveringen till varför jag var bjuden. Så himla fint! Jag hade ju ingen aning om varför jag var där!

“För ditt inspirerande arbete som omställningskonsult och hållbarhetsinfluencer. Som initativtagare till Klimatklubben, “Elevborgarråd för klimatet”och projektledare för butiken Rundgång visar du hur vi kan möta klimatutmaningen med kreativa lösningar. Varmt tack för ditt engegamnag – Du är viktig”.

Dagen därpå drog jag med nattåget till Lübeck tillsammans med Maria. Vi var där för att uppleva och leta reda på framtidens smarta lösningar. Du vet de där som sparar på resurserna, bidrar till biologisk mångfald och gör jobbet! Kanske vill du ha ett inlägg därifrån också?

Väl hemma igen nåddes jag av nyheten att det fanns planer på att sälja den kommunala semesteranläggningen Sunna på Tjörn. Ridå.

Platsen som jag spenderat alla mina barndoms och ungdoms somrar på, som jag älskar näääääästan lika mycket som Värmland.

När jag anställdes som projektledare för Rundgpång av Karlstads kommun för ett år sedan var detta min första fråga: Ingår peronalförmånen “Sunna”.
När svaret var jakande tvekade jag inte en sekund att tacka ja till uppdraget – utan att ens fråga vad lönen var. Ja, du förstår.

Jag har suktat utanför kommunens väggar sedan projektet tog slut och nu var det alltså tal om att sälja denna fantastiska plats.
Jag hade verkligen inte tid att engagera mig i detta – håller på med ett stort nationellt klimatprojekt, bygger hus och har engagerat mig i den gamla skolan i bygden. Min ideella tid var lätt övertrasserad (och det blir nog ingen vidare lön nästa månad), men jag var ju bara tvungen.

Så jag startades en namninsamling och jag blev intervjuad i lokalmedia. Och nu står det klart att Sunna inte ska säljas just nu (vilket ju är en delseger), men eftersom anläggningen inte går runt ekonomiskt ska möjligheterna utredas.

Ps. Karlstads kommun – ge mig ett år att få snurr på Sunna! Jag kan stället som min egen bakficka, känner folk på ön och pja, idéer är det aldrig någon brist på här.

Pja, en lätt hektiskt höst. Och högt och lågt. Ena dagen står en i den gamla skolans café och säljer fika för att skapa en levande landsbygd, andra dagen är en på middag med prinsparet.

Liked it? Take a second to support emmasundh on Patreon!