Gotland: Loppisfynd, kalkbrott & blommor mot flugor (!?)

Medan jag parallellt skriver ett blogginlägg om vad jag gjort den här onsdagen så tänkte jag backa bandet lite. Till en fredag för en och en halv vecka sedan.
Gick upp, åt frukost och medan kidsen tittade på morgon-TV så placerade jag ut den här fina som jag roffade åt mig på loppisen i Dalhem. En sittpuff med förvaring lagom att rymma en hel hög med magasin. Jag är ju svag för möbler med förvaring så denna fick följa med hem. Lite nopprig, men det förhöjer bara Tine K-känslan, eller vad säger ni?

På en annan loppis i Dalhem köpte jag det här. Glasburkar till mitt nya skafferi och gamla, vävda gardiner. De där glasburkarna vad de sista som behövdes – nu är allt i skafferiet inkallat i glas och därmed mus-säkrat inför hösten. 

Bäddade sängarna för tredje gången den här sommaren. Inte min sport.

Värmen steg, jag doppade huvudet i kallt vatten för att kunna tänka och så pep vi i väg mot kusten och havet. Stannade till för lite lunch i Slite och kryssade oss fram mellan algblomningarna.

Mötte upp Mick, Emelie och Ester och for till Smöjen som är ett kalkbrott – och garanterat algfritt.

Hoppade mer i turkost vatten och badade en evighet. Det var så varmt, lätt svalkande och barnen låg och guppade i sina badringar så nöjt.   

Det är så otroligt vackert uppe vid de vattenfyllda kalkbrotten – som en gång varit själva definitionen av hårt arbete.

Bara en liten cirkusbralla som glimmar förbi då och då nu för tiden.

I havet var det fullt av alger, så det låg orört.

På vägen hem stannade vi till vid vägkanten för att plocka renfana. Jag hade nämligen fått tips om att torka dem och hänga upp inomhus. Flugorna gillar nämligen inte lukten. Ska bli spännande att se om det funkar. Om det hänger renfana i mitt kök numera? Eh. Ja.

Istället för vanlig läsa-bok-läggning den kvällen la jag ner ungarna i dubbelvagnen och rullade i väg.

Förbi hästen med den lilla fölet. 

Och genom den här vackra allén av päronträd. Här gick jag nattnings-promender varje kväll förra sommaren 

När jag kommer fram hit så har ungarna oftast somnat.

Så då gäller det att traska hemåt, förbi kohagarna, glutta in i snåren efter kor och kanske hälsa på en och annan nyfiken variant.

Liked it? Take a second to support emmasundh on Patreon!
Become a patron at Patreon!

Loading Likes...

Lämna ett svar