Den här sommaren var ju lite upp-och-ner. Min vanliga lunk – jobba järnet under vinter och våren, jobba aningen lite mindre i juni, vara “ledig” (med det menar jag att endast blogga) i juli och mjukstarta i augusti – vändes upp-och-ner på grund av pandemin. Alla jobb försvann i slutet av mars, april gick åt till vabb och att svara på avbokningar. Maj och juni handlade om att försöka återuppfinna mig själv och dra igång @planbpodden. Juli, när jag skulle vara ledig, började jobben droppa in och i augusti flyttade vi ur torpet.
Så ja, det är kanske inte konstigt att det känns som att kameran är full av bilder som aldrig nådde bloggen.
Så nu lever jag om sommaren genom denna kanal istället.

För första gången i torphistorien var vi självförsörjande på gräslök. Det växte och växte och jag åt som en tok tillsammans med färskpotatis och annat smarr. Detta måste vara min favoritblomma, jämte nepeta, solhatt, pion och kaprifol.

Trädgården på torpet var vildvuxen …

Och de första veckorna i juli gick både jag och John runt med lie. Morgonpigga John gick upp i gryningen när en SKA slå gräs, medan jag tog kvällspasset. Svettig in i bara knävecken sjönk jag ner i trädgårdsstolen efteråt, drack en öl och såg solnedgången. Vi ägde så mycket mark att det lätt skulle varit som ett månadskort på gymmet.
Förr i tiden samlades en ju i gryningen för slåttern och jag kan så gå igång på den tanken. Jag gillar ju att umgås och kan på riktigt inte tänka mig en göttigare start på en försommardag. Vem har jag blivit?

Trädgården vid torpet prunkade, jag rensade ogräs och sörjde samtidigt att jag inte skulle se höstens blommor blomma här. Tänk ändå, att denna perennrabatt inte fanns när vi flyttade in. Det var bara gräsmatta här.
Hoppas de nya ägarna tycker om den lika mycket som jag.

Det blev regn och rusk i juni, och det var så mysigt. Vi satt och kurande inne i köket med tända ljus och fika.

Katten låg i fönstret och njöt av svamlet.

En så tydlig day off.

Trädgårdslandet var fortfarande igenväxt och gången likaså. Den var sned efter vinterns stormar och humlen hade knappt växt en meter. Jag undrar just hur det ser ut nu.

Vallmorabatten hade jag glömt att jag anlagt. En sådan fantastisk överraskning när en anlände.

Höstsådd – bästa grejen! För jag glömmer alltid vad jag sätter och så blir det en liten överraskning. På nästa ställe ska jag sååååå föra bok på allt jag pillar ner.

Fyllde ögonen med det här och försökte lära mig den där sången med rörelser om hur en ser skillnad på de olika sädesslagen. Uppväxt på landet och jag kan med näppe skilja dem åt.

Jag badade. Gör alltid bomben. Det liksom passar med min natur på något vis.

Fyllde pallkragarna med gräs och satte små fröer trots att det var tok för sent.

Värmeböljan kom.

Vi åt lunch i skuggan av äppelträdet …

Åkte och badade gjorde vi också.

… På vägen hem besökte vi Berså.

Där det blev fika i vanlig ordning.

Och en kik in deras café. Så fint.

Att ta ett kvällsdopp i badkaret var kutym.
Och vissa dagar doppade jag huvudet däri och satte en blöt handduk på huvudet.
Det var så varmt, så varmt.

Nästan varje kväll ville Bodil gå till kossorna. Hon vill ha fyra stycken när vi flyttar ut på landet.

Vi åkte förbi våra kompisar i Visby och möttes denna fantastiska skylt.
Vill tapetsera den på ögonlocket och aldrig glömma.
Plockade som bara den!

De bor nära havet så vi gick ner för att bada.

Gjorde flädersaft av all fläder.

Och stökade mest av allt på torpet. Lekte med barnen, rensade torp och försökte få styr på allt.
Ska snart visa hur juli såg ut, och så njuter vi sommar så mycket vi bara kan (och så länge jag är sjuk, hehehe).

Liked it? Take a second to support emmasundh on Patreon!