Börjar den här veckan storstilat. Med vab.
Vaknade upp i morse av två hostande snorungar och eftersom jag hade en deal med John som var en skönsjungande “John tar allt vab tills bokmanuset är inlämnat”, så var det dags för mig att steppa in.
Det har varit ömsom mysigt, ömsom utmattande. Pöh.
Jag tycker att det är så svårt det där när de är för friska för att ta det lugnt och för krassliga för att gå till förskolan. De klättrar på väggarna, får se på film och stundvis är det ju svinmysigt – samtidigt ska det ju inte vara FÖR härligt att vara hemma och vara sjuk tänker jag. De ska ju vilja gå tillbaka till förskolan. Det är ju en sak när de är sjuksjuka. Då är det full metal mys. Men när de är sjukfriska?
Jag slits mellan att verkligen njuta av att vara hemma med dem och passa på att umgås, samtidigt som jag vill att de ska träna på att leka själva. Någon som känner igen sig?
Jag har ju varit lekledare halva dagen, bakat scones, gjort trolldeg och lekt pirat för att hålla klättret och bråken på en rimlig nivå. Och nu är jag slut som artist. Och ja, det är någon som har ritat med krita på väggen.
Detta var i alla fall dagens finaste. Barnet somnade i soffan och Jumanji låg och vaktade.
Den katten alltså. Världen goaste.
Loading Likes...
Varför får det inte vara för härligt att vara hemma och vara sjuk? Det är väl bara bra om en unge har det härligt så ofta som möjligt? Även hostig och snörvlig? Eller missförstår jag något här?
Lek du med dina ungar. Lära sig leka själva??? Snart nog vill de inget hellre än att du inte är med…en barndom är kort och outsägligt dyrbar. Leka själva gör de vissa stunder och andra inte som du märker. När de inte leker själva tankar de allt möjligt, de behöver ha med sig i livet. Somligt för nu och annat som behövs när de är femtio år. När de är fulltankade för tillfället ger de sig ut på mer självständiga äventyr…tills det blir dags att fylla på förråden igen. Min erfarenhet är att ju mer närvarande man är med sin unge i nuet, ser ungen i ögonen, verkligen lyssnar och tar på allvar det som ungen förmedlar just nu desto lugnare liv får hela huset. Ungen blir tryggare, får en stadig grund att växa på och känner att den tas på allvar. Vilket är avgörande skulle jag vilja säga, bland annat för att de undan för undan skall bli allt självständigare. Men människor är sociala varelser, det är naturligt för en unge att vilja samspela med föräldrarna väldigt ofta och mycket när de är små. Man behöver inte vara superlekledare som hittar på avancerade saker hel tiden, titta på fåglar genom fönstret kan ju räcka ibland.
Det jag menade var att de måste vilja gå tillbaka till förskolan. Det ska ju vara lite tråkigt så det finns tid att vila. Sedan vettetusan hur 100% närvarande jag är med två barn med olika behov. Jag tror på att lära sig vara självständig och trigga sin kreativitet och fantasi själva, men jag vet inte om jag lämnar då mycket utrymme för det. Pja, många funderingar i hövve samtidigt. Jag tycker att det är en enormt fin egenskap att kunna fantisera och leka själv, men pja, den tiden kommer kanske tids nog.
Hej Emma,
Vill bara tipsa om barnprogrammet Molang, en tv serie p svtplay, https://www.svtplay.se/molang . ( Viasat) . 3 min avsnitt, Den är l j u v l i g. Pastellfärgerna Molang & Piu deras kompisar ! o c h det finns en spel app som me är bedårande !! Precis alla i vår familj är trogna fans. Älskar min son men vabb, är i mitt tycke en styggelse. Det blir mkt film, & mys, Nextory har även ljudböcker, sagor. Tror ändå att iom att jag har just ett barn så blire inte mkt härj fören de dära 1-2 dagarna när det bacillerna blitt t slemhosta osv. Då äre det knepigt & va lektant / peppig mamma när vabben nött ner en. En grej t : han är 5 år,,, ett år gör stor skillnad. Vi gillar inte appar & tv tittande på vardagar men när man är sjuk då ären bra & ändå.,,
Krya Krya! Snart är Vabbuari slut ⚡️.
PS kolla om Stina Wirsén Vem filmer finns p SVTplay ! Jag har ett bibliotek m old school filmer , typ Kalle i klätterträdet osv för ge hederlig kultur. *tips* Då kan vi se ihop & inte d ö av tristesse as vi ” Daniel Tigers låtar p repeat f tredje dagen i rad) de vs det hele,
-f
Hej! Känner igen sådana dagar. Jag gick gärna ut lite när de var sjukfriska, inte så länge och klätttrade inte upp på högsta berget, men det blev mindre bråk och mindre klättra på vägg. Liten tupplur sedan kunde behövas. Uteluft ofta bra för andningsvägar. Kanske skulle funka för er?
Hejaheja i vabbracet! Vi är inne på vecka 4 nu…. Men imorn är dagen det händer! Båda ska till förskolan!! (Elleeer???!)
Säger som här ovan, att leka själv kan man träna på senare. Och på förskolan.
Och jag tror inte heller riktigt på att man kan tråka ut dem hemma till att vilja gå till föris. Dit måste de gå för att föräldrarna ska kunna jobba. Klart det ska vara bra där och helst ska de ha kul, men inte nödvändigtvis roligare än hemma. Det är ju troligen ändå ett annat slags roligt.
Mitt stora barn har superkul på förskolan. Mkt roligare än hemma som jag ser det. Han vill ändå ALDRIG gå dit. Enda anledningen enl honom? Vi andra 3 är inte där….
Heje ( igen )
Måste tillägga ( glömde sist & ville inte skriva en novell hehe )
Tycker du är så himla vacker utan smink, m med förstås( såklart !) . Tänkte på det när du lade upp en bild häromdagen.
Vi är stora fan av Klimatklubben, min man är m p FB & jag p insta! Peppad p boken,
GIPHY.gif
TACK!!!
Hej. Tror inte du behöver vara orolig för att de inte vill gå tillbaka till förskolan, att de inte får ha det för mysigt hemma. Barn lever i nuet och möjligt att de gnäller lite dagen då de ska gå men knappast att det sitter i sedan (om de trivs på föris i vanliga fall ,vill säga). Det går ju bra för det mests att vara hemma på helgen och ha det sköj, för att sedan traskar iväg på måndag till förskolan. Samma med längre lov. Det är nog bara att mysa på. Det är ju såklart lite utmanade när de är sjukfriska phu
Klart barnen ska få lära sig leka själva, tycker jag. Ibland känner jag inte för att leka, och då är det ju bättre att dom leker själva och jag får göra något jag vill göra. Men gärna i samma rum för jag njuter av att höra och se dom leka, samtidigt som jag gör nåt jag mår bra av. Mina bästa tips är:
Ge inte upp. Mina barn har TJATAT järnet till en början. “Jag har inget att göra, jag vill att du ska leka med mig, jag har tråkigt, jag vill kolla på datorn, jag har inget att göra…” Jag ställer mig och diskar och säger bara “jaha, jaha hmm ja vad kan man göra när man har tråkigt… hmmm”. På frågor säger jag att vi ska se på film efter lunch/ jag läser bok efter mellis eller vad vi nu har bestämt. Så dom vet hur länge dom ska roa sig själva.
Sen som magi funkar det varje gång: efter en stunds tjatande och gnällande upptäcker dom något som stimulerar fantasin och leken är igång. Och ibland när dom dykt in i leken går det knappt att få kontakt med dom, tid och rum försvinner. Jag ger alltså inga förslag på vad dom ska hitta på, det får komma inifrån. Vi har ganska få leksaker framme och roterar regelbundet från en gömd låda på vinden. “Nya” saker stimulerar leken bäst! Ett överfullt lekrum verkar ha motsatt effekt.
Mina barn är 3 och 6 år. I perioder har självlekandet varit enkelt för dom och dom har hållt på i timmar med olika karaktärer, och ibland lite svårare.
Åh, vilka bra tips!!! Tack!