Ni var ett gäng som undrade var jag hade tagit vägen. Sådan här radioskugga har det inte varit här sedan jag fick barn.
Vi kan väl säga så här. Jag har näääästan förlöst ett barn. Lika slut är jag i alla fall.

Jag är på väg mot Värmland efter en veckas packande i lägenheten – varje vaken minut. Och jonglerat barn emellanåt.
Att flytta under rådande pandemi är en utmaning eftersom vi har noll tillgång till barnvakt. Så vi har tagit hand om barn, rensat bland grejer, packat och sålt av massor via Instagram.
Sist vi flyttade (tvärs över gården) så rensade vi noll pga full rulle med småbarn, så nu fick vi bita i det extremt sura äpplet. Men nu är det klart.
Och flyttbilen är på väg mot Karlstad och ett nytt liv. Lite pillijox är kvar i lägenheten, så vi behöver återvända en sista gång. Inte minst för att säga adjö till en älskad plats.
Känslan? Panik.
Jo, men lite så är det faktiskt. Men det kommer bli bra.

Liked it? Take a second to support emmasundh on Patreon!